Nekromanti Sannolikhetsinlärning

[Guest]

Kom och tänka på "sannolikhetsinlärningen". Ni som läser/läst till körkortet vet nog. Det är iaf något undermedvetet som gör att man tex kör fortare på en väg där man aldrig brukar stöta på några hinder eller andra saker, eller att man saktar ned tempot för att man någon gång sett en älg där... Jo när jag tänkte lite på saken så kom jag på att samma fenomen visar sig ganska starkt inom rollspelet... Medvetet eller omedvetet vet jag inte... Men jag kan säga så här att vår grupp som spelat ett bra tag (7 år eller nått) har blivit ganska bra på att spela ut våra karaktärer... men ändå så sitter denna sannolikhetsinlärningen kvar... Om man med en äldre RP gjort något speciellt som misslyckats eller gått bra så är det stor risk att den nya RP tar åt sig det intrycket och Spelaren som har varit med om situationen innan gör på samma sätt som alltid för det är ju sannolikt att det lyckas/misslyckas för det har det alltid gjort innan...

Ett par exempel:
1. Rollpersonen ska muta en stadsvakt... Han har gjort det i andra äventyr och det har gått bra alla gånger... Men nu går det käpprätt åt helvetet... Men ändå var det ingen tvekan innan...

2. Klassikern med en uråldrig gravkammare (eller något sådant)... En annan gång i ett äventyr så var det en liknande plats men då full av fällor. RP tverkar väldigt mycket om de ens ska gå in för det hemska tankarna från det andra äventyret...

Jag kan tänka mig att många andra också har fina exempel på detta fenomen eller har jag skitit i det blå skåpet som vanligt?

 

[The_Gorger]

Så sant (lite spoiler för avalance N2)

Känner igen fenomenet. Vi öppnar sällan dörrar där det krävs handavtryck för efter att vår spelgrupp blivit totalkrossade av en GenSol eliteklass hos CMC i Avalance

 

[Feuflux]

Jajamen, sannolikhetsinlärning gäller nog de allra flesta. Normalt sett är det inga problem, men ibland kan det kanske bli lite: "den här spelledaren brukar göra så här så jag chansar på att skippa huvudingången och leta upp källaren istället" eller något liknande. Alla SL:s har sina särdrag som man som spelare förr eller senare lär sig...

Klaga på spelarna för att deras rollpersoner fegar inför läbbiga gravkammare eftersom deras förra rollpersoner dog i en sådan tror jag inte ger nånting.

Blir deppig av att svara på sådana här meddelanden, kommar bara att tänka på att jag aldrig hinner spela nu för tiden...

 

[Tarill]

Ungefär som våran lätt koboldiske krigare som är vanvettigt rädd för små späda personer som han träffar i värdshus.

Eller en sak som att vi alltid går till vänster i grottor som delar på sig.

Och aldrig under några som helst omständigheter utmanar en person som avviker kraftigt från normen för sin kultur/ras.

(båda exemplen är från när våran andra sl leder, jag är för hemmablind för att veta mina sådana)