Hej allihopa! Jag har just börjat tänka på att snickra ihop ett eget litet rollspel. Antagligen kommer jag aldrig att komma längre än idéstadiet, men man vet ju aldrig, mirakel kan inträffa. Tänkte i alla fall dela med mig av lite olika idéer som jag haft och höra vad folk tycker. Spelet ska vara sci-fi eller techno-fantasy eller någon annan fin beteckning. Regler är sånt som jag inte orkar bry mig om, så jag antar att jag får leta efter regler som passar till sci-fi. Vet någon något bra regelsystem?
Iaf grundkonceptet för spelet som jag ska försöka behålla rakt igenom är att vissa människor känner sig fångade, inlåsta, inspärrade. De längtar efter frihet. Tanken är att människorna bor i underjorden på en enslig planet någonstans i rymden. Dit fördes de av sina Gudar efter att katastrofer drabbat ytan. Dessa Gudar styr nu över människorna och har förseglat alla gångar till ytan. Gudarna är dolda för sina undersåtar och härskar med hjälp av högteknologi och en krigarras/krigarkast. Den stora massan har inte tillgång till denna teknologi, utan arbetar endast i Gudarnas stora fabriker. Det råder även ett krig mellan de olika Gudarna, så den stora massan har det inte så bra för tillfället. Pga av detta och andra omständigheter så har motståndsrörelser bildats, som vill finna vägen till friheten och/eller störta Gudarna. Problemet är bara att folket har glömt det vissa Gudar fortfarande kommer ihåg, och det är att på ytan finns Mörkret/Ondskan. Det var den som sände Katastroferna och tvingade människorna att fly till underjorden. Nu lockar dock Mörkret människorna att försöka bryta Sigillen och ta sig upp till ytan. Många av motståndsrörelserna är i själva verket Mörkrets ovetande tjänare, och andra tjänar Mörkret medvetet. Dessa agenter sprider en legend om att ytan är Paradiset och att massan måste göra sig fria från de falska Gudarna och bryta sina bojor.
Lite andra idéer som jag haft är att lägga till lite olika raser i underjorden, slavraser, härskarraser eller dyl. Är det överfödigt eller ett bra sätt att poängtera skillnaderna mellan klasserna?
Annan sak jag funderat på är att ha väldigt många skal på löken. T.ex. att vissa av Gudarna är falska, andra är döda, andra sanna. Vissa av dem kan ha glömt Katastroferna och bara vara maktgalna, andra verkligen försöka rädda människorna från undergång. På vissa platser kanske prästerna och krigarna upprätthåller skenet av att Guden lever, medan de själva regerar i hans ställe. Jag har inte egentligen bestämt mig för om Gudarna ska vara levande och sanna eller bara en illusion skapad för att förslava folket. I sådana fall kan även Mörkret vara ett påhitt och Katastroferna med. Kanske finns det verkligen ett Paradis på ytan?
Ett annat skal på löken skulle kunna vara att Mörkret verkligen existerar, men att det väntar på något särskilt innan det slår till och förintar mänskligheten. Kanske väntar det på att människan sak bryta sigillen på ytan? Eller på att t.ex. ett heligt barn ska födas och därför vill att människorna ska komma upp till ytan, eftersom det blir lättare att finna barnet. Kanske vet inte Mörkret var men när barnet ska födas? Det kanske behöver människornas hjälp för att nå fram.
En möjlighet blir då att även Ljuset lockar människor mot ytan och sänder drömmar till Utvalda i underjorden. Då blir det ännus svårare att skilja rätt från fel, ont från gott, sant från lögn osv. Det blir även ännu svårare att förstå Gudarnas uppgift. Är de herdar för folket eller bara förtryckare?
En sista sak bara. Jag funderade ett tag på att även ha en civilisation på ytan, som dock var mer "efter katastrofen". Lite mad max eller fallout eller mutant. Dessa skulle kunna vara i maskopi med Mörkret eller Ljuset eller leva i stammar, av vilka vissa var lojala med Mörkret/Ljuset. Dessa stammar kanske i sin tur också söker efter ingångar till underjorden eller gömda dalar med bördig mark (kanske terraformerade områden?). De skulle också kunna ha en legend om att dagen då "demonerna" stiger upp ur underjorden så ska ett heligt barn födas som ska frälsa alla....
Eller är denna idé helt överflödig?
Nu orkar jag inte skriva mer. Nu är det er tur. Kom gärna med synpunkter och idéer. Tack och hej.
Iaf grundkonceptet för spelet som jag ska försöka behålla rakt igenom är att vissa människor känner sig fångade, inlåsta, inspärrade. De längtar efter frihet. Tanken är att människorna bor i underjorden på en enslig planet någonstans i rymden. Dit fördes de av sina Gudar efter att katastrofer drabbat ytan. Dessa Gudar styr nu över människorna och har förseglat alla gångar till ytan. Gudarna är dolda för sina undersåtar och härskar med hjälp av högteknologi och en krigarras/krigarkast. Den stora massan har inte tillgång till denna teknologi, utan arbetar endast i Gudarnas stora fabriker. Det råder även ett krig mellan de olika Gudarna, så den stora massan har det inte så bra för tillfället. Pga av detta och andra omständigheter så har motståndsrörelser bildats, som vill finna vägen till friheten och/eller störta Gudarna. Problemet är bara att folket har glömt det vissa Gudar fortfarande kommer ihåg, och det är att på ytan finns Mörkret/Ondskan. Det var den som sände Katastroferna och tvingade människorna att fly till underjorden. Nu lockar dock Mörkret människorna att försöka bryta Sigillen och ta sig upp till ytan. Många av motståndsrörelserna är i själva verket Mörkrets ovetande tjänare, och andra tjänar Mörkret medvetet. Dessa agenter sprider en legend om att ytan är Paradiset och att massan måste göra sig fria från de falska Gudarna och bryta sina bojor.
Lite andra idéer som jag haft är att lägga till lite olika raser i underjorden, slavraser, härskarraser eller dyl. Är det överfödigt eller ett bra sätt att poängtera skillnaderna mellan klasserna?
Annan sak jag funderat på är att ha väldigt många skal på löken. T.ex. att vissa av Gudarna är falska, andra är döda, andra sanna. Vissa av dem kan ha glömt Katastroferna och bara vara maktgalna, andra verkligen försöka rädda människorna från undergång. På vissa platser kanske prästerna och krigarna upprätthåller skenet av att Guden lever, medan de själva regerar i hans ställe. Jag har inte egentligen bestämt mig för om Gudarna ska vara levande och sanna eller bara en illusion skapad för att förslava folket. I sådana fall kan även Mörkret vara ett påhitt och Katastroferna med. Kanske finns det verkligen ett Paradis på ytan?
Ett annat skal på löken skulle kunna vara att Mörkret verkligen existerar, men att det väntar på något särskilt innan det slår till och förintar mänskligheten. Kanske väntar det på att människan sak bryta sigillen på ytan? Eller på att t.ex. ett heligt barn ska födas och därför vill att människorna ska komma upp till ytan, eftersom det blir lättare att finna barnet. Kanske vet inte Mörkret var men när barnet ska födas? Det kanske behöver människornas hjälp för att nå fram.
En möjlighet blir då att även Ljuset lockar människor mot ytan och sänder drömmar till Utvalda i underjorden. Då blir det ännus svårare att skilja rätt från fel, ont från gott, sant från lögn osv. Det blir även ännu svårare att förstå Gudarnas uppgift. Är de herdar för folket eller bara förtryckare?
En sista sak bara. Jag funderade ett tag på att även ha en civilisation på ytan, som dock var mer "efter katastrofen". Lite mad max eller fallout eller mutant. Dessa skulle kunna vara i maskopi med Mörkret eller Ljuset eller leva i stammar, av vilka vissa var lojala med Mörkret/Ljuset. Dessa stammar kanske i sin tur också söker efter ingångar till underjorden eller gömda dalar med bördig mark (kanske terraformerade områden?). De skulle också kunna ha en legend om att dagen då "demonerna" stiger upp ur underjorden så ska ett heligt barn födas som ska frälsa alla....
Eller är denna idé helt överflödig?
Nu orkar jag inte skriva mer. Nu är det er tur. Kom gärna med synpunkter och idéer. Tack och hej.
