Nekromanti Rollspel & ISIS & ebola

Nässe

Myrmidon
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,620
Location
Malmö
Läser om vad som händer i norra Irak och blir ju bara alldeles förtvivlad, man vill göra något, hjälpa till, söka jobb på läkare utan gränser, eller åka ner som frivillig soldat eller skänka pengar (mer än jag redan gör). Känns hopplöst. Ändå är det inte de känslorna som gör att jag skriver här.

Jag tänker ofta att jag skulle vilja rollspela alla de dramatiska händelser som sker i världen. Det skulle vara otroligt spännande, och gripande att spela rollpersoner mitt i konflikten- antingen flyktingar, eller soldater eller politiker eller en blandning av allt ihop. Det skulle vara ett otroligt sätt att försöka förstå vad som händer. Samma sak gäller ebola-epedimin, och egentligen alla större händelser som sker. Jag förstår faktiskt inte varför ingen (eller?) spelar rollspel baserat på pågående konflikter i världen? För känsligt? För svårt? Osmakligt? För icke-drömma-sig-bort?

Ett av två rollspel jag i min fantasi skulle vilja skriva (ja, det kommer en tråd till!) är ett rollspel som ger spelgruppen möjlighet att kasta sig in i aktuella världshändelser. Innan jag kastar mig in i långa tröttsamma haranger om hur jag skulle bygga mitt spel så undrar jag hur du skulle göra. Finns det spelsystem redan nu som skulle funka bra (gött i så fall- bara att köra igång)? Vad skulle du gå igång på? Hur skulle du lägga upp det? Vad skulle din spelgrupp säga om du föreslog att ni kör en kampanj runt staden Erbil?

Det självklara svaret när man pratar med rollspelare är förstås att inspireras av världshändelser, kanske är det så du skulle göra? En invaderande grupp av fundamentalister som slagit till i norra delen av ett rike- en lydstat till en främmande makt som håller på att dra tillbaka sina trupper. Eller- stammarna drabbas av en snabbt spridande sjukdom som ryktas vara styrd av en ondsint magiker, rollpersonerna kommer från riken i norr som skickats söderut för att hindra smittan att sprida sig/ eller för att hjälpa människor på plats, trots risken för att själv drabbas.


Ett problem är nog att olika personer i gruppen vet olika mycket. Självklart skulle också spelarnas olika "politiska" övertygelser spela in, och man skulle se händelsen på olika sätt. Kan bli problem- men kanske kan man också utnyttja det?
___

Ok. Hur skulle jag göra då? Enkla svaret- ingen aning, annars skulle jag skriva rollspel just nu, inte snacka med er... Men ok. Jag är story now-spelare så det skulle väl bli något sådant. Tror man skulle ha kul med ett spel för 2-4 sessioner per "kampanj". Skulle kunna göra ett meta-spel som i Svavelvinter. Inledningen av varje spelpass börjar med att man låter de olika parterna i konflikten (självklart är ebola-viruset i sig en "part" med en agenda...) göra sina drag och ändra spelbordet. Makten är inte balanserad men allt kan hända.

Skulle sen köra med Solar system som grund, där man kan ha väldigt olika nycklar. En flykting kan ha nycklar om att hitta resten av sin familj, och om att klara sig undan. Läkaren har nycklar om att rädda liv osv.

Skulle så klart inleda första spelpasset med relationskarta så alla binds ihop.

Kanske skulle man ha slumpmässiga bomber- med en slumptabell, för att återskapa livets oförutsägbarhet. Ok, ni ska precis kyssas men nu sparkar soldater upp dörren och stormar in för att anhålla er... Nja, kanske inte. Men en T10 för att avgöra hur hård bomben är. Och sen förslag på bomber- kanske en lista som man gör ihop innan första passet?

Ah, jag vet inte. Osäker på om vi någonsin skulle spela skiten. Tror inte andra jag spelar med skulle vara så sugna.

Vad tänker du?

/ Nils
 

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
För känsligt. För svårt. Kan bli osmakligt om man inte är en fantastisk rollspelare med fantastisk inlevelseförmåga. För icke-drömma-sig-bort.
Nässe said:
För långt STOP För akademiskt STOP För dumt för att tryckas STOP Försök med Lejonposten STOP :)
obak said:
Har svårt att hålla med, när jag var grabb så lekte man krig, och vi lekte iranier mot irakier, eller serber mot bosnier. Rollspel är bara en förlängning av dessa lekar, och lekar i privat regi så är man inte lastad att vara politiskt korrekt på samma sätt som ex, ett spelföretag.
http://en.wikipedia.org/wiki/Six_Days_in_Fallujah
kontra
http://gomakemeasandwich.wordpress....-in-your-work-race-edition-part-3many-images/
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Jag hade liknande funderingar kring Somalia tidigare. Det är ju på sätt och vis en väldigt äventyrlig plats egentligen. Krigsherrar, pirater, konflikter mellan bosatta och nomader, en ond religion, kommunism, stamsamhällen, skalder, giriga megaföretag, konflikten med grannarna m.m. Ett stamsamhälle vore faktiskt riktigt intressant att spela. Särskilt när det kommer i konflikt med västerländsk demokrati eller blir någon konstig variant av demokrati. Har för mig att Somalias system med äldste som som representanter har fungerat betydligt bättre än tidigare försök med demokrati. Kan ha varit bara i Somaliland också.

Om jag orkat göra något av det skulle jag nog köra nån hittepåvariant av landet så man slipper tvånget från verkligheten. Jag skulle behålla så mycket som möjligt som är intressant eller ger färg, men göra det till något eget så det blir lättillgängligt och lagom mycket att lära sig.
Nässe said:
Låter skitspännande! Tänker att utmaningen med alla dessa scenarios är att inte hamna i ont och gott.
konami_code said:
En ond religion? Antingen är detta en tautologi eller en riktigt rasistisk utsaga? Vilket är det? Är du korkad eller är du rasist?
Krille said:
MODERERING:

Ovanstående är ett personangrepp! Ge fan i sånt!
obak said:
Var det Khuzismen?
Kuhzer är allt.
Allt är Kuhzer.
Jag ger mig till honom,
Och hans profet Vicotnik!
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Lajvare gör det ju hela tiden:

Halat Hisat handlar om Palestinakonflikten

Dublin2 handla det om flyktingar situation i Europa. Det spelades pervasive, ute bland folk och sattes i sverige på på Sedels torg: https://www.youtube.com/watch?v=OadrmwQn8WA

Lindängens riksinternat spelades som delvis som en reaktion på rapporeringen om missföhpllandet, våldet och pennalismen på de svenska riksinternaten. http://lindangen.wordpress.com/om-lajvet/introduktion/

Lajvet Europa om flyktingläger gjordes under Balkankrigen: http://nordiclarp.org/wiki/Europa
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...programid=2071

Last Will handlar om modernt slaveri och har studiecirklar kring modernt slaveri kring lajvet. http://lastwilllarp.com/
Nässe said:
Shit vad coolt, hade ingen susning om allt detta. Hur funkar det då? Blir rätt tungt antar jag? Hur gör man för att inte drunkna i ångest (tänker mig att live är "närmre in på skinnet" än bordsrollspel)?
 

gizmo

temporary sunshine
Joined
27 Oct 2008
Messages
825
Location
Stockholm
Nässe;n39775 said:
ett rollspel som ger spelgruppen möjlighet att kasta sig in i aktuella världshändelser
Vad hette den där gamla filmen där de hoppar in i olika historiska händelser? Med lite obehaglig stämning? Där ondskan var en bit kol i en mikrovågsugn?
Nässe said:
Ingen aning! Men låter spännande :)
obak said:
Time bandits
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Nässe;n39806 said:
Shit vad coolt, hade ingen susning om allt detta. Hur funkar det då? Blir rätt tungt antar jag? Hur gör man för att inte drunkna i ångest (tänker mig att live är "närmre in på skinnet" än bordsrollspel)?
Man workshoppar med diskussioner och övningar innan lajvet, och man debrifar och workshoppar med diskussioner efter lajvet. Under lajvet använder man safe words, för att bryta eller bromsa om det blir för tungt. Man använder också ofta check ins, eller aktbrott, de vill säga stunder man går off, får landa lite och prata om spelet.

Jag kan ge exempel på vad det kan omfatta: Jag var ju på Just A Little Lovin', ett lajv om hur aids slog mot gaykretsarna på 80 talet. Jag har aldrig gråtigt så mycket som under dom dagarna. Jag kan ännu inte höra Just a Little Lovin' utan att börja gråta över aids.


Under just a Little Lovin' hade vi:
  • 1 dags förberedade workshop
  • 3 dagar spel. Vi hade 2 timmars aktbrott varje dag då vi dels prata av oss, dels diskuterade den kreativa agendan inför nästa akt.
  • 1 dag debriefings och avslutande workshops. Med en efterfest offsista kvällen. Den var också viktig för att landa emotionellt och mentalt.
  • 2 veckor efter lajvet hade vi en debrief buddy vi skulle ringa eller gå iut och fika med och ta ett sista eftersnack med.
Workshoppens rörde allt från att HIV aktivister pratade om hur det ser ut med HIV och AIDS i världen idag hur man kan engagera sig, deltagare som leva med HIV pratar om hur det är att liva med HIV idag. Vi hade samtal om döden och vår egen rädsla för döden. Vi lekte lekar. Vi testade speltekniker. Vi berättande hur vi kände. Vi reflekterade över spelet osv.

Man lägger alltså ganska mycket tid på att alla ska må bra. Lajvet var en fantastisk upplevelse. Den rörde och berörde mig på riktigt. Men tungt var de också. Men känlsor är naturligt och något man kan hantera.


http://www.gamingaswomen.com/posts/2...le-lovin-2012/
obak said:
Wow, låter jävligt intimt
Nässe said:
Shit vad coolt. Och svårt, låter det som. Faktiskt inte säker på att jag vågat mig in i ett sådant live. Låter också som om det var inbyggt att ni tog hand om varandra, och det som dök upp. Blir förbannad när jag hör happenings om folks som rör upp andras trauma och liknande som en kul lek- och sen inte tar hand om skiten.
w176 said:
Man behöver inte hoppa i djupa änden av poolen första gången. Men det är lite läskig, men när man väl är igång blir det bättre.

Man ta rhand om varann. Samtidigt kan man bara hantera det som är på ens eget bord, och du kan hantera det som är på ditt bort så att säga. På samma sätt man kan stötta en kompis som mår dåligt, men man kan inte fixa deras issues.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,180
Location
Rissne
I datorspelsbranschen finns det väl nåt sånt, där man till exempel kan plocka Bin Ladin etc...

Jag skulle (såklart) använda något superenkelt regelsystem i grund. Kanske det från Rotsystem.

Sen skulle jag vara fullständigt oförmögen att inte stoppa in ockulta eller på annat sätt fantastiska element. Jag tillhör nämligen de som tycker att det nästan inte finns något tråkigare än "verkliga" grejer. Gäller även film och tv-serier; det ska till något alldeles extra för att jag ska bry mig om det inte åtminstone finns någon Hemlig Konspiration eller så. Däremot får det gärna vara Fullständigt Verklig plats/händelse/aktörer/organisationer, bara med någon konspiratorisk, ockult eller weird tech-vinkling. Scifi/modern horror/urban fantasy or nothing, helt enkelt.

Å andra sidan är jag kanske inte rätt person att bygga ett sånt spel, jag tycker ju rätt illa om det här med "känslomässig förståelse" och så för saker och ting; föredrar intellektuell förståelse och problemlösningsperspektiv.
Nässe said:
Intellektuell förståelse och problemlösning är nog, precis som du säger "fel" ingång för att kunna spela med sådana teman. Då blir det nog lätt osmakligt, och säkert också ganska svart/ vitt. Bin Laden är dum- han ska dö. (helt orelaterat- läser just nu Med uppenbar känsla för stil, som handlar bla om hur våld blir ok så länge världen är svart och vit, bra bok!)
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,529
Disclaimer: Jag har sett igenom hela Jormungand den senaste veckan.

Ett riktigt grymt spel skulle vara ett där man spelar en vapenhandlare och dennes team av livvakter/hyrdamördare. Varje vecka ger man sig in i en aktuell konflikt eller stundande sådan. Sedan säljer man vapen, mördar eller saboterar för rivaliserande vapenhandlare, hindrar kunder från att skjuta en med ens egna varor, hamnar i eldstrider med rebellgrupper och försvarar sig från lönmördare. Alla har chansen att spela karaktärer med sin egen niche, du kan vara sprängmedelsexperten, pricksjuten, försäljaren eller tech killen. Det finns gott om chanser att både prata med folk och skjuta dem och smarta planer är nyckeln till framgång.
Samtidigt finns det en massa bra rollspelande runt att ja, ni är monster, men ni är rika och har kul jobb. Rättfärdigar det vad ni gör? Man kan också ha långtgående handlingar rörande större konflikter eller organisationer som CIA.


Nässe said:
Låter som en fet kampanj, men jag tror man i så fall ska köra påhittade eller historiska händelser. Blir svårt, i alla fall för mig, att spela vapenhandlare samtidigt som SL beskriver sönderskjutna barn. Men man kan säkert få det att funka om man är samkörda och grymma ihop.
 
Joined
17 May 2000
Messages
1,301
Jag är nog inne på "osmakligt"-linjen.
Hör jag om något hemsk på radion så har jag lite svårt att tänka "Det där borde vi spela rollspel om." Jag skulle ha ännu svårare att föreslå det för min spelgrupp.
"Till det här spelet ska ni göra rollfigurer som är skogsbönder från Västmanland." Nej.

Det måste gå ett tag innan man kan spela det.
Men: om man flyttar över fenomenet till en annan värld, gärna fantasy, så behöver det inte gå lika lång tid. Men exakt hur lång tid från idag det måste gå innan man kan köra ett äventyr om en skogsbrand i alvskogen, det vet jag inte.
obak said:
Efter kontroversen med Two towers som bytte namn pga amerikanskt terror-trauma så spelade vi en session där onda drakridande orcher krashade sina monster i Tvillingtornen
Magnus Seter said:
Nä, de bytte inte namn på filmen.
obak said:
Nej såklart inte, men paralellen fanns där.
Det skall vara ett 'enl. Ryktet' mellan 'som' och 'bytte'
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Jag tänker att de handlar om varför, hur och också vem som gör det. Att man måste vara engagerad på riktig, inte bara leka misery tourism i någon annans liv.

I fallet med Hala Hisat var det superrelevant att de gjordes av Palestiner. I fallet med Just a Little Lovin var de gjort av HBTQ personer och många av oss som deltog var HBTQ personer eller HIV aktivister som deltog.

Jag tror på att gräva där man står. Man vågar göra spel om svåra teman, men då ska man helst gräva i något som berör en själv. Eller designa spelet så det kommer närmare och berör en. (Som Halat Hisat gjorde genom att placera fiktionen i Finland.)

Att annat exempel är två speldesigner jag känner hade både farföräldrar som var gruvarbetare som dog, respektive överlevde en gruvolycka svårt sårande. De gjorde ett ascool scenario om space miners och en olycka. För det var delvis deras berättelse att berätta.
Nässe said:
Håller verkligen med dig- med ett "men". Jag tycker att man även som "icke-drabbad" ska kunna göra film/ rollspel/ böcker/ konst etc om svåra saker. Det blir ett sätt att försöka se hur det är inifrån och jag tror verkligen att det kan öka ens förståelse för andra människor. Självklart måste det ju göras med känsla och empati (och tillåtelse att det ibland också blir fel!). Precis som barn leker svåra saker (alla saker egentligen) för att förstå dem så kan vi också göra det.
 

Nässe

Myrmidon
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,620
Location
Malmö
Jag tror att sweet-spot för mig är när svärdsfighter, coola jakter, drakar och agenter blandas upp med "riktiga" teman. När min karaktär mellan striderna faktiskt blöder känslomässigt, och jag som spelare känner det. Det tycker jag man kan få av att blanda in verkligheten i sitt spel, antingen genom att spela i verkligheten eller genom att krydda med inspiration från verkliga personer, livsöden eller händelser och då göra det utan hollywood-filtret som gör allt enkelt och svart/ vitt. Det är lättare att bry sig när man spelar den där killen/ tjejen från högstadiet som man vet for jävligt illa och som man ångrar att man inte då hjälpte eller i alla fall såg- och nu ser man världen genom den personens ögon- och samtidigt som ens rymdskepp flyr från pirater så måste man hantera resten av besättningens mobbing och utfrysning. Det ger kalla kårar-för mig.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
Mannen i skogen;n39878 said:
Efter kontroversen med Two towers som bytte namn pga amerikanskt terror-trauma
Vad refererar du till nu?
obak said:
Gick ett rykte om att filmen egentligen skulle kallats the twin towers. Hur som hellst tyckte vi det skapade sjuka paraleller, som vi inkluderade.
 

konami_code

Veteran
Joined
24 May 2014
Messages
73
Och det som föregår mitt personangrepp är en attack på en av Sveriges minoriteter och (tyvärr) direkt olagligt.
Nässe said:
Sätter väl fingret på hur svårt det är att ens prata om den här typen av scenario?
konami_code said:
Jag håller faktiskt inte med. Det är svårt, ja, men detta är så otroligt plumpt att det finns inte. Det är lätt att undvika rasism, om man nu inte råkar vara en.
w176 said:
Jag håller med om att det var plumt. Här kallas en hel religion ond. När det påpekas är inte reaktionen inte något i stil med:

"Ursäkta, det blev lite fel där. Jag menade ond extremism snarare än ond religion Sorry."

Utan att man gick till försvar över rätten att hetsa mot en religion.
Krille said:
MODERERING:

Två fel gör inte ett rätt.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Nässe;n39927 said:
Jag tror att sweet-spot för mig är när svärdsfighter, coola jakter, drakar och agenter blandas upp med "riktiga" teman. När min karaktär mellan striderna faktiskt blöder känslomässigt, och jag som spelare känner det. Det tycker jag man kan få av att blanda in verkligheten i sitt spel, antingen genom att spela i verkligheten eller genom att krydda med inspiration från verkliga personer, livsöden eller händelser och då göra det utan hollywood-filtret som gör allt enkelt och svart/ vitt. Det är lättare att bry sig när man spelar den där killen/ tjejen från högstadiet som man vet for jävligt illa och som man ångrar att man inte då hjälpte eller i alla fall såg- och nu ser man världen genom den personens ögon- och samtidigt som ens rymdskepp flyr från pirater så måste man hantera resten av besättningens mobbing och utfrysning. Det ger kalla kårar-för mig.

Exakt. Liksom de lite det Last Will gör. Dels är det et ascoolt gladiatorlajv om stockholms gladiatorstall där folk lever under vidriga anställningsförhållanden eller slavkontrakt. Samtidigt så uppmärksammar alla de människor som är förslavade och lever under vidriga anställningskontrakt idag i verkligheten och ställer frågor om mänskliga rättigheter och demokrati.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,180
Location
Rissne
Intellektuell förståelse och problemlösning är nog, precis som du säger "fel" ingång för att kunna spela med sådana teman. Då blir det nog lätt osmakligt, och säkert också ganska svart/ vitt. Bin Laden är dum- han ska dö. (helt orelaterat- läser just nu Med uppenbar känsla för stil, som handlar bla om hur våld blir ok så länge världen är svart och vit, bra bok!)
Jag tycker i och för sig "Bin Lagen är dum - han ska dö" snarare är ett emotionellt gensvar än ett rationellt. Det rationella är väl snarare att försöka se den bredare bilden och fundera kring konkreta och mer långsiktiga lösningar. En svart och vit värld är definitivt något jag mer tänker på som känslomässigt än rationellt.

Jag tänker snarare att om målet är att aktivt känna medkänsla och "bli berörd" i situationerna så är nog min föredragna spelstil -- detektivarbete, mysterielösande, öppen problemlösning, inget större fokus på rollpersonerna egentligen -- inte riktigt rätt.
 

Nässe

Myrmidon
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,620
Location
Malmö
Last will verkar ruskigt häftigt, riktigt snygg hemsida också. Det är långt bort för mig att lajva, har aldrig provat det, men jag blir sugen på att köra en bord-kampanj utifrån hemsidan...

Ska du vara med i Last Will? I så fall vore det asfett om du berättar om det efteråt :)

OM jag skulle varit med så skulle jag spelat the psychiatrist...
w176 said:
Jag fick inte plats i första omgången nu i Augusti, så jag tänker vara med nästa omgång i Januari. Korpa och Gnomvid var också rätt pepp på Januariomgången tror jag.
Björn den gode said:
Jag lyckades få en reservplats (efter att ha anmält mig 10 minuter efter att anmälan öppnats) på det och kommer spela en fixare. Och ja, jag har höga förväntningar :)
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Det är på intet sätt ett angrepp på någon minoritet. Muslimer är en minoritet, islam är en religion. "Kritik" mot en religion är inte ett angrepp på enskilda troende eller troende som grupp.

Jag föreslår att du polisanmäler mitt inlägg om du tror att det var olagligt.
obak said:
Att kalla en religion för ond är inte kritik utan ett generealiserat fördömmande där du till synes drar alla aspekter av den över samma kam. Vilket i förlängningen blir ett fördömmande av de troende som antingen onda mordor-kultister, förtryckta eller infantila.
Ond bråd död said:
Kommunism är en ond ideologi. Innebär det att alla kommunister är onda?

"Ond" är fö i sammanhanget ett rollspeligt uttryck. Skulle jag inte räkna upp "äventyrliga" saker med Somalia så skulle jag använt något annat ord.
Krille said:
MODERERING:

GRAAH! ÄT GLASS!
obak said:
Khuzismen är en ond religion.
Dom som dyrkar khuzer är antingen A: Onda, B: tvingade till det, eller C: Vilseledda.
Inser du problemet med med att byta ut Khuzismen mot Islam, eller Ateism för den delen?
obak said:
Att formulera sig på det sättet och sedan hävda att man pratar om religionen som skiljd från de troende går inte, eftersom du implicerar att även som god person är du då antingen naiv eller förtryckt, vilket självklart inte är fallet!
Krille said:
MODERERING:

obak, tack för att du visar hur man INTE gör efter att en moderator har sagt till på skarpen. Som tack för hjälpen får du en överträdelsepoäng.
 

Nässe

Myrmidon
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,620
Location
Malmö
krank;n39973 said:
Jag tycker i och för sig "Bin Lagen är dum - han ska dö" snarare är ett emotionellt gensvar än ett rationellt. Det rationella är väl snarare att försöka se den bredare bilden och fundera kring konkreta och mer långsiktiga lösningar. En svart och vit värld är definitivt något jag mer tänker på som känslomässigt än rationellt.

Jag tänker snarare att om målet är att aktivt känna medkänsla och "bli berörd" i situationerna så är nog min föredragna spelstil -- detektivarbete, mysterielösande, öppen problemlösning, inget större fokus på rollpersonerna egentligen -- inte riktigt rätt.
Jag skiljer inte ut rationellt från emotionellt i hur människor tänker/ känner. Alla beslut vi tar är styrda av känslor, utan dem skulle vi fatta helt vansinniga beslut. Det går inte att ställa emotionellt mot rationellt i oss människor, allt är en blandning. När vi fattar logiska beslut så använder vi oss av känslor för att styra våra tankar. Men det tycker inte jag är själva poängen i det här.

Jag tänker mer såhär: ett spel baserat på relationer och känslor- kopplat till konflikter, måste i min bok vara "inte-svart/vitt" för att bli intressant. Bin laden måste dö är då ointressant- det skapar inte spännande konflikter. Däremot skulle det kunna vara en bra grund för problemlösning. Hur ska vi döda honom? Hur ska vi ta oss in utan att bli upptäckta? Spännande konflikter för konflikt-emotionella spel är typ- Bin laden skapar stabilitet för min familj och vårt folk men han beordrar mord på mängder av människor i andra länder, ska jag anmäla honom till de amerikanska agenterna eller skydda honom?

Min bild av problemlösning är att man ofta gör världen svart/ vit för att slippa moraliska frågor och kunna hugga in på problemlösandet. Anar att du ska berätta för mig att jag har en fördom om en spelstil som jag är obekant med :)

Ditt sista stycke håller jag helt med om.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
Obak;n39931 said:
Gick ett rykte om att filmen egentligen skulle kallats the twin towers. Hur som hellst tyckte vi det skapade sjuka paraleller, som vi inkluderade.
Jag fattar nu vad du menar (tack vare kommentarerna, som givetvis inte kommer i rätt ordning) men tycker det var något av det svagaste jag hört. Jag kan tänka mig det skapades en diskussion om att döpa om filmen The Two Towers, men då verkligen och givetvis inte till någonting med "twin" i.

Du har nu förklarat, men vill ändå påpeka att jag finner citatet "kontroversen med Two towers som bytte namn pga amerikanskt terror-trauma" helt och hållet missvisande. Dåligt skämt, javisst, men förhoppningsvis ingenting du egentligen någonsin trott en gnutta på...?
 
Top