Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2017 v19

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v19.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

Spoiler

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!

 

[Rhodryn]

Jag såg för några timmar sedan Sword Master. En Kinesisk Wuxia Martial Arts Adventure Drama (Komedi?) film från 2016, med en del slängar utav fantasy vevat in i smeten.

Man följer huvudsakligen två huvudkaraktärer. Den ene en Assassin Swordman som är hemsökt utav sin förmåga att dela ut död och förstörelse till andra pga hans skicklighet i strid, och söker sin egen död i strid utan lycka pga hans skicklighet. Den andra är en oerhört skicklig Swordmaster som lämnar sitt liv som arving ifrån en legendarisk Swordmaster familj (adel typ), för att bli en runtstrykande vagabond i stället i hopp om att hitta ett simpelt live utan våld, efter som han har totalt tröttnat på den blodsutjutelse som han har tvingats till att åsamka andra i familjens ära, heder och försvar. Och sen händer grejer... XD

Så... vad kan man säga om Sword Master?

Storyn är pappers tunn, och tidsvis oförstålig... men efter ett tag så förstod jag vad som försigick någorlunde. Men som sagt så satt jag där ibland och undrade vad fan det var som pågick pga att delar av storyn och vad folk gjorde och inte gjorde verkade sakna antingen logik, eller puzzelbitar till storyn (t.ex att skriptet till filmen var dåligt och saknade vissa scener... men också ibland så satt jag och undrade om anledningen till att jag kanske inte förstod vissa saker var pga bristande kunskap om Kina och Kinesisk kultur, historia och myter, m.m). Där var en del tillfällen där jag bara satt och skakade på huvudet pga hur dåligt vissa grejer var.

Filmen är också rätt greenscreen och CGI tung, där en del greenscreen och CGI ser ok ut och ibland någerlunda bra... medan det en del utav det ser någerlunda till väldigt dåligt ut (t.ex där något helt klart inte är en riktig skog över huvud taget, eller där skådespelarna ser inklippta i scenen pga halvtaskig greenscreening). Jag är osäker på om där fanns några scener över huvud taget i filmen som var faktiskt inspelat på en riktig plats, och inte bara i en studio eller något... men jag vet inte eftersom jag inte tänkte på det förrän nu i efterhand.

De positiva elementen med filmen för mig är striderna. Skulle inte vilja påstå att de är på något sätt top notch, eller nydanande alls, men de flesta var bra och intressanta nog för mig för att fortsätta titta på hela filmen... trots de dåliga grejerna utav filmen, och den absoluta mängden utav cheesyness som täckte dem. För detta är totalt en over the top Hong Kong wuxia martial arts film, där kombatanterna gör många totalt omöjliga manövrar och prestationer under stridens gång... t.ex hugga ett träd mitt itu med sitt svärd, ett träd som är kanske lika tjockt som en människa... där är rätt mycket wire work också så klart med massiva hopp och vad som nästan ser ut som att vissa har en lite för länge hang time i luften, etc (sådant som Hong Kong action gjorde känt och populärt). XD

Där var också en del scener som jag satt och skakade på huvudet och/eller flinade åt vissa grejer... antingen för att jag fan scenen/händelsen humoristisk... eller för att scenen/händelsen var så urdålig, och/eller ostig, att jag inte kunde göra något annat än att skaka på huvudet och le åt dem. Och båda varianterna tyckte jag gav lite mer plus till filmen. XD

Ibland hade jag svårt att avgöra om filmen var tänkt som en seriös film (som helt missade målet), eller en lite humoristisk film som tog sig själv på för mycket allvar.

Mitt betyg för Sword Master blir en 3/5.

Det kan låta som ett högt betyg, och det är det väl erkänner jag... men bland tittare som gillar asiatisk martial arts filmer (eller martial arts filmer över huvud taget) så kan det betyget nog vara någerlunda passande tror jag. Jag rekommenderar nog inte filmen till personer som inte har ett intresse i martial arts filmer, och som inte har tålamod för grejer som är dåliga i en sådan film... men för martial arts fans så finns där en chans att den är åtminstone tittbar åtminstone en gång... tror jag... kan ju igentligen bara prata för mig själv. XD

 

[Krille]

Jag har sett 13 Assassins.

Tokugawa-shogunatet går mot sitt slut. Herr Matsudaira Naritsugu (Goro Inagaki) är ett as som våldtar, torterar och mördar sina egna undersåtar for t3h lulz. Men han är shoguns halvbror, så det går inte att göra så mycket åt det. Det blir inte bättre av att han är på väg upp i byråkratin. Och när en samuraj protesterar genom att skriva en petition och sedan skära upp magen så blir problemet offentligt.

Herr Doi (Mikijiro Hira), shoguns närmaste rådgivare, får shoguns medgivande att göra något åt saken på ett sätt som inte kan spåras till shogun. Trovärdigt förnekande, ni vet. Så Doi anlitar Shimada Shinzaemon (Koji Yakusho), en gammal veteran under förra shogun, att döda herr Matsudaira. Och han blir jättelycklig, för nu vet han att han kommer dö i strid som en riktig samuraj! Därmed samlar han ihop elva, och sedan en tolfte, kumpan för överfallet när herr Matsudaira är på väg hem till Akashi-provinsen.

---

13 Assassins är rätt hyfsat lik Seven Samurai i dramaturgi. Det är en långsam uppbyggnad och planering inför överfallet, det är en grupp lönnmördare med en knäppgök, man planerar noga i en by, och sen är det en halvtimme våld och köttande där typ alla dör.

Den är snygg med höga produktionsvärden och excentriska karaktärer, och den är faktiskt rätt återhållen för att vara en film av Takashi Miike. Det säger dock inte så mycket, för Takashi Miike är inte riktigt som vi andra: 13 Assassins är blodig, kladdig och skitig och jävlar vad folk dör!

Men slutfajten är på tok för lång, och typ den enda kvinnliga "talrollen" har fått tungan utskuren och kan inte tala. Den är inte ens i närheten av Seven Samurai i djup och analys av samhället eller naturen, utan är bara absurd och överdriven.

Vill man ha en snygg uppbyggnad inför en explosion av våld så är 13 Assassins bra, men det är ungefär vad den klarar av.

 

[krank]

För ett par veckor sedan gick jag inte och såg Guardians of the Galaxy vol.2 utan såg istället Shaun of the Dead.

Ikväll har jag sett del 2 i Cornettotrilogin, Hot Fuzz.

Den är jättebra. Alltså jätte-jättebra. Framför allt, tror jag, för att humorn aldrig blir riktigt pinsam. Den körs straight-faced på ett sätt som få komedier lyckas med.

Filmen handlar alltså om Nicholas Angel, superpolis från London som ges en position ute på landsbygden för att han får de andra londonpoliserna att se för kassa ut i jämförelse. Han skickas till sömninga Sandford, där hans regelrytteri, kategoriska sinne för rättvisa och envisa laglydighet inte alls passar med den mer slappa och informella lokala poliskåren och synen på lagen...

Det här skulle ha kunnat bli en av de pinsammaste pinsamhetskomedier som skådats. Istället ramas det in perfekt, med skitrolig humor hela vägen från ordvitsar till slapstick, men massvis med mycket snygg komisk klippning.

Det enda jag egentligen har att klaga på är att jag tycker att filmens sista del drog ut lite väl mycket på tiden; filmen hade kunnat vara säkert 5-10 minuter kortare.

Det här var en riktigt bra film. Men alas, precis som föregångaren har jag nog egentligen ingen större lust att se om den. Väldigt mycket av det som gör den bra var ju det oväntade.

Det blir dock en stark fyra.

BETYG: 4/5

 

[Jocke]

För ett par veckor sedan gick jag inte och såg Guardians of the Galaxy vol.2 utan såg istället Shaun of the Dead[/URL].

Ikväll har jag sett del 2 i Cornettotrilogin, Hot Fuzz.

Den är jättebra. Alltså jätte-jättebra. Framför allt, tror jag, för att humorn aldrig blir riktigt pinsam. Den körs straight-faced på ett sätt som få komedier lyckas med.

Filmen handlar alltså om Nicholas Angel, superpolis från London som ges en position ute på landsbygden för att han får de andra londonpoliserna att se för kassa ut i jämförelse. Han skickas till sömninga Sandford, där hans regelrytteri, kategoriska sinne för rättvisa och envisa laglydighet inte alls passar med den mer slappa och informella lokala poliskåren och synen på lagen...

Det här skulle ha kunnat bli en av de pinsammaste pinsamhetskomedier som skådats. Istället ramas det in perfekt, med skitrolig humor hela vägen från ordvitsar till slapstick, men massvis med mycket snygg komisk klippning.

Det enda jag egentligen har att klaga på är att jag tycker att filmens sista del drog ut lite väl mycket på tiden; filmen hade kunnat vara säkert 5-10 minuter kortare.

Det här var en riktigt bra film. Men alas, precis som föregångaren har jag nog egentligen ingen större lust att se om den. Väldigt mycket av det som gör den bra var ju det oväntade.

Det blir dock en stark fyra.

BETYG: 4/5

Det är den filmen i triologin som jag tycker har högst omtittningsvärde. Varken Sean eller worlds end (heter den så?) har jag över huvud taget funderat på att se om. Buddy cop är helt enkelt en genre som tål mer omtittning än zombies och vad man nu ska säga att den tredje filmen nu handlar om (utgår från att du inte sett den, men antagligen typ vad jag skulle kalla ses genre i vart fall). Du kan ju också följa upp med spaced om du inte sett den serien efter. Klart sevärd med typ samma folk och lite lagom geek-stämning tex är Simon Pegg serietecknare i den.