Ni som är insatta och pålästa i ämnet, vilka olika metoder för att driva in skatter hade man i olika kulturer under tidiga till sena medeltiden i Europa? Hur väl fungerade indrivningen och hur avgjorde man hur mycket människor producerade och hur mycket av det producerade som var skattebelagt? Till vilka betalades skatter? Vore tacksam för ngn form av svar, eller hänvisningar till fördjupande inom ämnet.
Nekromanti Skatteindrivning
- Thread starter Muggas
- Start date
G
Guest
Guest
Oj... Samtidigt [OT] [NT]
NT = No Text (Ingen text)
NT = No Text (Ingen text)
Krille
Super Moderator
"Ni som är insatta och pålästa i ämnet, vilka olika metoder för att driva in skatter hade man i olika kulturer under tidiga till sena medeltiden i Europa?"
Det fanns lite olika metoder. En vanlig metod var att alla åkrar i en by delades upp i remsor. En tiondel av åkern tillföll länsherren, en tiondel till kyrkan och resten fördelades proportionellt mellan hur bred ens gård var eller hur många som levde på den (beroende på vilket system som gällde). Sedan arbetar alla gemensamt på hela åkern. Avkastningen från de egna remsorna tillföll en själv, och avkastningen från de remsor som tillhörde länsherren och kyrkan tillföll länsherren respektive kyrkan.
En annan vanlig metod var tull. Den gällde huvudsakligen vid städer, och betalas som en andel av de varor som förs in i staden, eller motsvarande värde.
Utöver det fanns det mängder med punktskatter. I Äldre Västgöralagen talas om arvsskatt och skötskatt, som utgörs av en bondes bästa och näst bästa djur. Dessa betalas till kyrkan respektive länsherren för att sonen ska få ta över sin faders gård vid dennes död. Kvarnskatt var rätt vanligt också: för att få mala säd i länsherrens kvarn så fick man betala en viss mängd av säden ur varje säck, och var man livegen så fick man inte mala säden i någon annan kvarn (inte ens handkvarn hemma). Det fanns vallskatt och svinskatt som betalades för rätten att valla boskap på allmäningen och svin i länsherrens ollonskogar. Det fanns brotullar, som betalades per fot, hjul, hov eller klöv som skulle över en bro. I England fanns en osedlighetsbot som ogifta ofria kvinnors fäder eller bröder fick betala om kvinnan hade sex före äktenskapet, och ännu en skatt som man fick betala för att en ofri kvinna skulle få gifta sig. Man kunde även dra in särskilda tillfälliga skatter när det var krig på gång, när ens son ska få riddarslaget, när äldsta dottern ska gifta sig, samt vid korståg.
En ganska vanlig metod att samla in skatt, innan pengaväsendet började spridas igen, var att länsherren och kyrkan samlade in skatt i natura eller i form av dagsverken. Skatt i form av dagsverken gick åt för att underhålla länsherrens och kyrkans infrastruktur (reparera och underhålla broar, vägar, kyrkor, slottsmurar, kvarnar etc). Skatt i natura samlades i mangårdar i byar runt om i förläningen, och länsherren flyttade helt enkelt in i en mangård i en by och levde av det som var insamlat där ett tag.
Ummm... vad har vi mer? Jo, en viktig skatt var krigstjänst. En länsherre kan ta ut en viss mängd män (ofta en vapenför karl per gård, eller en man per hundra invånare totalt) för krigstjänst i en viss tid (ofta 40 dagar per år). England hade ett specialfall av detta för bågskyttar: en god bågskytt var tvungen att träna bågskytte i kyrkans regi varje söndag utom vid särskilda högtider, utöver de 40 dagarnas krigstjänst.
Behöver jag nämna att en hel del av detta utforskas i Västmark?
Det fanns lite olika metoder. En vanlig metod var att alla åkrar i en by delades upp i remsor. En tiondel av åkern tillföll länsherren, en tiondel till kyrkan och resten fördelades proportionellt mellan hur bred ens gård var eller hur många som levde på den (beroende på vilket system som gällde). Sedan arbetar alla gemensamt på hela åkern. Avkastningen från de egna remsorna tillföll en själv, och avkastningen från de remsor som tillhörde länsherren och kyrkan tillföll länsherren respektive kyrkan.
En annan vanlig metod var tull. Den gällde huvudsakligen vid städer, och betalas som en andel av de varor som förs in i staden, eller motsvarande värde.
Utöver det fanns det mängder med punktskatter. I Äldre Västgöralagen talas om arvsskatt och skötskatt, som utgörs av en bondes bästa och näst bästa djur. Dessa betalas till kyrkan respektive länsherren för att sonen ska få ta över sin faders gård vid dennes död. Kvarnskatt var rätt vanligt också: för att få mala säd i länsherrens kvarn så fick man betala en viss mängd av säden ur varje säck, och var man livegen så fick man inte mala säden i någon annan kvarn (inte ens handkvarn hemma). Det fanns vallskatt och svinskatt som betalades för rätten att valla boskap på allmäningen och svin i länsherrens ollonskogar. Det fanns brotullar, som betalades per fot, hjul, hov eller klöv som skulle över en bro. I England fanns en osedlighetsbot som ogifta ofria kvinnors fäder eller bröder fick betala om kvinnan hade sex före äktenskapet, och ännu en skatt som man fick betala för att en ofri kvinna skulle få gifta sig. Man kunde även dra in särskilda tillfälliga skatter när det var krig på gång, när ens son ska få riddarslaget, när äldsta dottern ska gifta sig, samt vid korståg.
En ganska vanlig metod att samla in skatt, innan pengaväsendet började spridas igen, var att länsherren och kyrkan samlade in skatt i natura eller i form av dagsverken. Skatt i form av dagsverken gick åt för att underhålla länsherrens och kyrkans infrastruktur (reparera och underhålla broar, vägar, kyrkor, slottsmurar, kvarnar etc). Skatt i natura samlades i mangårdar i byar runt om i förläningen, och länsherren flyttade helt enkelt in i en mangård i en by och levde av det som var insamlat där ett tag.
Ummm... vad har vi mer? Jo, en viktig skatt var krigstjänst. En länsherre kan ta ut en viss mängd män (ofta en vapenför karl per gård, eller en man per hundra invånare totalt) för krigstjänst i en viss tid (ofta 40 dagar per år). England hade ett specialfall av detta för bågskyttar: en god bågskytt var tvungen att träna bågskytte i kyrkans regi varje söndag utom vid särskilda högtider, utöver de 40 dagarnas krigstjänst.
Behöver jag nämna att en hel del av detta utforskas i Västmark?