Nekromanti Rollspelet som minst förtjänar att återuppstå

[God45]

Så, Vampire lever igen. Wohoo! och så vidare. Men det fick mig att tänka, hur dumt skulle inte en ny version av White Wolf Street Fighter RPG vara?

Vilket dött rollspel skulle vara värst i en 2018 nyversion?

 

[Henke]

Utan att ha spelat det så skulle jag nog säga Khelataar.

 

[anth]

RaHoWa eller FATAL

Å andra sidan skulle det vara viss komik i att något av dem kom i nyversion.

 

[Björn Wärmedal]

Jag vill ha motiveringar! ????

 

[Khan]

RaHoWa eller FATAL

Å andra sidan skulle det vara viss komik i att något av dem kom i nyversion.

MYFAROG: 2nd edition - nu med MER rasism!

 

[God45]

Utan att ha spelat det så skulle jag nog säga Khelataar.

Å fy fan ja. Världens plottrigaste och onödigt sega rollspel

 

[luddwig]

Utan att ha spelat det så skulle jag nog säga Khelataar.

Jag tänker tvärt om att Khelataar skulle kunna bli bra i en ny version med ett hyfsat lätt regelsystem som passar settingen, samt en lite utvidgad spelvärld som inbjuder till upptäckande och maktkamp. För min inre syn ser jag ett spel som känns mörkt och lite sagoaktigt medeltida på ett jordnära sätt, så som jag vill minnas att illustrationerna i inlagan kändes i det ursprungliga spelet.

 

[Tant Ragnar]

Dungeons and dragons.

Det är jättekonstigt att världens första rollspel är världens största rollspel. Hur märkligt skulle det vara om den största blockbustern på bio varje år hade varit ytterligare en remake av "The Great Train Robbery" eller den där springande hästen?

Nä, släpp sargen och gå vidare säger jag.

 

[Henke]

Utan att ha spelat det så skulle jag nog säga Khelataar.

Eftersom jag som sagt inte spelat det så är motiveringen snarare utifrån vad som står på lådan (från 1989):
"Khelataar är ett avancerat rollspel, avsett både för spelare som vill ha realism och de som vill ha ett snabbt och lättspelat system"

Kvickgooglat:
8 grundegenskaper, kroppspoäng, blodpoäng, uthållighet, chockresistans, manövervärde, ungdomsfärdigheter, behållamodifikation, ett introäventyr som rekommenderar att utsätta en SLP för hård tortyr... etc etc...

Hänvisar även till Piruett-Magnus gamla Khelataar-inlägg:
http://www.piruett.se/2009/02/12/sex...attare-rokt-p/

Jag tycker givetvis det känns oschysst att kritisera ett nästan 30 år gammalt spel för det blir lite som att såga gamla stumfilmer för att de saknar färg och ljud, men utifrån regelsystemet så vill jag inte se en ny version av det här och utifrån settingen med klansamhällen så tror jag Järn redan gjort detta tillräckligt bra och tillräckligt nyligen.

(Ber givetvis om ursäkt ifall någon spelmakare som läser detta är i startgroparna för att crowdfunda Khelataar 2.0)

 

[Bifur]

Eftersom jag som sagt inte spelat det så är motiveringen snarare utifrån vad som står på lådan (från 1989):
"Khelataar är ett avancerat rollspel, avsett både för spelare som vill ha realism och de som vill ha ett snabbt och lättspelat system"

Kvickgooglat:
8 grundegenskaper, kroppspoäng, blodpoäng, uthållighet, chockresistans, manövervärde, ungdomsfärdigheter, behållamodifikation, ett introäventyr som rekommenderar att utsätta en SLP för hård tortyr... etc etc...

Hänvisar även till Piruett-Magnus gamla Khelataar-inlägg:
http://www.piruett.se/2009/02/12/sex...attare-rokt-p/

Jag tycker givetvis det känns oschysst att kritisera ett nästan 30 år gammalt spel för det blir lite som att såga gamla stumfilmer för att de saknar färg och ljud, men utifrån regelsystemet så vill jag inte se en ny version av det här och utifrån settingen med klansamhällen så tror jag Järn redan gjort detta tillräckligt bra och tillräckligt nyligen.

(Ber givetvis om ursäkt ifall någon spelmakare som läser detta är i startgroparna för att crowdfunda Khelataar 2.0)

Jag tänkte först också svara Khelataar men kom sen fram till att jag nog håller med luddwig. En seriös nyversion förutsätter att man tar ett nytt grepp och förändrar mycket, så jag vet inte om tidigare regelsynder ska hållas emot spelet. Så usel var inte spelvärlden att den skulle kunna göras intressant.

I ärlighetens namn har jag svårt att komma på spel som jag har någon erfarenhet av som är så dåliga att de inte skulle kunna vinna på en ny version.

 

[Henke]

I ärlighetens namn har jag svårt att komma på spel som jag har någon erfarenhet av som är så dåliga att de inte skulle kunna vinna på en ny version.

Fast frågan var ju vilket rollspel som minst förtjänar att återuppstå, inte vilket spel som är så dåligt att det inte kan bli bättre med en ny version (det där är ju lite av en kuggfråga, för alla spel som är dåliga skulle säkert kunna bli bättre i en ny version )

 

[Bifur]

(det där är ju lite av en kuggfråga, för alla spel som är dåliga skulle säkert kunna bli bättre i en ny version )

Medges, var väl därför jag inte svarade något till att börja med

 

[chrull]

Rollspelet som minst förtjänar att återuppstå

Apocalypse World förtjänade ju inte en utgåva 2, eftersom det kändes som att jag fick hugga mig igenom texten för att läsa boken och kom ut på andra sidan utan att fatta hur spelet skulle spelas.

(O)D&D förtjänade av samma anledning egentligen inte en andra utgåva eller framförallt inte att starta en helt ny hobby. Det är så mycket som är oklart eller kräver andra spel för att kunna användas.

Eon förtjänade inte en ny utgåva eftersom en urtrist värld och ett whackigt regelsystem borde inte vara vad någon vill ha. Tänk om alla försök till att detaljistiskt simulera något slags realism hade dött i Sverige redan där.

Alla de här spelen blev väl dock bättre i någon senare version än den första tror jag.

Vilket dött rollspel skulle vara värst i en 2018 nyversion?

Alltså. Generellt sätt är ju rollspel 2018 bättre än rollspel 2008 eller 98 eller 88. Det är blir ju därför svårt att svara på.
Drakar och Demoner 87 kanske är svaret på båda frågorna. Det var aldrig så bra till att börja med och retroversionen verkar inte göra många glada.

 

[God45]

Apocalypse World förtjänade ju inte en utgåva 2, eftersom det kändes som att jag fick hugga mig igenom texten för att läsa boken och kom ut på andra sidan utan att fatta hur spelet skulle spelas.

(O)D&D förtjänade av samma anledning egentligen inte en andra utgåva eller framförallt inte att starta en helt ny hobby. Det är så mycket som är oklart eller kräver andra spel för att kunna användas.

Eon förtjänade inte en ny utgåva eftersom en urtrist värld och ett whackigt regelsystem borde inte vara vad någon vill ha. Tänk om alla försök till att detaljistiskt simulera något slags realism hade dött i Sverige redan där.

Alla de här spelen blev väl dock bättre i någon senare version än den första tror jag.


Alltså. Generellt sätt är ju rollspel 2018 bättre än rollspel 2008 eller 98 eller 88. Det är blir ju därför svårt att svara på.
Drakar och Demoner 87 kanske är svaret på båda frågorna. Det var aldrig så bra till att börja med och retroversionen verkar inte göra många glada.

Jag tänkte att "Dött" innebar att spelet slutade finnas under en period. Både EON och Apocalypse World slutade inte finnas innan nästa edition kom ut. Men Vampire the Masquerade var dött mellan 2004 och 2011.

Punkt två är att jag bestrider att EON blev bättre.

 

[Khan]

Så, Vampire lever igen. Wohoo! och så vidare. Men det fick mig att tänka, hur dumt skulle inte en ny version av White Wolf Street Fighter RPG vara?

Vilket dött rollspel skulle vara värst i en 2018 nyversion?

Ju mer jag tänker på det, ju mer skulle jag faktiskt vilja ha ett bra rollspel med den typen av estetik. Det behöver inte ha en riktig Street Fighter-licens, men ett snabbt och versatilt spelsystem som fokuserar på närkampsvåld och halvgalna specialeffekter skulle sitta riktigt fint.

Typ Exalted, fast bra.

 

[chrull]

Jag tänkte att "Dött" innebar att spelet slutade finnas under en period. Både EON och Apocalypse World slutade inte finnas innan nästa edition kom ut. Men Vampire the Masquerade var dött mellan 2004 och 2011.

Punkt två är att jag bestrider att EON blev bättre.

Jag har väldigt svårt att tänka mig något dött spel som inte förtjänar att komma ut i en bättre version.
Det närmaste jag tänker är typ Kult. Med tanke på hur uselt originalet egentligen är så förtjänar det ju inte en ny version. Samtidigt som jag har svårt att tänka mig ett spel som jag mer vill se i en bättre version.

Annars kommer jag bara på riktigt usla spel, och de är ju sällan roliga att prata om? NeoViking förtjänar inte en ny version. Men vem bryr sig? RAHOWA, FATAL, HYBRID förtjänar inte att ges ut på nytt. Men det är ju frågan om de förtjänas att ens diskuteras. Så det är ju inte så roligt för tråden?

Och angående Eon har jag svårt att se att jag skulle tycka SÄMRE om den senaste versionen (Eller så skulle jag kanske göra det när jag kommer på att man inte kan skylla på "det var ju 90-tal...")

 

[Bifur]

För att försöka ge ett seriöst på frågan:
- MERP (utan att insinuera att det var ett genomgående uselt spel)
1. För att reglerna var svårhanterliga och oklara för allt annat utom strid, och för strid var de tungrodda, om än tydligare.
2. För att speltillverkarna, även om de skapade en del intressant setting-material för 3e ålderns mitt, särskilt för politik och kultur, konsekvent våldförde sig på känslan i Tolkiens Midgård. Och för att man genomgående misslyckades att skapa intressanta scenarion som gav stöd till SL.
3. För att det inte behövs, eftersom det uppenbarligen finns nyare spel som fångar Midgård på ett bättre vis.

 

[God45]

Ju mer jag tänker på det, ju mer skulle jag faktiskt vilja ha ett bra rollspel med den typen av estetik. Det behöver inte ha en riktig Street Fighter-licens, men ett snabbt och versatilt spelsystem som fokuserar på närkampsvåld och halvgalna specialeffekter skulle sitta riktigt fint.

Typ Exalted, fast bra.

Exalted fast bra vore det bästa rollspelet!

 

[Henke]

För att försöka ge ett seriöst på frågan:
- MERP (utan att insinuera att det var ett genomgående uselt spel)
1. För att reglerna var svårhanterliga och oklara för allt annat utom strid, och för strid var de tungrodda, om än tydligare.
2. För att speltillverkarna, även om de skapade en del intressant setting-material för 3e ålderns mitt, särskilt för politik och kultur, konsekvent våldförde sig på känslan i Tolkiens Midgård. Och för att man genomgående misslyckades att skapa intressanta scenarion som gav stöd till SL.
3. För att det inte behövs, eftersom det uppenbarligen finns nyare spel som fångar Midgård på ett bättre vis.

Rolemaster då? MERP är väl en lightvariant av det har jag för mig?

 

[erikt]

Rolemaster då? MERP är väl en lightvariant av det har jag för mig?

Stämmer bra det, och hade jag gjort en lista över spel vars regelsystem passar bra till spel i Tolkiens Midgård så hade Rolemaster hamnat väldigt långt ner på den listan.
Största problemet är att i Rolemaster så kan nästan alla lära sig åtminstone lite magi, medan i Midgård så är magi väldigt sällsynt. Detta problem kvarstår i MERP.
Att regelsystemet är komplicerat och tungrott är ett mindre problem - trots sina brister så fungerar det tillräckligt bra.

Rolemaster i sig är inte dött, och således inte ett alternativ för den här diskussionen.