Björn Wärmedal
Björning Wheel
Jag spelade rollspel med barnen i morse! Det var fantastiskt roligt och inleddes med att jag plockade fram tärningar, en whiteboard med penna och brädspelet Drakriddarna som vi lootade på figurer.
Saga valde den gula riddaren, som jag presenterat som Johan. Noah tog en d20. Sen ritade jag en bild på ett gammalt träd och förklarade för Saga att Johan hade fått höra om en by där får och kossor försvann på nätterna. Han var nu ute och undersökte det och hade spårat djuren till trädet, som hade en gång ner i marken under sig. Saga ritade hjälpsamt dit en dörr.
Johan öppnade dörren och gick ned för trappan. Han kom ned i ett fyrkantigt rum med en grottgång åt vänster och en dörr rakt framåt. Han gick åt vänster. Noah tog en näve tärningar till och visade upp en grön transparent d6 för mig. Saga bestämde att Johan gick in i grottgången. Där fick han se en tjuv (en orch-figur) som flydde vid åsynen av honom. Naturligtvis följde Johan efter. De sprang långt och kom så småningom till ett vägskäl där tjuven stannade, andfådd. Tjuven frågade vem Johan var. Johan presenterade sig som Rodrick (vilket han härefter hette, tydligen) och förklarade att tjuven måste lämna tillbaka fåren och kossorna.
Noah tog hela tärningsasken.
Tjuven - som nu fick sällskap av en kamrat - sa att tjuvarna i grottan inte alls ville stjäla en massa, men det hade flyttat dit ett monster som tvingade dem att hämta kossor och får för att mata det med. Saga tog pennan och ritade en lång grottgång, sen pekade hon på slutet av den och sa "där är monstret! Rita ett monster, pappa!" Så jag ritade ett monster med bakben, tentakler och ögon på spröt. Saga kompletterade bilden med en mun med vassa tänder och flyttade sedan Rodrick dit. Monstret började då gruffa med Rodrick och spruta lite eld och säga åt honom att monstret ville ha mera får. Saga bestämde att inte alla var uppätna, så jag fick rita dit två får och en kossa. Rodrick "tog tag i honom med svärdet och drog honom" genom grottan (Saga ritade en lång grottgång till som avslutades i ett rum med en dörr, Noah tappade alla tärningar på golvet). Monstret fick ont, men Rodrick tejpade såret och gav plåster och blåste på det. Sen fick monstret en korv av Rodrick. Monstret tyckte jättemycket om korven och ville genast ha jättemycket mer. Då gick Rodrick tillbaka till tjuvarna, som sa att de inte hade någon korv men att det fanns en häxa i grottan som nog kunde trolla fram en. Saga bestämde var häxan fanns och jag tog fram den röda mörkerherren, med avbrutet svärd, som fick representera denne. Saga påpekade att häxan hade tappat sin hatt ("för att du kanske har rollspelat för hårt med den någon gång, pappa?"), så naturligtvis sa häxan till Rodrick att hon inte kunde trolla fram korv förrän hon fått en hatt. Rodrick hade tydligen med sig en hatt åt henne, så det löste sig fort.
Sen trollade häxan fram en korv som var så stor att alla figurerna (det räckte inte ens med alla tjuvarna och de jättestarka trollen!) fick hjälpas åt att bära. Och monstret åt sig vrålmätt och somnade - säkerligen för att sova i hundra år!
Fantastiskt roligt, och Saga vill spela igen. Och hon vill att jag berättar för mina rollspelarkompisar att hon har spelat rollspel också!
Saga valde den gula riddaren, som jag presenterat som Johan. Noah tog en d20. Sen ritade jag en bild på ett gammalt träd och förklarade för Saga att Johan hade fått höra om en by där får och kossor försvann på nätterna. Han var nu ute och undersökte det och hade spårat djuren till trädet, som hade en gång ner i marken under sig. Saga ritade hjälpsamt dit en dörr.
Johan öppnade dörren och gick ned för trappan. Han kom ned i ett fyrkantigt rum med en grottgång åt vänster och en dörr rakt framåt. Han gick åt vänster. Noah tog en näve tärningar till och visade upp en grön transparent d6 för mig. Saga bestämde att Johan gick in i grottgången. Där fick han se en tjuv (en orch-figur) som flydde vid åsynen av honom. Naturligtvis följde Johan efter. De sprang långt och kom så småningom till ett vägskäl där tjuven stannade, andfådd. Tjuven frågade vem Johan var. Johan presenterade sig som Rodrick (vilket han härefter hette, tydligen) och förklarade att tjuven måste lämna tillbaka fåren och kossorna.
Noah tog hela tärningsasken.
Tjuven - som nu fick sällskap av en kamrat - sa att tjuvarna i grottan inte alls ville stjäla en massa, men det hade flyttat dit ett monster som tvingade dem att hämta kossor och får för att mata det med. Saga tog pennan och ritade en lång grottgång, sen pekade hon på slutet av den och sa "där är monstret! Rita ett monster, pappa!" Så jag ritade ett monster med bakben, tentakler och ögon på spröt. Saga kompletterade bilden med en mun med vassa tänder och flyttade sedan Rodrick dit. Monstret började då gruffa med Rodrick och spruta lite eld och säga åt honom att monstret ville ha mera får. Saga bestämde att inte alla var uppätna, så jag fick rita dit två får och en kossa. Rodrick "tog tag i honom med svärdet och drog honom" genom grottan (Saga ritade en lång grottgång till som avslutades i ett rum med en dörr, Noah tappade alla tärningar på golvet). Monstret fick ont, men Rodrick tejpade såret och gav plåster och blåste på det. Sen fick monstret en korv av Rodrick. Monstret tyckte jättemycket om korven och ville genast ha jättemycket mer. Då gick Rodrick tillbaka till tjuvarna, som sa att de inte hade någon korv men att det fanns en häxa i grottan som nog kunde trolla fram en. Saga bestämde var häxan fanns och jag tog fram den röda mörkerherren, med avbrutet svärd, som fick representera denne. Saga påpekade att häxan hade tappat sin hatt ("för att du kanske har rollspelat för hårt med den någon gång, pappa?"), så naturligtvis sa häxan till Rodrick att hon inte kunde trolla fram korv förrän hon fått en hatt. Rodrick hade tydligen med sig en hatt åt henne, så det löste sig fort.
Sen trollade häxan fram en korv som var så stor att alla figurerna (det räckte inte ens med alla tjuvarna och de jättestarka trollen!) fick hjälpas åt att bära. Och monstret åt sig vrålmätt och somnade - säkerligen för att sova i hundra år!
Fantastiskt roligt, och Saga vill spela igen. Och hon vill att jag berättar för mina rollspelarkompisar att hon har spelat rollspel också!