Nekromanti Raser
- Thread starter Angmar
- Start date
Rising
Vila i frid
Om du vill åt raser som finns i någon mytologi men ändå inte är lika slutkörda som alver och dvärgar, så föreslår jag främst satyrer, vättar, älvor, bortbytingar, alfer, djinner, efritar, golems och banshees. Typ. Brownies och incubuser är väl okej, de med. Och alligadiler. (hälften alligator, hälften krockodil) ;^)
Det finns ju en möjlighet att du kör med klassiska raser men ger dem nya innebörder. Att dina alver är sliskiga strandraggare och att orcherna har dreads och liknar värsta coola jamaicanerna. Eller att dina dvärgar är töntiga miffon som i "Snövit och de sju dvärgarna" som spelar musik för dansande harar, ekorrar och rådjur.
Eller så har du möjligheten att hitta på helt nya raser. Då föreslår jag att du tänker på följande:
Varje ny ras måste ha en sorts MENING i din värld. Om det finns tio snarlika varianter på mordiska troll så bryr sig inte folk vilken av raserna de får spela som. Låt en ras vara smidig, ömtålig och akrobatisk medans en annan får vara stor, stark och trög och låt slutligen en tredje vara svag och klen men i besittning av ett mäktigt intellekt och psykiska krafter, till exempel.
Slutligen är det kul om raserna inte bara har olika egenskaper utan också olika personlighet. Om en är snobbig och jobbig så kan en annan vara girig och tjuvaktig medans en tredje är hedersam och stolt. Om alla raser är partyfolk vars enda nöje är att hinka bärs så uppstår inga intressanta konflikter.
Till exempel:
Scharlazan
Det här är vildmarkernas dominerande folk. Överallt längs Nobie-öknen och längs med Phenelones vildvuxna skogar härskar olika barbariska stammar med de krigslystna Scharlazanerna.
De är huvudet kortare än människor, men är kompaktare byggda och inte sällan starkare än deras mänskliga krigarkollegor. Deras ansikten är robusta och kantiga, och från deras huvuden växer praktfulla lejonmanar i starkaste kopparröda nyans långt ner över ryggen. Scharlazanernas hud är gyllenbrun och täckt av små fräknar och klarröda pigmentfläckar.
De har skrämmande kort stubin och vid minsta lilla motgång ryter de till ordentligt och det är inte ovanligt att meningskiljaktigheter bryter ut i våldsamma slagsmål. Så länge de får som de vill är de dock komiskt fromma och belåtna på ett lugnt, tillbakalutat sätt. En Scharlazan smider aldrig ränker, planerar i förväg eller tar några egna initiativ. Han bara driver runt och kollar in läget tills något får honom att reagera varpå han gör det första som faller honom in. Deras lynne gör dem förutsägbara och passiva, men det har också sina fördelar: En scharlazan blir aldrig handlingsförlamad. När någonting dyker upp reagerar han alltid omedelbart med en imponerande handlingsförmåga. En Scharlazan drabbas därför aldrig av bärsärkagång bortom deras egen viljekontroll och de blir aldrig någonsin skräckslagna eller överrumplade.
På deras knogar växer det ut centimeterlånga utväxter av hård benvävnad, vilket ger ett knytnävsslag samma skada som om de haft ett knogjärn. Scharlazanska kvinnor väljer dock oftast att dagligen slipa ner dessa utväxter för att göra sig mer attraktiva.
Typ. Vad sägs som den?
Det finns ju en möjlighet att du kör med klassiska raser men ger dem nya innebörder. Att dina alver är sliskiga strandraggare och att orcherna har dreads och liknar värsta coola jamaicanerna. Eller att dina dvärgar är töntiga miffon som i "Snövit och de sju dvärgarna" som spelar musik för dansande harar, ekorrar och rådjur.
Eller så har du möjligheten att hitta på helt nya raser. Då föreslår jag att du tänker på följande:
Varje ny ras måste ha en sorts MENING i din värld. Om det finns tio snarlika varianter på mordiska troll så bryr sig inte folk vilken av raserna de får spela som. Låt en ras vara smidig, ömtålig och akrobatisk medans en annan får vara stor, stark och trög och låt slutligen en tredje vara svag och klen men i besittning av ett mäktigt intellekt och psykiska krafter, till exempel.
Slutligen är det kul om raserna inte bara har olika egenskaper utan också olika personlighet. Om en är snobbig och jobbig så kan en annan vara girig och tjuvaktig medans en tredje är hedersam och stolt. Om alla raser är partyfolk vars enda nöje är att hinka bärs så uppstår inga intressanta konflikter.
Till exempel:
Scharlazan
Det här är vildmarkernas dominerande folk. Överallt längs Nobie-öknen och längs med Phenelones vildvuxna skogar härskar olika barbariska stammar med de krigslystna Scharlazanerna.
De är huvudet kortare än människor, men är kompaktare byggda och inte sällan starkare än deras mänskliga krigarkollegor. Deras ansikten är robusta och kantiga, och från deras huvuden växer praktfulla lejonmanar i starkaste kopparröda nyans långt ner över ryggen. Scharlazanernas hud är gyllenbrun och täckt av små fräknar och klarröda pigmentfläckar.
De har skrämmande kort stubin och vid minsta lilla motgång ryter de till ordentligt och det är inte ovanligt att meningskiljaktigheter bryter ut i våldsamma slagsmål. Så länge de får som de vill är de dock komiskt fromma och belåtna på ett lugnt, tillbakalutat sätt. En Scharlazan smider aldrig ränker, planerar i förväg eller tar några egna initiativ. Han bara driver runt och kollar in läget tills något får honom att reagera varpå han gör det första som faller honom in. Deras lynne gör dem förutsägbara och passiva, men det har också sina fördelar: En scharlazan blir aldrig handlingsförlamad. När någonting dyker upp reagerar han alltid omedelbart med en imponerande handlingsförmåga. En Scharlazan drabbas därför aldrig av bärsärkagång bortom deras egen viljekontroll och de blir aldrig någonsin skräckslagna eller överrumplade.
På deras knogar växer det ut centimeterlånga utväxter av hård benvävnad, vilket ger ett knytnävsslag samma skada som om de haft ett knogjärn. Scharlazanska kvinnor väljer dock oftast att dagligen slipa ner dessa utväxter för att göra sig mer attraktiva.
Typ. Vad sägs som den?
Faehrengaust
Hero
Varför?
Måste du ha en massa raser? Räcker inte mångfalden som finns hos människan?
Om du verkligen måste ha flera raser så se då till att de verkligen skiljer sig från människan och inte bara blir extremfall av denna. T.ex. Dvärgar i de flesta världar är bara korta starka människor med grinigt humör.
Tänk på t.ex. Aliens, det är en ras som är totalt olik människor och fungerar på ett helt annat sätt. Böckerna Enders Game (främst de senare delarna) ger bra bild av hur andra raser kan/bör vara. De är SciFi men tankarna kan mycket väl användas i andra miljöer.
Nackdelen med att ha väldigt annorlunda raser är dock att de inte är lämpliga som RP. Men behövs det fler raser än människor som RP? Jag tycker inte det, för den spelare som alltid vill spela alv kan lika gärna göra en trädkramande människa...
Måste du ha en massa raser? Räcker inte mångfalden som finns hos människan?
Om du verkligen måste ha flera raser så se då till att de verkligen skiljer sig från människan och inte bara blir extremfall av denna. T.ex. Dvärgar i de flesta världar är bara korta starka människor med grinigt humör.
Tänk på t.ex. Aliens, det är en ras som är totalt olik människor och fungerar på ett helt annat sätt. Böckerna Enders Game (främst de senare delarna) ger bra bild av hur andra raser kan/bör vara. De är SciFi men tankarna kan mycket väl användas i andra miljöer.
Nackdelen med att ha väldigt annorlunda raser är dock att de inte är lämpliga som RP. Men behövs det fler raser än människor som RP? Jag tycker inte det, för den spelare som alltid vill spela alv kan lika gärna göra en trädkramande människa...
Stearn.com
Veteran
Re: Varför?
Jag håller med till viss del. Nackdelen med att spelare kan välja olika raser är också att man blir 'tvungen' att placera sig i vissa nischer. Jag menar, vad är det för poäng att spela mänsklig krigare när denochden rasen alltid blir bättre? Eller att vara tjuv av en ras när man vet att man alltid kommer att bli utklassad av en annan ras tjuvar eftersom de får plus i smidighet?
Dessutom tillkommer problemet med att rollspela en annan ras, som du säger. Om det ska gå hyfsat så måste rasen vara ganska människolik.
Men olika raser kan vara kul och ge krydda åt spelet, men jag tycker att det har gått till överdrift. Hela poängen med att spela en annan ras är att det ska vara annorlunda, men det blir det inte. Jag tror att de flesta spelar en alv och en människa i princip likadant.
Jag har inte sett ett enda fantasyrollspel utan en massa olika raser som är där bara för att 'det hör till'. Undantaget skulle i så fall vara Västmark, men jag har inte läst igenom detta. Efter vad jag förstår kan man spela som nån slags animorf, men det verkar vara ett mycket vettigare synsätt på det här med raser. Go Krille!
Tyvärr är det bara jag i min spelgrupp som vill spela Västmark
Jag håller med till viss del. Nackdelen med att spelare kan välja olika raser är också att man blir 'tvungen' att placera sig i vissa nischer. Jag menar, vad är det för poäng att spela mänsklig krigare när denochden rasen alltid blir bättre? Eller att vara tjuv av en ras när man vet att man alltid kommer att bli utklassad av en annan ras tjuvar eftersom de får plus i smidighet?
Dessutom tillkommer problemet med att rollspela en annan ras, som du säger. Om det ska gå hyfsat så måste rasen vara ganska människolik.
Men olika raser kan vara kul och ge krydda åt spelet, men jag tycker att det har gått till överdrift. Hela poängen med att spela en annan ras är att det ska vara annorlunda, men det blir det inte. Jag tror att de flesta spelar en alv och en människa i princip likadant.
Jag har inte sett ett enda fantasyrollspel utan en massa olika raser som är där bara för att 'det hör till'. Undantaget skulle i så fall vara Västmark, men jag har inte läst igenom detta. Efter vad jag förstår kan man spela som nån slags animorf, men det verkar vara ett mycket vettigare synsätt på det här med raser. Go Krille!
Tyvärr är det bara jag i min spelgrupp som vill spela Västmark