Nekromanti Rollspelet D&D4

[Organ]

Det finns många som anser att Dungeons & Dragons i och med version 4 övergick från att vara ett rollspel till att bli ett fullfjädrat brädspel. Som orsak anges det faktum att spelet numera kräver en karta och minis eller counters. Många säger också att spelets regler numera direkt motarbetar alla former av egentligt rollspelande. Personligen ser jag inte detta. Jag håller med om att systemet inte direkt uppmuntrar till rollspelande. Dock så ser jag inte var systemet hindrar mig från att göra det. Jag spelade D&D4 så sent som för ett par dagar sedan och min spelupplevelse skiljde sig även denna gången inte nämnvärt från den jag fått av de flesta andra rollspel jag spelat genom åren.

Så, du som anser att D&D inte längre är ett rollspel; varför tycker du det? Exakt vad i spelet är det som får dig att känna så?

/Anders

 

[Dante]

<div>Det här tänkte jag svara på, men så såg jag </div> <div>
</div>

Så, du som anser att D&D inte längre är ett rollspel; varför tycker du det? Exakt vad i spelet är det som får dig att känna så?

<div>
<div>och insåg att frågan inte var ställd till mig. </div> </div>

 

[Organ]

Det här tänkte jag svara på, men så såg jag <div>
</div>

Så, du som anser att D&D inte längre är ett rollspel; varför tycker du det? Exakt vad i spelet är det som får dig att känna så?

<div>
<div>och insåg att frågan inte var ställd till mig.

</div> </div> <div>
</div> <div>Fast du kan få svara på varför du INTE tycker det. </div> <div>
</div> <div>/Anders </div>

 

[Eksem]

Så, en deltråd för oss som faktiskt tycker att 4E är ett rollspel inleds här.

Jag, som anser 4E vara ett rollspel, anser det för att det beter sig som alla andra rollspel jag har spelat. Det har definitivt starkare brädspelsdrag än improvisationsteaterdrag eller samberättandedrag, men det har helt klart mer gemensamt med Call of Cthulhu och Vampire än det har med Jakten på den försvunna diamanten och Drakborgen.

 

[anth]

Man brukar dela in rollspel i olika grupper: bordsrollspel, friform, lajv,...
Jag tycker att DnD4E passar in i en egen kategori: brädrollspel.

Jag tycker att det är fel att kalla DnD4 för ett brädspel - för brädspel är Castle Ravenloft och Wrath of Ashardalon. Däremot har DnD4E en "brädspelskänsla" eftersom det inte går att spela utan ett spelbräde.

Många klagar på att själva reglerna i DnD4 försvårar rollspelandet eftersom det enda man kan lära sig och bli bättre på är stridsfärdigheter. Det är inte helt sant, men åtminstone 80 % - 90 % av det en rollperson kan är stridsrelaterat.
Och innan någon börjar skrika "där ser du, det är bara inriktat på strid" vill jag göra jämförelsen med gamla OADnD som är grunden till dagens DnD4E - där fanns det INGA skills alls - men det betraktades som ett rollspel!

Jag skulle också säga att mycket av rollspelsupplevelsen beror på DM:
- en bra spelledare kan få det att kännas som ett riktigt rollspel.
- en dålig spelledare får det att kännas som ett brädspel.

 

[Ymir]

D&D4s allt överskuggande problem är något som tidigare diskuterats flera gånger här på forumet; att det inte finns någon som helst tydlig indikation på vilka resultat reglerna borde få i narrativet. Tvärtom; många powers är rentav saker som -bara- mäjkar sense på ett rutnät, vilket gör det oerhört svårt att på något vettigt vis beskriva hur de ser ut, funkar etc i själva ståryn. Kan saker med keyword: Fire tända eld på något? Vad händer om jag använder Bard-förmågan Allegro utanför combat? Hur ser det ut?

Visst är D&D4 ett rollspel, men ett väldigt konstigt sådant. Att det fortfarande betraktas som epitomet av mainstream övergår lite mitt förstånd.

 

[Svarte Faraonen]

D&D4s allt överskuggande problem är något som tidigare diskuterats flera gånger här på forumet; att det inte finns någon som helst tydlig indikation på vilka resultat reglerna borde få i narrativet. Tvärtom; många powers är rentav saker som -bara- mäjkar sense på ett rutnät, vilket gör det oerhört svårt att på något vettigt vis beskriva hur de ser ut, funkar etc i själva ståryn. Kan saker med keyword: Fire tända eld på något? Vad händer om jag använder Bard-förmågan Allegro utanför combat? Hur ser det ut?

Visst är D&D4 ett rollspel, men ett väldigt konstigt sådant. Att det fortfarande betraktas som epitomet av mainstream övergår lite mitt förstånd.

Jag ser inte riktigt vad det stora problemet är här. I de flesta fall är väl saker intuitivt klara: om jag frammanar eldens ängel och säger åt den att sätta sig på ett halmtak så kommer det att börja brinna (på samma vis som det skulle ske om man gjorde ett encounter där uttalat brännbara material utgör del av omgivningen). Finns det något tillfälle då det orsakar bekymmer att inte behandla krafterna på detta vis?

 

[Ymir]

Förklara för mig vad Allegro gör rent deskriptivt, så...

 

[Eksem]

Jag tycker det ibland är en feature, att det är ganska roligt att tolka vad det var som just hände (eh, med telekinesi greppar du tag i den ena halvlängdsmannen och använder honom som en slägga mot en av de andra innan du skickar ut honom över den svävande restaurangens kant, skrikandes mot sin död, alltså? Yeah!), men jag kan gå med på att det ibland är lite väl knepigt att tolka vad som just hände.

 

[krank]

Jag skulle också säga att mycket av rollspelsupplevelsen beror på DM:
- en bra spelledare kan få det att kännas som ett riktigt rollspel.
- en dålig spelledare får det att kännas som ett brädspel.

Det där måste jag nog avfärda som trams, är jag rädd. En bra spelledare får det att kännas som det spelarna vill att det ska kännas som. Jag tycker inte att man kategoriskt kan avfärda brädspelskänsla i rollspel som dåligt.

 

[Svarte Faraonen]

Förklara för mig vad Allegro gör rent deskriptivt, så...

Barden trollar. Folk får en plötslig lust att ta några kvicka danssteg. Det märks inte lika tydligt i och med att de inte befinner sig i stridens strikta turordning, bara. Men jag ser inte vad det är som är märkligt med att en arcane klass skapar en övernaturlig effekt.

 

[Pom]

4E är ett rollspel - otvetydigt i mina ögon. Men det har några egenheter som kan skymma detta faktum om man bara ögnar förstrött i reglerna:

- Alignment är nedtonat jämfört med tidigare och saknar helt speltekniska effekter.

- Gränsen mellan intellektuella och fysiska värden är suddig. Skadebonus kan lika gärna komma från Cha som från Str, eller något annat värde.

- Som nämnts handlar största delen av textmassan om strid som är detaljreglerad och verkligen mycket spelig. Reglerna för allt annat bygger däremot på att ha reglerna så mycket som möjligt i bakgrunden. DM uppmanas styra helt efter eget huvud med lite färdighetsslag som enda regelstöd (med svårighetsgrad DM sätter utifrån rollpersonernas level). Letar man efter ickestridsregler uppbyggda enligt samma principer som stridsreglerna finns de helt enkelt inte.

- Taktisk inriktning har fått namnet roll. Detta kan göra att läsaren tror att roll är detsamma som taktisk inriktning.

- En hel del av de publicerade äventyren verkar vara föga mer än en serie stridsencounters med lite skill challenges som kitt.

- I spel är det också uppenbart att de brädspeliga striderna är tänkta att vara i fokus. Dessa tar åtminstone en timme att utkämpa. Ja, skickliga spelledare kan med erfarenhet och långt driven disciplin få ner tiden under timmen, men då måste man verkligen jobba på det.


Däremot har jag svårare att köpa att det faktum att striderna kräver gubbar och rutnät gör det till ett ickerollspel i folks ögon. Många grupper har använt sådant sedan tidernas begynnelse i alla möjliga spel utan att anklagas för att inte spela rollspel. För vissa förstör det inlevelsen, ja, men då är det ju fråga om preferenser.

 

[Organ]

Däremot har jag svårare att köpa att det faktum att striderna kräver gubbar och rutnät gör det till ett ickerollspel i folks ögon. Många grupper har använt sådant sedan tidernas begynnelse i alla möjliga spel utan att anklagas för att inte spela rollspel. För vissa förstör det inlevelsen, ja, men då är det ju fråga om preferenser.

Fast det är skillnad på "kan" och "måste". Jag har spelat rollspel sedan det tidiga 80-talet och den första gången jag använde figgar var när jag spelade D&D3 för första gången sisådär 20 år senare. Så figgar och rutade kartor var, och är, ett högst frivilligt hjälpmedel för de som ville använda sådant och inget mer. D&D4 däremot KRÄVER counters och kartor för att spelet ska fungera som det är tänkt. Är det kanske där som skon klämmer för en del?

/Anders

 

[krank]

- Alignment är nedtonat jämfört med tidigare och saknar helt speltekniska effekter.

...fast med tanke på hur kass idé alignment är, är inte det där en Bra Grej för just rollspelande? Att man inte måste förhålla sig till påklistrad låtsasmoral som påverkar regelmekaniken?

Liksom, på den tiden jag ogillade D&D och d20 så var "levels, classes, alignments" mina tre största argument, och det handlade då om att just de tre stack mig i ögonen när jag ville ROLL-spela.

 

[Pom]

- Alignment är nedtonat jämfört med tidigare och saknar helt speltekniska effekter.

...fast med tanke på hur kass idé alignment är, är inte det där en Bra Grej för just rollspelande? Att man inte måste förhålla sig till påklistrad låtsasmoral som påverkar regelmekaniken?

Liksom, på den tiden jag ogillade D&D och d20 så var "levels, classes, alignments" mina tre största argument, och det handlade då om att just de tre stack mig i ögonen när jag ville ROLL-spela.

Eftersom alignmentsystemets funktion är att stödja rollspelande försvagas rollspelsaspekten i reglerna om alignment försvinner. Om alignment är en bra regel tycker jag är ointressant i sammanhanget. Det handlar om skillnaden mellan att säga "4E är ett dåligt rollspel" och att säga "4E är inte ett rollspel".

 

[Pom]

Fast det är skillnad på "kan" och "måste". Jag har spelat rollspel sedan det tidiga 80-talet och den första gången jag använde figgar var när jag spelade D&D3 för första gången sisådär 20 år senare. Så figgar och rutade kartor var, och är, ett högst frivilligt hjälpmedel för de som ville använda sådant och inget mer. D&D4 däremot KRÄVER counters och kartor för att spelet ska fungera som det är tänkt. Är det kanske där som skon klämmer för en del?

/Anders

Ja, kanske. Jag har bara svårt för det logiska språnget "strid i 4E är som ett brädspel" till "4E inte ett rollspel".

 

[krank]

Eftersom alignmentsystemets funktion är att stödja rollspelande försvagas rollspelsaspekten i reglerna om alignment försvinner. Om alignment är en bra regel tycker jag är ointressant i sammanhanget. Det handlar om skillnaden mellan att säga "4E är ett dåligt rollspel" och att säga "4E är inte ett rollspel".

Det är möjligt att en av motivationerna till att ha ett alignmentssystem är nbåtslags missuppfattning om att sådant stärker "rollspelandet", men jag vet inte om jag vill påstå att det varit dess funktion i praktiken.

Hursomhelst; även om det nu var syftet med mekaniken så vetefasen om jag tycker att bortplockandet gör det mindre rollspeligt. Jag tycker inte att närvaro eller frånvaro av Alingments påverkar huruvida något är ett rollspel; tack och lov finns det jättemånga rollspel som saknar den grejen och de är väldigt rollspeliga - kanske t.om mer än D&D3e. Jag tycker inte att man enbart kan påstå att det är sådant det finns mekanik för som avgör vad ett rollspel fokuserar på. Det kan finnas mekanik som motarbetar rolltolkning, men jag vetefasen om avsaknad av en regel som påstår sig stödja rolltolkning gör något till mindre av ett rollspel.

 

[Ram]

D&D4 däremot KRÄVER counters och kartor för att spelet ska fungera som det är tänkt.

Jag har inte spelat D&D4 så mycket, vilka features är det som kräver det i såpass mycket högre grad än t.ex. 3.5?

 

[Eksem]

Många powers gör ingenting om man inte har koll på exakt position, eftersom de relaterar till små förflyttningsmanövrer, att täcka områden, att placera sig rätt och sådant. 3.5 är vedervärdigt tråkigt utan golvplan, men det går i alla fall. Men vill man inte ha golvplaner så ska man spela något helt annat.

 

[Ram]

Tja, kanske... Jag vet inte om jag tycker att radius templates, lines, los och liknande blir vidare hanterbara i 3.5 heller utan golvplaner... Men åas, det är roligare med kartor och gubbar ändå.