Nekromanti Pilbågsvåld
- Thread starter Hamsterbane
- Start date
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>
Borde pilar göra mer skada när de skjuts från exempelvis en hög borgmur, eller från en bergssluttning och nedåt? Detta ger ju dem ett övertag i höjdled vilket förstås tillägnar pilen större hastighet i de flesta fall.
<hr></blockquote>
Jag skulle tro att den extra energi du kan få ut av högre elevation är tämligen försumbar i jämförelse med den rörelseenergi som du får ut ur bågen själv.
Borde pilar göra mer skada när de skjuts från exempelvis en hög borgmur, eller från en bergssluttning och nedåt? Detta ger ju dem ett övertag i höjdled vilket förstås tillägnar pilen större hastighet i de flesta fall.
<hr></blockquote>
Jag skulle tro att den extra energi du kan få ut av högre elevation är tämligen försumbar i jämförelse med den rörelseenergi som du får ut ur bågen själv.
Krellh
Warrior
Re: duktiga bågskyttar
Jaja, det är osportsligt att förhandsgranska ordentligt noga... /images/icons/wink.gif
Och ja, jag har för mig att det var Byron Ferguson som prickade tenntallrikarna i luften
/Tobbelobbe - morgontrött
Jaja, det är osportsligt att förhandsgranska ordentligt noga... /images/icons/wink.gif
Och ja, jag har för mig att det var Byron Ferguson som prickade tenntallrikarna i luften
/Tobbelobbe - morgontrött
Krellh
Warrior
Re: Wobbla?
Man minimerar svängningen med en modern compoundbåge utrustad med fallhylla, där man skjuter med en s.k. releaser. Ingen pilhylla eller några klumpiga fingrar som påverkar sträng eller pil.
Men...rent instinktivskytte är mycket roligare /images/icons/smile.gif
/Tobbelobbe
Man minimerar svängningen med en modern compoundbåge utrustad med fallhylla, där man skjuter med en s.k. releaser. Ingen pilhylla eller några klumpiga fingrar som påverkar sträng eller pil.
Men...rent instinktivskytte är mycket roligare /images/icons/smile.gif
/Tobbelobbe
Re: Argh! [OT]
W = Energi
E nämns bla Einsteins relativitets terori. Men W används annars för det mesta. Men det e ju skit samma för när du räknar med energi använder du ju enheter inte storheter. Så din fysik kommer nog inte gå åt helvete.
E = Eletrisk fältstyrka
Sen var det jag skrev kanske inte hundra procent anpassat för pilbågar (kanske en katapult ist) utan snarare ett svar till Duddmannen. Att gravitationen accelerear pilen neråt lika mycket som den bromsade den på väg upp(-luftmotstånd)
W = Energi
E nämns bla Einsteins relativitets terori. Men W används annars för det mesta. Men det e ju skit samma för när du räknar med energi använder du ju enheter inte storheter. Så din fysik kommer nog inte gå åt helvete.
E = Eletrisk fältstyrka
Sen var det jag skrev kanske inte hundra procent anpassat för pilbågar (kanske en katapult ist) utan snarare ett svar till Duddmannen. Att gravitationen accelerear pilen neråt lika mycket som den bromsade den på väg upp(-luftmotstånd)
Jokimmolator
Veteran
Läroboken säger! [OT]
*Har lugnat sig bara lite nu sådär morgonen efter*
Jaja, det spelar väl ingen roll vad ni har lärt er, i vår lärobok står det med fläskig stil att Energi betceknas med E och att elektrisk fältstyrka betecknas med ett tecken som ser ut som ett I och ett E (IE) ihopkört! Och då spelar det ingen roll vad ni har lärt er, ty Läroboken Säger!
/images/icons/hairy.gif
*Har lugnat sig bara lite nu sådär morgonen efter*
Jaja, det spelar väl ingen roll vad ni har lärt er, i vår lärobok står det med fläskig stil att Energi betceknas med E och att elektrisk fältstyrka betecknas med ett tecken som ser ut som ett I och ett E (IE) ihopkört! Och då spelar det ingen roll vad ni har lärt er, ty Läroboken Säger!
/images/icons/hairy.gif
Krille
Super Moderator
Re: Lite pilbågsfysik
"Men i Mundana finns ju inget luftmotstånd, vilket demonstreras av fallskadetabellen..."
Men det efterfrågades inte. Vad som efterfrågades var fysiken för pilbågar, och med tanke på att det var deras realism (underförstått kontra riktiga jordiska pilbågar) så tog jag upp jordisk pilbågsfysik. <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>
<small>(Och orsaken till att luftmotståndet inte tas upp i fallskadetabellen är att Calle var för lat att räkna in den och ursäktade sig med att "fallhöjderna på Mundana kommer ändå vara så små att luftmotståndet inte kommer att påverka". Så han gjorde en abbrovinsch och lät tabellen ta slut efter 1400 meter då sluthastighet uppnås, och det var den enda hänsyn till luftmotstånd han orkade ta. Jag förstår honom.)</small>
"Men i Mundana finns ju inget luftmotstånd, vilket demonstreras av fallskadetabellen..."
Men det efterfrågades inte. Vad som efterfrågades var fysiken för pilbågar, och med tanke på att det var deras realism (underförstått kontra riktiga jordiska pilbågar) så tog jag upp jordisk pilbågsfysik. <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>
<small>(Och orsaken till att luftmotståndet inte tas upp i fallskadetabellen är att Calle var för lat att räkna in den och ursäktade sig med att "fallhöjderna på Mundana kommer ändå vara så små att luftmotståndet inte kommer att påverka". Så han gjorde en abbrovinsch och lät tabellen ta slut efter 1400 meter då sluthastighet uppnås, och det var den enda hänsyn till luftmotstånd han orkade ta. Jag förstår honom.)</small>
Benax_UBBT
Veteran
- Joined
- 6 Jan 2001
- Messages
- 75
Re: Lite pilbågsfysik
Utan att gå in på sådana roliga saker som Reynoldstal och turbulent strömmning så kan vi nog änd komma fram till ett och annat intressant angående skadorna vid olilka räckvidder för pilbågar. Om vi utgår från rörelseekvationen
a = uv2/2
så inser vi snabbt att vi har en trevlig liten ickelinjär differentialekvation framför oss. För att komma ngn vart tillgriper vi därför en numerisk lösning (Eulers framåtmetod) och genom att anta utgångshastigheten, v0 = 100 m/s och u = 0.02. Ngn med bättre insikt i bågskytte och kontinuumsmekanik uppmanas att hitta bättre värden för dessa parametrar och förbättra mina uträkningar. Vi utgår från t=0 och stegar sedan framåt med steglängden h=0.1. Vi presenterar resultatet i en liten tabell där vi även tar med sträckan, s.
t v v*v a s
0 100 10000 100 0
0.1 90 8100 81 10
0.2 81 6561 73 19
0.3 75 5625 66 27
0.4 68 4624 56 34
.....
Om vi antar att skadan är proportionell mot rörelseenergin, dvs v2 (hur f-n får man snygga kvadrater?) så ser vi att med mina initialvärden så har skadeverkan halverats efter drygt 35m. Med ovanstående metod torde man kunna erhålla en lämplig avklingning på skadeverkan.
Utan att gå in på sådana roliga saker som Reynoldstal och turbulent strömmning så kan vi nog änd komma fram till ett och annat intressant angående skadorna vid olilka räckvidder för pilbågar. Om vi utgår från rörelseekvationen
a = uv2/2
så inser vi snabbt att vi har en trevlig liten ickelinjär differentialekvation framför oss. För att komma ngn vart tillgriper vi därför en numerisk lösning (Eulers framåtmetod) och genom att anta utgångshastigheten, v0 = 100 m/s och u = 0.02. Ngn med bättre insikt i bågskytte och kontinuumsmekanik uppmanas att hitta bättre värden för dessa parametrar och förbättra mina uträkningar. Vi utgår från t=0 och stegar sedan framåt med steglängden h=0.1. Vi presenterar resultatet i en liten tabell där vi även tar med sträckan, s.
t v v*v a s
0 100 10000 100 0
0.1 90 8100 81 10
0.2 81 6561 73 19
0.3 75 5625 66 27
0.4 68 4624 56 34
.....
Om vi antar att skadan är proportionell mot rörelseenergin, dvs v2 (hur f-n får man snygga kvadrater?) så ser vi att med mina initialvärden så har skadeverkan halverats efter drygt 35m. Med ovanstående metod torde man kunna erhålla en lämplig avklingning på skadeverkan.
Krille
Super Moderator
Re: Lite pilbågsfysik
"(hur f-n får man snygga kvadrater?)"
HTML. <sup> för upphöjt och <small> för liten text. Välj bara "Använder HTML och märkningar" så kan du blanda in HTML också.
Dessutom finns det en liten tabellmöjlighet i märkningarna (knappern ser ut så här:
) som gör din tabell snyggare.
"(hur f-n får man snygga kvadrater?)"
HTML. <sup> för upphöjt och <small> för liten text. Välj bara "Använder HTML och märkningar" så kan du blanda in HTML också.
Dessutom finns det en liten tabellmöjlighet i märkningarna (knappern ser ut så här:
Jokimmolator
Veteran
Elektrisk fältstyrka [OT]
Ett elektriskt fält är, enligt vad vi hittills har lärt oss, ett kraftfält mellan två ledare som delar en elektrisk krets. Exempelvis om man tar ett batteri och kopplar den ena polen till en metallisk platta, och den andra polen till en annan metallisk platta på lämpligt (relativt kort) avstånd från den första plattan. Det på detta sätt erhållna fältet har då fältstyrkan (U/d) V/m där U är spänningen och d är avståndet mellan plattorna. /images/icons/clever.gif
Räcker det?
Den där bokstaven tror jag användes för att kunna göra skillnad mellan begreppen energi och elektrisk fältstyrka, jag vet ej om det är en grekisk bokstav... Men det skrivs som om man tar ett I och ett E och minskar avståndet mellan dem så att bokstävernas lodräta streck nästan rör vid varandra...
Äsch, glöm det och bry dig om någon EON-debatt istället! /images/icons/wink.gif
Ett elektriskt fält är, enligt vad vi hittills har lärt oss, ett kraftfält mellan två ledare som delar en elektrisk krets. Exempelvis om man tar ett batteri och kopplar den ena polen till en metallisk platta, och den andra polen till en annan metallisk platta på lämpligt (relativt kort) avstånd från den första plattan. Det på detta sätt erhållna fältet har då fältstyrkan (U/d) V/m där U är spänningen och d är avståndet mellan plattorna. /images/icons/clever.gif
Räcker det?
Den där bokstaven tror jag användes för att kunna göra skillnad mellan begreppen energi och elektrisk fältstyrka, jag vet ej om det är en grekisk bokstav... Men det skrivs som om man tar ett I och ett E och minskar avståndet mellan dem så att bokstävernas lodräta streck nästan rör vid varandra...
Äsch, glöm det och bry dig om någon EON-debatt istället! /images/icons/wink.gif
Azdeus
Veteran
Re: Lite pilbågsfysik (OT)
Luftmotståndet är (så länge vi håller oss i underljudsfart och slipper otäcka chockvågor) proportionell mot hastigheten.
Får man vara lite nyfiken på vad som skulle hända ifall vi får oss en liten chock.
Luftmotståndet är (så länge vi håller oss i underljudsfart och slipper otäcka chockvågor) proportionell mot hastigheten.
Får man vara lite nyfiken på vad som skulle hända ifall vi får oss en liten chock.
Krille
Super Moderator
Överljudsfysik
"Får man vara lite nyfiken på vad som skulle hända ifall vi får oss en liten chock."
Vad som skulle hända är... åkej, vi tar det från början.
När någonting far genom luften så pressar det undan luften. Det gör att man får ett förhöjt lufttryck precis framför projektilen, som sedan sprider sig bakåt - lite som svallvågorna efter en motorbåt, fast i en kon runt om projektilen istället för ett V på vattenytan. Man får helt enkelt en våg bakom projektilen. Ju fortare man far, desto mer luft pressas undan, desto högre blir lufttrycket, och framförallt, desto snabbare blir tryckförändringen. Vågen blir så att säga högre och skarpare.
Vid ljudhastigheten slår vågen i botten direkt. Den stiger inte långsamt, utan PANG! man får en direkt övergång från normalt lufftryck till max lufftryck. Det är det som ger upphov till överljudsknallar på riktigt snabba flygplan. Den här bogvallen blir en våg som sträcker sig bakåt från spetsen och ut i luften bakom, som en väldigt skarp kon. Det är en veritabel konformad vägg av luft. Skulle någon del av projektilen sticka in i denna luftvägg så drabbas just den delen av enormt mycket högre luftmotstånd än resten av projektilen.
I vissa fall är det här riktigt bra. Lockheed SR-71 Blackbird använder denna luftvägg för sina motorer. Den långa spetsen på varje motor ger i höga farter en sådan vägg av luft. Spetsen kan skjutas fram och tillbaka så att luftväggen kommer precis på kanten på insuget till motorn, vilket gör att motorn får ofantligt mycket luft, trots att det knappt finns någon luft på 26000 meters höjd. Hela 80% av Blackbirds motorstyrka kommer från denna finess.
I många andra fall är det här direkt dåligt. Bogvallen kan med lätthet slita sönder de flesta material som används i flygindustrin idag (titan, vissa stål, vissa kolfibermaterial och vissa aluminiumtyper är väl undantagna - samtliga material är snordyra), och även om materialet håller så tappar flygplanet stabilitet. Man anstränger sig till det yttersta för att ingen del av flygplanet ska hamna i bogvallen, med till exempel deltavingar med kort vingspann och vingspetsen långt bak, så att bogvallen "missar" vingarna. Det var det här man hade problem med i Bell X-1, det första flygplanet som gick igenom ljudvallen i planflykt. Tidigare prototyper fastnade med vingspetsarna i bogvallen, tappade stabilitet och slets sönder. Man löste problemet genom att korta av vingarna så att vingspetsen var innanför bogvallen.
I vilket fall som helst så innebär den här bogvallen att luftmotståndet ökar än mer, även om enbart spetsen slår igenom. Matematiken för detta var rätt komplex, och jag vet inte om det finns någon förenklad approximativ formel. Det borde dock göra det, med tanke på att Blackbird konstruerades med hjälp av räknesticka. Eller så är bara Lockheed Skunkworks folk helt enkelt bara genialiska.
"Får man vara lite nyfiken på vad som skulle hända ifall vi får oss en liten chock."
Vad som skulle hända är... åkej, vi tar det från början.
När någonting far genom luften så pressar det undan luften. Det gör att man får ett förhöjt lufttryck precis framför projektilen, som sedan sprider sig bakåt - lite som svallvågorna efter en motorbåt, fast i en kon runt om projektilen istället för ett V på vattenytan. Man får helt enkelt en våg bakom projektilen. Ju fortare man far, desto mer luft pressas undan, desto högre blir lufttrycket, och framförallt, desto snabbare blir tryckförändringen. Vågen blir så att säga högre och skarpare.
Vid ljudhastigheten slår vågen i botten direkt. Den stiger inte långsamt, utan PANG! man får en direkt övergång från normalt lufftryck till max lufftryck. Det är det som ger upphov till överljudsknallar på riktigt snabba flygplan. Den här bogvallen blir en våg som sträcker sig bakåt från spetsen och ut i luften bakom, som en väldigt skarp kon. Det är en veritabel konformad vägg av luft. Skulle någon del av projektilen sticka in i denna luftvägg så drabbas just den delen av enormt mycket högre luftmotstånd än resten av projektilen.
I vissa fall är det här riktigt bra. Lockheed SR-71 Blackbird använder denna luftvägg för sina motorer. Den långa spetsen på varje motor ger i höga farter en sådan vägg av luft. Spetsen kan skjutas fram och tillbaka så att luftväggen kommer precis på kanten på insuget till motorn, vilket gör att motorn får ofantligt mycket luft, trots att det knappt finns någon luft på 26000 meters höjd. Hela 80% av Blackbirds motorstyrka kommer från denna finess.
I många andra fall är det här direkt dåligt. Bogvallen kan med lätthet slita sönder de flesta material som används i flygindustrin idag (titan, vissa stål, vissa kolfibermaterial och vissa aluminiumtyper är väl undantagna - samtliga material är snordyra), och även om materialet håller så tappar flygplanet stabilitet. Man anstränger sig till det yttersta för att ingen del av flygplanet ska hamna i bogvallen, med till exempel deltavingar med kort vingspann och vingspetsen långt bak, så att bogvallen "missar" vingarna. Det var det här man hade problem med i Bell X-1, det första flygplanet som gick igenom ljudvallen i planflykt. Tidigare prototyper fastnade med vingspetsarna i bogvallen, tappade stabilitet och slets sönder. Man löste problemet genom att korta av vingarna så att vingspetsen var innanför bogvallen.
I vilket fall som helst så innebär den här bogvallen att luftmotståndet ökar än mer, även om enbart spetsen slår igenom. Matematiken för detta var rätt komplex, och jag vet inte om det finns någon förenklad approximativ formel. Det borde dock göra det, med tanke på att Blackbird konstruerades med hjälp av räknesticka. Eller så är bara Lockheed Skunkworks folk helt enkelt bara genialiska.
Azdeus
Veteran
Re: Överljudsfysik (OT)
Nu kommer jag väll mer eller mindre in på Neotech grejer men ändå. Jag är ingen fysiker men däremot så håller jag på med skytte och är alldeles på tok för mycket intresserad av skjutvapen för mitt eget bästa.
Om man skjuter iväg en hålspetsprojektil vad händer då? Jag vet att det finns eftersom jag själv har varit med när det har användts, men eftersom det är en stor håla i spetsen med luft, hur blir liften "formad" runt omkring den?
Jag vet inte om jag har drömt eller hallucinerat eller om han verkligen sa det, men en numera avliden vän sade till mig att det bildas en "kon" av luft framför kulan, kan du verifiera det?
Nu kommer jag väll mer eller mindre in på Neotech grejer men ändå. Jag är ingen fysiker men däremot så håller jag på med skytte och är alldeles på tok för mycket intresserad av skjutvapen för mitt eget bästa.
Om man skjuter iväg en hålspetsprojektil vad händer då? Jag vet att det finns eftersom jag själv har varit med när det har användts, men eftersom det är en stor håla i spetsen med luft, hur blir liften "formad" runt omkring den?
Jag vet inte om jag har drömt eller hallucinerat eller om han verkligen sa det, men en numera avliden vän sade till mig att det bildas en "kon" av luft framför kulan, kan du verifiera det?
Azdeus
Veteran
Re: duktiga bågskyttar
Jag har förmig att det var en pistolskytt från USA som lyckades tömma två stycken magasin till en Beretta på mindre än fem sekunder (inklusive omladdningstid), och träffa med alla kulorna på det utsatta målet. Jag kan dock inte komma ihåg vad det var för storlek på målen. Det var 15 skott i magasinen förresten.
Jag har förmig att det var en pistolskytt från USA som lyckades tömma två stycken magasin till en Beretta på mindre än fem sekunder (inklusive omladdningstid), och träffa med alla kulorna på det utsatta målet. Jag kan dock inte komma ihåg vad det var för storlek på målen. Det var 15 skott i magasinen förresten.