Bland saker som kan uppta naturfilosofiskt sinnat folks intresse är luftpumparna främst. Vakuumpumpen upptäcks under 1600-talet och får stå som symbol för vetenskapens framsteg. Helt plötsligt kan människan skapa ett tillstånd som så vitt man vet inte existerar naturligt, vakuum. Pneumatiska konstruktioner av olika slag torde därför vara intressanta.
Överlag är den filosofiska materialismen i uppsving under denna tid. Människokroppen är blott en maskin, och huruvida vi har en själ eller en fri vilja är hett debatterat. Under den senare delen av 1700-talet kan vi också se många strömningar som intresserar sig för kroppens "animala magnetism", till exempel helbrägdagöraren Mesmer, som klär sitt charlataneri i en vetenskaplig skrud.
Universiteten är ofta tillbakablickande institutioner, misstänksamma mot de nya filosofiska inriktningarna. Den mer framåtblickande diskussionen sker i stället via korrespondens (i filosofernas
Respublica literarias), i lärda salonger eller i vetenskapliga sällskap, där det förnämsta är Royal Society i London. I dessa sällskap finns också en viss möjlighet för personer utifrån de akademiska miljöerna att träda in, framför allt för instrumentmakare, även om samhällets traditionella hierarkier så klart håller i sig.
Sedan bör så klart också de politiska sidorna av tidsandan återspeglas på olika vis. Hemliga sällskap är ett måste! Som inspiration kan
denna alldeles nyligen knäckta kod kanske tjäna.