Nekromanti Rasernas balans/icke balans?

[wallahad]

Sitter och läser föregående tråd om att alverna ska vara Jätte bra. Men efter att ha läst lite snabbt i böckerna så tycker jag:

Det är Dvärgarna som verkligen har fått oxfilen.

De är en av de få raserna där hela rasen börjar spelet med en REDIG utbildning.
Som man i och för sig behöver Dvärga boken för att hitta.

Finns det fler raser som äter av oxfilen?

 

[Regmolar]

Är det vad du klagar på med dvärgarna? Utbildningen?

Är inte Ghors attributmodifikationer med +4 TÅL och STY och +2 i VIL för bara -1 i RÖR, tillsammans med mindre (och därmed lättare) rustningar, tillgång till Mundanas främsta smideskonstn (Mangenat, somdia, kvalitetstål) och avancerade dvärgvapen och -rustningar (krell hon/spaz) samt några trevliga stridskonster något som är värre att hänga upp sig på?

Eller Drezin-dvärgarmagiker med +2 i PSY och +4 i VIL, och ändå bättre fysik än människor.

Dessutom lever de också längre, och ser i mörkret, och har fler utmattningskolumner. Lägre vikt och längd kan nog utnyttjas det med. Och som sagt, utbildningen är ganska trevlig. De har tillgång till primitiv antibiotika, också. Och säkert ytterligare några fördelar som jag har glömt.

Så, ja, dvärgar i gemen och Ghor och Drezin speciellt är heeeeelt fel för den som kräver att reglerna ska bistå med en automatisk balansering av allt. Fast tycker man det ska man ju iofs spela D&D, och inte Eon, så det är för mig inget problem

Annars är väl Kragg ganska biffiga också, fast det är lättare att uppväga, och de betalar en del för attributbonusarna.

Bland de "normala" människorna har ju cirefalierna också en grundutbildning, plus helt ok attributmoddar (HÖR är väl något av det lättaste att prioritera ned), och dessutom tillgång till hela den cirefaliska arsenalen av specialutrustning. Zhanerna har iofs ockå en "gratis" attributmod, men i sammanhanget känns det inte som någon stor sak.

Thism/Sanari är förresten en light-versioni av Ghor/Drezin för alverna, men jag anser fortfarande att dvärgarna som mäktig ras är långt värre.

Tirakernas fördelar anser jag vägs upp av hur lätt det är att spela ut samhället mot dem.

Slutsats: Eon är inte ett spel för den som kräver regelmässig spelbalans utifrån grundreglerna; balansen måste istället ordnas av spelledaren, eller slopas. Det är en av anledningarna till att jag gillar Eon.

 

[Svarte Faraonen]

En sanari med hög PSY (= liten effekt av åldrande) och BIL (= hög skenbar ålder och ännu högre faktisk ålder) kan dock fortfarande få väldigt mycket färdighetspoäng att börja med. Dock är Eons system, som sagt, verkligen inte gjort för balans.

 

[Marukusu]

"Dock är Eons system, som sagt, verkligen inte gjort för balans."

Det finns dessvärre en del rudimentära tendenser till balansering i Eon. Alla alver får endast 5 grundslag på huvudtabellen enligt regelboken, antagligen för att de inte ska få så löjligt mycket mer slag efter åldermodifikationen än average-människorna som får 7 slag (i Mitt Mundana slår jag alltid 7 slag för alviska rollpersoner, samma som människorna då jag anser att alvernas lägre antal slag är obefogat).

Angående attributmodifieringarna för folkslag så tycker jag att det är direkt löjligt och funderar på att antingen ta bort alla attributmodifieringar eller låta modifieringarna vara specifika för "ras" (i.e. alla alver får likadana attributmoddar istället för att en viss stam får en viss förändring).
Detta skulle enligt detta system göra alla människor till regeltekniska vanarer enligt det nuvarande systemet, skillnader skulle dock fortfarande existera när det gäller kroppslängd och vikt folkslagen emellan.

 

[Regmolar]

Ja; jag struntar högaktligen i samtliga försök till balanskapande och skapar karaktärerna så som jag (och mina spelare, ifall de har något att lägga till) vill, vare sig det gäller attribut, bakgrundsslag, färdigheter eller något annat.

Allt det där tärningstrixandet har jag bara för att få nya idéer och förhindra mig från att sätta för godtyckliga värden.

 

[Aemana]

Slutsats: Eon är inte ett spel för den som kräver regelmässig spelbalans utifrån grundreglerna; balansen måste istället ordnas av spelledaren, eller slopas. Det är den enda anledningen till att jag gillar Eon.

Det är den enda anledningen till att du gillar Eon?
(ett litet skämt från mig)

Kastar verkligen ni fram attributen? Vi brukar göra så att vi bara helt ärligt väljer vilka attribut vi kan ha, och ju lägre vi väljer, ju bättre anser vi att vi är som spelare ^^. Sen brukar alla spelare få samma antal enheter (nästan; med hänsyn till ålder) att spendera på sina färdigheter, men ni kastar alltså framgång på detta?
Bara nyfiken ^^

Det är väl självklart att det inte ska finnas någon balans! Här i världen har vi alla olika förutsättningar och bara för att en person är smartare betyder det inte att han/hon har sämre fysik? Det är ju urlöjligt.
(Ett exempel skulle vara att jämföra oss svenskar med folk från Rwanda som lider av hunger och har därför dålig fysik, har brist på kunskap pga för lite utbildningsplatser osv...eller? ;|)

 

[Gemstone]

Problemet med eon är just det att om alla slår, så kan man få ohyggliga balansproblem... en karaktär kan bli en halvgud (inte exakt, men ni förstår vad jag menar), medan en annan kan bli den oerhört efterblivna och brutalt okarismatiske Bob... (självklart skapad med hjälpa av boken Folk och Fän)...

Hur kur blir det i längden? Vi har i principen en tummregel då vi skapar karaktärer "överdriv inte". Slår du fram ett resultat, typ tronarvinge till Consaber, så får man vackert slå om den, eller ta ett lägre resultat.

Alla vet ju föresten att dvärgar avrättar alla med "Gudagåva - Styrka", eller hur? *visslar oskydigt*

 

[Svarte Faraonen]

"Vi brukar göra så att vi bara helt ärligt väljer vilka attribut vi kan ha, och ju lägre vi väljer, ju bättre anser vi att vi är som spelare ^^."

Jag har aldrig förstått den där rollspelarasketismen. En historia blir inte mer intressant för att huvudpersonen är en loser, lika lite som den blir det för att huvudpersonerna är jättebra. En person kan vara generellt sett väldigt kompetent, och ändå ha intressanta svagheter som skapar en bra historia (exempelvis Elric, Jaime Lannister eller Samuel Vimes).

 

[Fahnen_UBBT]

Jag har aldrig förstått den där rollspelarasketismen.

Är inte det en följd av rollspelsbarndomens fruktansvärda powergameing och kolbolderi? Så efter ett tag inser man att varken jättehöga eller jättelåga värden är grejen utan en rolig rp.