Björn Wärmedal
Björning Wheel
Vi lyckades få till en ganska fokuserad (men kort) spelsession i förrgår.
Det började med att Saga ville spela Rodrick (den gula riddaren från brädspelet Drakriddarna), som också hade en fru den här gången (den röda mörkerherren, vars svärd är avbrutet). Noah tog prompt alla tärningar på en gång och fördelade tre tärningar vardera till mig och Saga. Resten behöll han för sig själv.
Saga ritade upp en krokig stig från Rodricks hus - en golvbricka från brädspelet - till apoteket. Jag ritade några medicinburkar kring apoteket och frågade vad det var som skulle hända. Rodricks fru var tydligen sjuk så Rodrick skulle köpa medicin. Då frågade jag om vi skulle ha några tjuvar med, och det skulle vi. Så Saga ritade en väg från apoteket till tjuvarnas håla, där jag ställde två orchfigurer. Jag ritade sedan en parkeringsruta i hörnet på pappret, så att Noah skulle hålla sig där med sin duplo-traktor istället för att köra över allting.
När Rodrick gick för att köpa medicinen så mötte han det gula trollet, som berättade att tjuvarna tagit all medicin. Saga deklarerade då att hon hade minsann ett svärd, så hon skulle döda tjuvarna! Trollet motsatte sig denna barbariska mordlust och föreslog att Rodrick skulle fånga tjuvarna och ta dem till polisen istället. Det var sedan vad som väldigt snabbt hände. Tjuvarna förklarade att de tog medicinen för att de också var sjuka och inte hade råd att köpa den. Polisen tyckte att de skulle få sona sitt brott med samhällstjänst; de skulle få fånga in den eldspruande jättegrodan som härjade i trakten och ta den till djurparken. Tjuvarna bad Rodrick om hjälp, som också kallade in det gula trollet; "Du är elak, så dig behöver vi!" Trollet sa att det inte alls var elakt, men Rodrick tillstod att trollet iaf var väldigt starkt.
Sen uppstod frågan om hur de skulle gå tillväga, eftersom grodan (en figur tagen från ett annat spel, stor som två femkronor ungefär) både kunde hoppa ifrån dem och spruta eld. Saga hade lie ont om förslag här, så jag fick låta trollet komma med idéen att kasta ett nät över den. Innan de hade övervägt den idéen ordentligt löste sig dock problemet av sig själv; traktorn dumpade ett stort lass med tärningar på grodan! Trollet hoppade då fram och såg till att slänga tillbaka alla tärningar som grodan skakade av sig, så kunde den inte hoppa därifrån. Rodrick fann sig fort i situationen och byggde en mur av tärningar framför grodan så att den inte kunde spruta eld på dem. Sedan ville Rodrick få grodan att sova, så vi kom överens om att man kunde sjunga för den.
Sagt och gjort, så var den eldsprutande jättegrodan snart en ny attraktion på djurparken och äventyret över för denna gång!
Det började med att Saga ville spela Rodrick (den gula riddaren från brädspelet Drakriddarna), som också hade en fru den här gången (den röda mörkerherren, vars svärd är avbrutet). Noah tog prompt alla tärningar på en gång och fördelade tre tärningar vardera till mig och Saga. Resten behöll han för sig själv.
Saga ritade upp en krokig stig från Rodricks hus - en golvbricka från brädspelet - till apoteket. Jag ritade några medicinburkar kring apoteket och frågade vad det var som skulle hända. Rodricks fru var tydligen sjuk så Rodrick skulle köpa medicin. Då frågade jag om vi skulle ha några tjuvar med, och det skulle vi. Så Saga ritade en väg från apoteket till tjuvarnas håla, där jag ställde två orchfigurer. Jag ritade sedan en parkeringsruta i hörnet på pappret, så att Noah skulle hålla sig där med sin duplo-traktor istället för att köra över allting.
När Rodrick gick för att köpa medicinen så mötte han det gula trollet, som berättade att tjuvarna tagit all medicin. Saga deklarerade då att hon hade minsann ett svärd, så hon skulle döda tjuvarna! Trollet motsatte sig denna barbariska mordlust och föreslog att Rodrick skulle fånga tjuvarna och ta dem till polisen istället. Det var sedan vad som väldigt snabbt hände. Tjuvarna förklarade att de tog medicinen för att de också var sjuka och inte hade råd att köpa den. Polisen tyckte att de skulle få sona sitt brott med samhällstjänst; de skulle få fånga in den eldspruande jättegrodan som härjade i trakten och ta den till djurparken. Tjuvarna bad Rodrick om hjälp, som också kallade in det gula trollet; "Du är elak, så dig behöver vi!" Trollet sa att det inte alls var elakt, men Rodrick tillstod att trollet iaf var väldigt starkt.
Sen uppstod frågan om hur de skulle gå tillväga, eftersom grodan (en figur tagen från ett annat spel, stor som två femkronor ungefär) både kunde hoppa ifrån dem och spruta eld. Saga hade lie ont om förslag här, så jag fick låta trollet komma med idéen att kasta ett nät över den. Innan de hade övervägt den idéen ordentligt löste sig dock problemet av sig själv; traktorn dumpade ett stort lass med tärningar på grodan! Trollet hoppade då fram och såg till att slänga tillbaka alla tärningar som grodan skakade av sig, så kunde den inte hoppa därifrån. Rodrick fann sig fort i situationen och byggde en mur av tärningar framför grodan så att den inte kunde spruta eld på dem. Sedan ville Rodrick få grodan att sova, så vi kom överens om att man kunde sjunga för den.
Sagt och gjort, så var den eldsprutande jättegrodan snart en ny attraktion på djurparken och äventyret över för denna gång!