Re: Det handlar om urvattnade ord jag vill slippa
Mig veterligen beskriven ingen i Mage någonsin Teknokratin som 'evil'. Som alltid i WoD beskrivs fraktionerna ur högst subjektiva synvinklar, men jag kan inte minnas att de
någonsin använt ordet 'evil' om varandra. Motbevisa mig gärna, om du kan (sidhänvisning). WW är allmänt för pretantiösa/finspråkiga för sådana simpla, onyanserade begreppsformuleringar. För mig är och förblir ordet 'ondska' ett direkt fjantord, som det ska mycket till för att ska ta seriöst i något sammanhang. Det må vara standard fantasyns fel, men miljöskadan är ett faktum.
Consabers folks syn på Thalamur må i praktiken jämställa det med ondskan själv, men hittils har då Neogames utmärkt lyckats att utmåla den stämningen utan att själv använda så simpla termer. Modulförfattarens uppgift är att beskriva
varför folk känner som de gör, i första rummet - att beskriva exakt
hur de känner är jävligt sekundärt, och det är först där Ondskan kommer in i bilden. Och också där är den groteskt överflödig. Den tillför inte ett smack - det finns hundratals ord och begrepp man kan använda i dess ställe.
För faktum kvarstår, kulturer och individer använder detta begrepp, och de anser faktiskt att vissa saker eller grupper är Onda!
Nej, det gör de inte. Enskilda individer gör, eventuellt de stora massorna, men aldrig någonsin alla. Och jag undviker helst att dra alla över en kamm, det blir mer nyanserat på det sättet.
Detta skäl är i sig nog för att använda begrepp som "ondska" och "godhet" i exempelvis kulturbeskrivningar, just eftersom de så tydligt påvisar en kulturs/individs inställning gentemot ett annat fenomen.
Går utmärkt med lite mer intelligenta termer. Sabrierna beskriver Thalaskerna som 'lömska', dess krigsmakt som 'horder', dess regim som 'illasinnad, maktfullkomlig'. Men varför 'ond?'. Det är, som sagt tusen gånger om, enbart dumt och överflödigt.
När man beskriver en kultur bör man försöka förklara den så noga, och för att göra det, måste man delvis sätta sig in världens tankesätt och förstå den. Att då enbart ställa sig objektivt till det hela och kallt observera/beskriva kulturen, gör just att mycket av nyanseringen tappas!
Ja visst, detta är naturligtvis en smula överdriven och lite sarkastisk objektifiering och nyansering, men poängen kvarstår - vill man verkligen förstå och sätta sig in i en kultur, måste man försöka se genom kulturens "glasögon", något som är, om inte omöjligt, så åtminstone onödigt svårt, om man inte först presenterar kulturens perspektiv! Det känns litegrann som du sätter "nyanseringen" före förståelsen av grupperingen/kulturen, som om nyanseringen skulle ha någon form av självändamål. Poängen med nyanseringen är väl snarare att skapa intressanta spelvärldar/kulturer, men om man då låter nyanseringen gå före detta, blir det ju inge vidare.
Ifrågasätt du min förmåga att sätta mig in i andra kulturer så mycket du vill, mina spelare (Pendragon, tex) kan nog gå i god för den. I övrigt får du väl se när 'Västlanden' kommer ut omsider. Jag kan försäkra att du
inte kommer att få se någon Ondska i den.
Märkligt att du ser ondska som nödvändigt i kulturbeskrivningar till Eon. Hittils har det ju inte förekommit...
- Ymir, folkfront mot Ondska i Mundana
Och poängen med jämförelsen Mage/Guide to the technocracy var snarare att påvisa hur man kan, genom att tydligt "gå in i perspektivet" och "se genom dess glasögon", väldigt bra och tydligt beskriva olika tankesystem och grupperingars tankesätt. Jag har faktiskt inte sett en bättre kontrast och nyansering än den som förekommer mellan Traditionsböckerna och Guide to the technocracy i något annat rollspel.
