Nejnejnejnejnej... Säg "mamma"!
"Min absolut första färdiga spelvärld(även om den var löjligt kort) var fakiskt skriven under påsklovet, och utspelar sej på nordpolen, med tomtar, snögubbar, troll, Yetis och smörklicksrebeller..."
Heh, jo, julen är en högtid med många starka ikoner som man borde kunna göra mer med. Jag hittade nyligen ett taktikspel jag gjort i AMOS på min Amiga som hade ett häftigt upplägg som påminde lite om det där.
Nordpolen var en plats där många olika folkslag levde, och de fem största och viktigaste var tomtarna, stjärngossarna, pepparkaksgubbarna, pingvinerna (jo, jag VET att det inte finns pingviner på nordpolen, men ha lite fantasi för guds skull!) och nissarna. Kejsare över hela julvärlden hade i flera år varit Bocken (ni vet, förr i tiden kom det ju en bock och delade ut klappar) som inte gjort något vidare bra jobb utan sett till att det skapats stora samhällsklyftor och orättvisor. Nu hade i alla fall bocken dött på sista dagen innan december och man fick som spelare ikläda sig rollen som dennes efterträdare; Jultomten, med blott 24 dagar kvar tills det måste utdelas julklappar!
Det första man fick göra var att utse ett råd med fem stycken rådgivare ur en lista med tolv personer som ansågs lämpliga för jobbet. Dessa gjorde i tur och ordning entré i salen och försökte övertyga en om att de behövdes i rådet.
Först ut var Halmbocken, bockens son. Han var en dryg och rätt otäck typ som ville att allt skulle göras på faderns sätt.
Julgrisen ville också in i rådet. Han var julvärldens rikaste person, en sliskig typ som ibland försökte korrumpera systemet för att gagna ekonomiska fördelar.
Sedan kom Pingvinernas Konung. Pingvinerna var inordnade i en strikt hierarki med starka, urgamla militära traditioner. Under bockens styre var de ansvariga för rikets säkerhet, och gav man dem inte det jobbet så blev de jättesura.
Det fanns också en Snögubbe som var en vis och rättrådig person som många tyckte om. Han förespråkade fredliga lösningar på alla konflikter och ville att man skulle koncentrera sig på julklappsutdelningen.
Pepparkaksgubbarna företräddes av Pepparkaksgumman, en riktig hårding. Pepparkaksgubbarna behandlades mycket illa av bocken och om man inte såg till att deras levnadsvillkor förbättrades så ledde hon sitt folk i upplopp och protester.
En av mina favvosar var Hemlisen. Han var ledare för en mystisk och läbbig organisation som kallades "Vita Luvorna" som hade spioner över hela nordpolen och som verkade veta precis allt som försiggick i riket. Vita Luvorna ansågs ha starka band med "Svarta Stjärnan", en otäck grupp med stjärngossar som brukade maskera sig och bedriva skadegörelse och misshandel på icke-mänskliga varelser på nordpolen (såsom pepparkaksgubbar och pingviner).
Tomtarnas nya språkrör är en timid liten fjant som kallas Tomteman. Tomtarna är en stor och inflytelserik folkgrupp, men eftersom man själv är en tomte så kan man inte särbehandla dem utan att de andra blir sura.
Stjärngossarnas företrädare är förstås Staffan Stalledräng, en pompös snobb som tycker att han borde ha blivit den nye julklappsutdelaren (det finns risk för attentat och stadskupp från denne man!). Stjärngossarna behandlades mycket gott under bockens styre och nu är det upp till dig att minska klassklyftorna.
Det fanns en grinig gammal gubbe som ville ha plats i rådet också; Eremiten. Han anses vara den äldste personen på hela nordpolen och besitter förstås en oerhörd kunskap. Han är inte lätt att tas med, dock. Han spyr galla och är allmänt otrevlig i alla sina kommentarer. Det gäller att se bortom hans hårda fasad för att avgöra huruvida hans råd passar en eller inte.
Rudolf med Röda Mulen var en nästan lika stor bracka som Staffan Stalledräng, och han hade en lika dryg och nedsättande attityd gentemot de andra. Överhuvudtaget var renarna mycket trogna Bocken och gillade inte att man införde alltför stora förändringar. Rudolf var annars en kompetent rådgivare, som inte var riktigt lika konservativ som Halmbocken.
Näst sist kom Nisseman, ledaren för det lilla skrutt-folket nissarna. De är fattiga, små och tämligen odugliga på alla tänkbara uppgifter. Dock, man måste försöka ge dem en plats i samhället, för om du skulle ignorera dem på samma sätt som bocken har gjort så kommer de att ställa till med det värsta uppror de förmår och skapa så mycket oreda de bara kan.
Sist gör Lussekatt entré. Han är rikets hovnarr och en skojig prick som är mycket populär. De flesta av hans råd är fullkomligt idiotiska och bara föreslagna på skämt, men han lättar definitivt upp stämningen i rådsalen...
---
Tja, sedan kom det en massa uppgifter man fick sätta tänderna i. På varje fråga (såsom "vilka skall ta hand om stadsvakten?" och "vilka skall utses till din personliga livvakt?") fick man fem alternativ från sina rådgivare och skulle därefter välja vems linje man skulle gå på. Det gick alltså att klara spelet oavsett vilka man valde i rådet (tror jag) fastän man kunde tvingas ta till olika medel och taktiker för att få det att fungera beroende på ens förutsättningar.
Det var iaf himla kul, med många skojsiga sido-spelelement. Man fick t.ex. bestämma vilka barn som var snälla resp. dumma från en liten utslumpad lista (typ: " Kerstin hjälper hennes sjuka mor med matlagningen, men har kastat en kotte på grannens hund") och så fick man ge betyg mellan 1=stygg och 9=jättesnäll. (Det var kul att försöka vara en elak tomte som bara tänkte ge presenter åt stygga barn, och samtidigt klara spelet)
Vid ett annat tillfälle fick man välja straff åt var och en ur en lista med en massa skurkar (ledaren för Svarta Stjärnan, till exempel, renen Blitzen som stått för en stor del av korruptionen i Bockens regering och Bockens gamla befälhavare; Stora Björn; en väldig buse till isbjörn som man dels ville ge ett hårt straff, fastän man samtidigt kunde behöva honom i tjänst när det senare skulle dra ihop sig till strid...) vid en rättegång (Låt honom gå, Ge böter, Förvisa honom från staden, Lås in honom tills vidare eller Häng honom i julgranen!) och vid ett annat tillfälle fick man hålla tal till folket genom att sätta ihop olika fraser så de bildade en helhet (och det gällde att talets attityd passade ihop med ens ledarstil bl.a.) och det blev krig också. Utanför nordpolen lever nämligen en sorts otäcka Ismonster, och när de börjar röra sig in mot staden så måste man kämpa emot med allt man har. Det gällde att ha en bra befälhavare då, vilken man förstås fick välja från en diger lista osv...
Tja, det var ett riktigt kul spel det där...
Det vore skitkul att göra ett sådant spel som typ FN-rollspel (där alla deltagare får vara rådgivare) eller kanske som ett brädspel.
/Rising
som vill göra det där julspelet som ett hypertextspel på nätet, men som inte vet hur han kan kopiera texterna från amigadisketten in till PC-datorn
) men som vanligt hittar jag ingenting där 
.
, men tack för att du förklarade det i alla fall 
.
