Nekromanti På spaning efter den illusionist som flytt

[MattiasLejbrink]

Dagens OSR-triviafråga
* ber om ursäkt på förhand om AD&D inte klassar som OSR *
Tänkte lyfta en fråga som plågat mig sedan 80-talet (obs ärlig fråga, ej aprilskämt): varför är just illusionist en separat klass i AD&D när den uppenbart borde (och även gör i vissa utgåvor) sortera in som en specialicering av magic user? Visst man kan lyfta bard och assassin i vissa utgåvor som med lite god vilja kan ses som specialisering av thief, men illusionist-fallet är oöverträffat. Som barn trodde jag hela tiden att illusionist var en arketyp, alltså ett exempel på en magic user. Men jag frågade mig också varför de andra klasserna inte hade en arketyp.
Någon som vet något? Förmodligen är det av några historiska skäl. Möjligen via arketypen "gnome illusionist".

 

[Staffan]

I AD&D1 är magic-user och illusionist separata klasser, med separata listor på formler. Det finns visst överlappande, men i det stora hela är de separata - illusionisten har många formler som inte magic-usern har eller får på högre nivåer, och vice versa.

I AD&D2 är illusionist en av flera olika specialiseringar i klassgruppen Wizard. Wizards finns i två huvudgrupper: Mage (icke-specialiserad), och Specialist. Specialist är sedan i grundreglerna uppdelad i åtta klasser (en per magiskola), och illusionisten är en av dessa åtta. Illusionisten får lite specialbehandling av historiska skäl och för att gnomer kan multi-classa som illusionister (vilket är den enda specialist som kan multi-classa), men i princip använder illusionister en delmängd av den vanliga wizard-listan, och det finns i grund och botten inte något en illusionist kan göra som inte en mage kan, även om illusionisten gör det något bättre (t ex -2 på saves mot dess illusioner).

Jag spelade aldrig AD&D1, men min uppfattning är att illusionisten där var en väldigt annorlunda klass än i AD&D2 - lite grann som att AD&D2 förde druiden och clericen närmare varandra genom att ge dem båda delmängder av Priest-listan. Sedan vill jag tillägga att den bästa illusionist-klassen i mina ögon är Beguilern (från Player's Handbook 2 till D&D 3.5).

 

[MattiasLejbrink]

I AD&D1 är magic-user och illusionist separata klasser, med separata listor på formler. Det finns visst överlappande, men i det stora hela är de separata - illusionisten har många formler som inte magic-usern har eller får på högre nivåer, och vice versa.

Men vad tror du om anledningen till att de är separata klasser då de är så TEMATISKT lika? När jag var barn var det vad som förvånade mig mest. Visst, olika regler, men de andra klasserna låg ju så långt ifrån varandra konceptuellt?

 

[anth]

Självklart räknas ADnD som OSR!
(och nu kommer hela tråden att gå OT... )

För att svara på denna fråga måste man ha koll på de olika DnD-versionerna och hur de utvecklades.

Från början fanns egentligen bara Fighting-Man och Magic-User, men när DnD släpptes 1974 hade även Cleric tillkommit.
Därefter tillkom flera klasser i en rasande hastighet: thief, paladin, assassin, monk,... och sedan kom illusionisten 1975.

I början fanns ingen logik alls i hur klasserna skapades, det var mer att någon spelare ville ha en präst som kunde använda turn undead mot vampyrer så man skapade cleric, någon ville vara bra på att stjäla saker så man skapade thief, någon annan hade sett många Kung Fu-filmer så man skapade monk, Någon hade läst Sagan om ringen och tyckte att Aragon var häftig så man skapa Ranger, någon hade läst om faerie glamour och man skapade illusionist o.s.v.
Det här med arketyper och specialisering är alltså efterkonstruktioner. Man skapade nya klasser vartefter man kom på nya idéer.

Från början var illusionisten en undervariant till magikern, med helt andra spells, annan xp-progression samt andra counter measures (det var t.ex. stor skillnad på spellen detect magic och spellen detect illusion).

När Players Handbook släpptes 1978 dök illusionisten upp igen, nästan oförändrad.

Sedan får vi gå till 1989 när ADnD2 släpptes och man plötsligt kunde bli en Magic-User specialist och illusionist var varken mer eller mindre än de andra specialiseringarna som evoker, necromancer, enchanter,...
I samband med detta fick givetvis illusionisten samma xp-progression och spell-list som överiga magiker (minus de "opposite schools" som varje specialitet hade).

Kort sagt kan man säga att illusionisten dök upp 1975, medan magic-user specialisering inte dök upp förrän 1989 i ADnD2. Och ADnD2 räknar jag INTE som OSR.

 

[anth]

Men vad tror du om anledningen till att de är separata klasser då de är så TEMATISKT lika? När jag var barn var det vad som förvånade mig mest. Visst, olika regler, men de andra klasserna låg ju så långt ifrån varandra konceptuellt?

Då kan man lika gärna fråga sig varför Magic-User och Cleric är olika klasser, när bägge är spellcasters.

Illusionisten skapades som en underklass till magic-usern så givetvis finns det flera likheter. Men magikern skapade magi och illusionisten skapade illusioner, det var från början två helt olika saker.
Det var i senare versioner av DnD som illusioner bara blev en magi-variant bland andra.

 

[MattiasLejbrink]

Självklart räknas ADnD som OSR!
(och nu kommer hela tråden att gå OT... )

Ha ha!

Då kan man lika gärna fråga sig varför Magic-User och Cleric är olika klasser, när bägge är spellcasters.

Där håller jag inte alls med dig, tycker cleric med sin gudakoppling ligger längre ifrån magic user än illusionisten, men det är ju bara en smakfråga och därför enligt mig inte meningsfull att diskutera vidare. Men jag förstår hur du menar såklart.

 

[Dilandau]

Lärdomen är att saker som utvecklas ad hoc sällan känns logiska i efterhand.

 

[Rob]

Jag tycker att det var ett enormt misstag att lägga in illusionistens spells bland magikerns spells i AD&D 2e. Flera spells överlappade varandra t ex sleep och colour spray och andra gjorde bara magikern op som t ex improved invisibility när den kunde stackas med andra buffar t ex fly. Grundtänket i AD&D 2E skulle ha begränsat generalist magikern otroligt mycket mer.

 

[Staffan]

Jag förstår varför de gjorde som de gjorde med präster och magiker i 2e - det gör det möjligt att få stor variation inom gruppen med relativt lite arbete. Men samtidigt blir varje variant lite mindre speciell i sig - illusionistens särart blev lidande för att vi även skulle kunna få conjurers, abjurers, transmuters, o s v.

Det har ju varit lite av ett problem med nya magikerklasser (och liknande) ända sedan 2nd ed - wizards kan redan allt, så vad ska man med de andra till? Det var en av de saker som gjorde psions lite problematiska i 3.5 - när jag hör "psioniker" så tänker jag främst på telepati, fjärrskådan, och i viss mån telekinesi. Men wizards gör redan dessa saker på så låg nivå som de är balanserade att ha, så det fanns inte så mycket utrymme för att ge psions mer spelrum där. Däremot var wizards lite i underkant på Kablammo-magi (eftersom deras skada inte hållt takten med ökade hit points för monster), så där fanns det utrymme att göra psions bättre.