Nope, ännu är det inte dags att yngla av sig. Likväl, tiden går och vid 30+ inser jag att det förmodligen kommer en tid (tack och lov ännu avlägsen - hoppas jag) då tillvaron kommer att ställas på ända och de oändliga nattvakorna tar vid. Frågan jag ställer mig är följande: Vad kommer att ske med rollislirandet när man plötsligt inser att ansvaret för en helt ny och försvarslös individ fordrar att man äntligen växer upp? Finns det minsta chans att hålla uppe rollspelandet och ändå fungera som en god småbarnsfar? Eller är det så att det verkligen är nu som jag måste ta tillvara varje tillfälle till rollspelande då det i framtiden knappast kommer att finnas minsta utsikt för mig att upprätthålla hobbyn mellan blöjbytena. Jag är mycket nyfiken på vilka erfarenheter av problemet som finns därute.