Personer i en by i svenska bondesamhället

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg

Namnbruk och trevliga efterled att leka med.
Japp, jag har läst den sidan både fram- och baklänges! Jag hade ett par favoriter, men jag ville att det skulle vara representerat lite över hela landet, och även ligga bra i munnen när man följer det med "socken", så till slut blev det det lite tråkiga efterledet "by".

1672162384623.png

EDIT: Men gör man ett par alternativa socknar kan man ju plocka lite andra efterled därifrån, som du säger.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,958
Location
Stockholm
-ambulerande lärare. Som kommer och stannar någon månad innan han skumpar vidare på gropiga vägar med kistan full av katekesser, griffeltavlor och bildnings ideal. (Det här var vanligt från 1840-talet och frammåt)

-eller folkskolelärarinnor, det blir ju lite senare då, men ändå bra. De fick ha tjänstevapen. De levde själva i sin skola. Gärna mitt i skogen. Så att det skulle vara jämnlångt från alla byar. De skulle vara ogifta. Så många kvinnor som inte ville gifta sig av en eller annan anledning valde nog denna bana.
- på många orter fanns bara småskola så när man skulle gå realskolan behövde man ta sig till annan ort där sådant fanns, ex. Skellefte, och eleverna kunde leva som inackorderade eller som i min mormors fall så hyrde mormorsmor en lägenhet där och de bod där under terminerna.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
- på många orter fanns bara småskola så när man skulle gå realskolan behövde man ta sig till annan ort där sådant fanns, ex. Skellefte, och eleverna kunde leva som inackorderade eller som i min mormors fall så hyrde mormorsmor en lägenhet där och de bod där under terminerna.
Det här kommer att utspela sig före folkskolereformen, men det finns ju ändå vissa som studerar. Jag blev lite förvånad över tabellen i 1840 års tabellverk:

Klockare, Orgelnister och Kyrkovaktare m. m.​
Professorer o. Lärare vid publike Skolor, som ej äro prästvigde​
000
Privatorum Informatorer, som ej äro prästvigde​
000
Öfningsmästare i Språk, Ritning, Musik och Dans m. m.​
000
Studerande vid Academier​
000
Studerande vid Gymnasier​
000
Studerande vid andra publike Skolor​
010
Studerande vid private Skolor​
000
Skolgossar under 10 års ålder​
000

Detta är för Hackås, en församling i Värmland med 776 innevånare, som då tydligen har en elev vid "andra publike skolor". Men att vi har "gymnasier" redan på 1840-talet var för mig en överraskning.
 
Last edited:

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,392
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Diverse lösrykta saker du kan vilja läsa om




————————————-

Citat
”Då prästerskapet på 1840 - talet ivrade för byggande utav nya kyrkor , voro bönderna långt ifrån tillreds att lyssna på det örat :
» Förr i världen hade de träkyrkor och gullpräster , och da voro kyrkorna fulla . Nu vilja de ha gullkyrkor och träpräster .”

——————————

En byggnad till i byn. Lin odlas över hela Sverige och används till både det ena och det andra. Bland annat tyg. Så en lintork med ugn en bit bort från andra. 10x10 meter linåker kan ge 20 meter lakansväv (á 60-70cm bredd). Vävning = 7-15 cm per dags arbete. meter väv = 7-14 dagars arbete

Hektar lin = 20 000 meter = 70’000-140’000 dagars vävarbete = 192-384 vävares årsarbete.

Hampa och lindbark används till rep. Lindbark kan bli till att fibrer för rep. Barken skalades för att rötas över vintern. Det som blev kvar bands till rep. Starka rep i stil med bast.


Bör ju finnas bagarstugor också.

 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
Diverse lösrykta saker du kan vilja läsa om




————————————-

Citat
”Då prästerskapet på 1840 - talet ivrade för byggande utav nya kyrkor , voro bönderna långt ifrån tillreds att lyssna på det örat :
» Förr i världen hade de träkyrkor och gullpräster , och da voro kyrkorna fulla . Nu vilja de ha gullkyrkor och träpräster .”

——————————

En byggnad till i byn. Lin odlas över hela Sverige och används till både det ena och det andra. Bland annat tyg. Så en lintork med ugn en bit bort från andra. 10x10 meter linåker kan ge 20 meter lakansväv (á 60-70cm bredd). Vävning = 7-15 cm per dags arbete. meter väv = 7-14 dagars arbete

Hektar lin = 20 000 meter = 70’000-140’000 dagars vävarbete = 192-384 vävares årsarbete.

Hampa och lindbark används till rep. Lindbark kan bli till att fibrer för rep. Barken skalades för att rötas över vintern. Det som blev kvar bands till rep. Starka rep i stil med bast.


Bör ju finnas bagarstugor också.

Asbra! Tack. Ska kolla in det när tiden medger.
 
Joined
26 Aug 2007
Messages
829
Jag kom just ihåg.
Jag läste en bok om bäcken av någon folklorist som hette Stattin bör jag skrev någon av alla uppsatser man skriver som lärarstudent. Den handlade väldigt mycket om gränsen mellan det hemtama och det vilda och att näcken fungerade som en gränsvakt för att hålla, framförallt kvinnor och barn, på rött sida gränsen, och att gränsen fanns både i den fysiska miljön (man går inte bortanför gprdsgrönsen), i tiden (man är inte ute på vägen efter solnedgången) och i sysslor(kvinnor rör inte hästar!)

Sen tänkte jag på hur man bor. (I vanlig ordning i västerbotten) om vintern bor man otroligt kollektivt, alla, barn vuxna, tjänstefolk och husbonde i samma rum, man har koll på varandra och somnar när solen går ned.

Om somrarna har man frihet. Då flyttar man ut ur huset. Man bor utspritt i bagarstugor, sovloft och pigkammare. Solen går knappt ned. Ungar, gammlingar eller folk för ofärdiga för jordbruket vallar kor och getter långt ute i skogen(Dock ingen riktig fäbodkultur det är lite längre söderut när några kvinnor rent flyttar någon mil bort med djuren)

Jag tänker att åratidsväxlingar skulle kunna vara intressant att ha med.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
kvinnor rör inte hästar!
Det här visste jag inte! Det är intressant i kontexten fäbodjäntor, som är kvinnor eftersom, om jag fattat rätt, män inte vallar kor.


Jag tänker att åratidsväxlingar skulle kunna vara intressant att ha med.
Ja, helt klart. Jag ska försöka ha en sammanfattning av bondeåret. Blir kanske en ny tråd. Aktiviteter och interaktioner är väldigt annorlunda beroende på årstid.
Den handlade väldigt mycket om gränsen mellan det hemtama och det vilda och att näcken fungerade som en gränsvakt för att hålla, framförallt kvinnor och barn, på rött sida gränsen
Det här är ju väldigt mycket vad mitt spel handlar om. I mitt spel är ju kyrkoherden den som håller på att alla följer sin sociala roll (vare sig han är närvarande eller inte), medan huldran och brännvinet tjänar som uppluckrare av dessa strikta roller.
 
Joined
26 Aug 2007
Messages
829
Det här visste jag inte! Det är intressant i kontexten fäbodjäntor, som är kvinnor eftersom, om jag fattat rätt, män inte vallar kor

Det här är ju väldigt mycket vad mitt spel handlar om. I mitt spel är ju kyrkoherden den som håller på att alla följer sin sociala roll (vare sig han är närvarande eller inte), medan huldran och brännvinet tjänar som uppluckrare av dessa strikta roller.
Hästar var för män och kor för kvinnor, speciellt mjölkningen. Den var det vanligt att barn av båda kön vallade kor och getter.
Stattin hävdar att det är därför bäckahästen är en häst, med budskapet om du inte är man så rör inte hästen och rubba vår sociala ordning för då dör du!
Sen när traktorn kommer blir den en mansgrej och kvinnor får börja ha att göra med hästar.
Sen tycker jag mig ha sett någon slags nödtorftsgräns, att för de mest svultna nybyggarna uppe i typ Lappland blev de här tabuerna mindre viktiga.

Jag tycker att det låter spännande, Sen finns det ju många häftiga väsen. Om man inte kommer här uppifrån, då har vi bara vitter-folk men de är inte du skam de heller.

Intressant med brännvinet, jag börjar fundera på det. Är det inte smörjmedlet som gör att du kan stå ut med byggden fastän obygden lockar, eller tvärtom?
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,958
Location
Stockholm
Dock bör tas upp att tabu om vem som får/inte får röra/handskas med vissa djur/saker är geografiskt å tidsmässigt olika. Å bara för att idén finns om uppdelningen betyder det inte att folk i praktiken bryr sig bortsett från kommentarer o skämt
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
Intressant med brännvinet, jag börjar fundera på det. Är det inte smörjmedlet som gör att du kan stå ut med byggden fastän obygden lockar, eller tvärtom?
Glömde att svara på detta. Som det funkar i spelet (ännu inte speltestat) är det så att kyrkoherden genom anständigheten har makt över dig i alla situationer när du är bland folk, men om du dricker brännvin kommer du ur den makten. Men bara tills du sover ruset av dig, såklart. Huldran, däremot, kan ge dig en mer permanent förändring. Om du blir bergtagen så slipper du helt och hållet undan anständighetens makt. Men alla kan också se och veta att du är ohämmad, vilket såklart för med sig sociala konsekvenser.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
En intressant sak med brännvinet är ju dock att det till en början uppmuntrades av både kronan och kyrkan. På 1600-talet fanns det efter vad jag förstår en panna i varje socken, i prästgården, och det var där man lärde sig att supa. Och att dricka sig full på brännvin betydde länge att man hade det gott ställt och var nästan en statussymbol. Men runt 1840 förstår jag det som att det ses mer som ett problem av prästerskapet och till viss del kronan. Men mer info om synen på brännvin på mitten av 1800-talet vore välkommet.
 

Pilzefrau

hon/henne
Joined
12 Sep 2005
Messages
2,105
Location
Göteborg
På söndagen möts folk på kyrkbacken, skvallrar och gör upp affärer. Många präster beklagar sig över hur fulla bondgubbarna blir då, när pluntorna går laget runt.
Det här är ju roligt i relation till reglerna Genesis föreslog. Ta en sup för att komma ur kollektivets grepp just när du ska göra affärer, så att du kan ta tillvara på ditt eget intresse. Sen när du nyktrat till så måste även traditionsivrarna hålla med om att det är viktigt att hålla sitt ord.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
En intressant sak med brännvinet är ju dock att det till en början uppmuntrades av både kronan och kyrkan. På 1600-talet fanns det efter vad jag förstår en panna i varje socken, i prästgården, och det var där man lärde sig att supa. Och att dricka sig full på brännvin betydde länge att man hade det gott ställt och var nästan en statussymbol. Men runt 1840 förstår jag det som att det ses mer som ett problem av prästerskapet och till viss del kronan. Men mer info om synen på brännvin på mitten av 1800-talet vore välkommet.
Du kan alltid kolla i Bo Stråths volym av Sveriges historia, finns på ditt lokala folkbibliotek.

Sen hittade jag den här: Staten, samhället och superiet : samhällsorganisatoriska principer och organisatorisk praktik kring dryckenskapsproblemet och nykterhetssträvandena i stat, borgerlig offentlighet och associationsväsende ca 1770-1900 / Lars Båtefalk. Har inte läst den, men har läst Torkel Janssons klassiska bok Adertonhundratalets associationer, som handlar om den tidiga nykterhetsrörelsens, dvs den som fanns under din tid. Dock lite oklart hur mycket den har som skulle vara intressant för dina syften. Den har lite om spriten som samhällsproblem i alla fall.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,599
Location
Göteborg
Ett försök att efter min begränsade vetskap stapla upp den sociala statusen bland folk man kan träffa på landsbygden. Stadsfolk är inte inkluderat. En gift kvinna har status lika med snäppet under sin make (men över nivån under hennes make), medan en ogift kvinna har motsvarande status jämfört med sin far, tänker jag.

• Adel
• Länsman
• Kyrkoherden
• Fjärdingsman, klockare, pastorsadjunkt, sexman
• Skattebönder (bönder med större gård högre status än de med mindre)
• Krono- och frälsebönder (bönder med större gård högre status än de med mindre)
• Knekt (torparsoldat)
• Torpare
• Statare
• Drängfogde
• Drängar och pigor
• Backstugusittare och daglönare
• Fattighjon, luffare, gårdfarihandlare, judar, resandefolk

Kommentarer? Känns det hyfsat korrekt? Något jag fått om bakfoten? Något jag missat? Visst, en skattebonde med en liten gård har kanske inte högre status än en kronobonde med en stor gård, men man måste förenkla lite, och som generell regel tänker jag att skattebönder är lite finare än kronobönder.

De som ligger på samma nivå vet jag inte om de kan separeras. Har en klockare högre eller lägre status än fjärsman? Detta i en tid då rollen som fjärdingsman roterar runt bönderna.
 
Last edited:

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Jag vill dock hävda att en frälsebonde hade betydligt lägre status än en kronobonde. En kronobonde brukar sin gård på exakt samma premisser som en skattebonde och har ingen som står över honom. Frälsebonden är underordnad en godsherre, gör dagsverken. Och jag sett kontrakt på frälsegårdar som noga beskriver hur gården ska brukas, dvs frälsebonden fick inte ens sköta sin arrendegård efter eget huvud.

Krononbondens avrad var därtill satt i ett fast belopp som inte räknades upp med inflationen, vilket innebar att det blev alltmer fördelaktigt att arrendera kronojord alltsom 1800-talet gick. Tror den totala skatten (med avraden, dvs arrendent inräknat) mot slutet av seklet låg på en 5-10%. Men godsherrarna kunde sätta arrendet som de kände för; en frälsebonde med en exakt lika stor gård som en skatte eller kronobonde hade en mycket lägre levnadsstandard då en 30-35% av hans intäkter gick till godsherren.

Statuskillnaden syns också i att både skatte och kronobönder kunde väljas till bondeståndets, men inte frälsebonden.

Summa summarum har skatte och kronobönder mer gemensamt med varandra än vad de senare har med frälsebönder, både socialt, ekonomiskt och politiskt.
 
Last edited:
Top