Dranolir
Veteran
Jag vill ha lite tips på hur man bäst sätter skräck i sina spelare på D&D. Det vore rätt kul eftersom D&D äventyr oftast inte innihåller denna faktor.
Nekromanti Skräck!
- Thread starter Dranolir
- Start date
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,658
Du skapar bäst skräck genom att hålla spelarna i ovisshet, inte genom att racka upp stora monster.
Låt dem inte vet riktigt vad de har mot sig eller vem som ligger bakom, smatidigt som de ska ha känslan av att motståndaren vet allt om dem. Låt dem inte få initiativet och gå på offensiven, utan sätt dem i stället i situationer där de reagerar på sådant som motståndaren slänger mot dem. Få motstådnaren att verka farlig, mörk och skrämmande.
Låt dem inte vet riktigt vad de har mot sig eller vem som ligger bakom, smatidigt som de ska ha känslan av att motståndaren vet allt om dem. Låt dem inte få initiativet och gå på offensiven, utan sätt dem i stället i situationer där de reagerar på sådant som motståndaren slänger mot dem. Få motstådnaren att verka farlig, mörk och skrämmande.
Det beror ju litet på hur du vill göra. Vill du bygga en hel kampanj med skräcktema så kan man göra mycket mer i form av regeländringar och sådant än om du bara vill ha ett par skrämmande äventyr i en pågående kampanj.
Något som skrämde mig en gång när jag spelade D&D var när vi stötte på någon form av odöd (osäker på vad den heter) som hade en paralyserande attack. Under striden som följde paralyserade den ena stridisen efter den andra vilket var ruskigt stressande. Vid ett tillfälle var det bara en icke-paralyserad krigare kvar som desperat försökte uppehålla fienden tills någon av de andra kunde kvickna till och hjälpa till.
Nu blev det aldrig så att alla var paralyserade samtidigt men det hade varit fruktansvärt läskigt... tänk dig att stå där helt stel när en varelse överväger vem den skall döda först
Något som skrämde mig en gång när jag spelade D&D var när vi stötte på någon form av odöd (osäker på vad den heter) som hade en paralyserande attack. Under striden som följde paralyserade den ena stridisen efter den andra vilket var ruskigt stressande. Vid ett tillfälle var det bara en icke-paralyserad krigare kvar som desperat försökte uppehålla fienden tills någon av de andra kunde kvickna till och hjälpa till.
Nu blev det aldrig så att alla var paralyserade samtidigt men det hade varit fruktansvärt läskigt... tänk dig att stå där helt stel när en varelse överväger vem den skall döda först
Håller även med om att man ska försöka hålla spelarna i ovisshet, försöka överraska spelarna. Ingen är speciellt rädd i H&S spel
Sen kan man när man beskriver situationer för spelarna lägga till små saker te.x: lukt uppfattningar, små ljud, eller någon liten synvilla (om det är mörkt så kan skuggor förvrängas i det fladdrande fackelskenet) osv...
Det hela går ut på att få personerna att "känna" situationen och då har dom lättare att leva sig in i densamma.
Sen kan man när man beskriver situationer för spelarna lägga till små saker te.x: lukt uppfattningar, små ljud, eller någon liten synvilla (om det är mörkt så kan skuggor förvrängas i det fladdrande fackelskenet) osv...
Det hela går ut på att få personerna att "känna" situationen och då har dom lättare att leva sig in i densamma.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,658
En sak till
Ett trick jag kör med är att om spelarna själva klarar att spela skrämda så använder jag inte någon skräcktabell eller liknande (undantag om de utsätts för skräckbesvärjelser).
Detta har flera fördelar:
Om de spelar rädda så överförs den känslan lite till spelaren och man får ökad inlevelse.
Mer naturliga skräckreaktioner.
Bättre rollspelande.
Spelarna brukar vara så rädda för att jag ska plocka fram tabellerna att de går mycket längre i sitt spelande av rädslan än vad tabellerna gör.
Reaktionerna är mer situationsanpassade än vad tabeller kan åstadkomma.
Andra småtrick kan också hjälpa för att skapa en skräckstämning. En idiot med en banjo och "Låt som en gris!" funkar fint...
Ett trick jag kör med är att om spelarna själva klarar att spela skrämda så använder jag inte någon skräcktabell eller liknande (undantag om de utsätts för skräckbesvärjelser).
Detta har flera fördelar:
Om de spelar rädda så överförs den känslan lite till spelaren och man får ökad inlevelse.
Mer naturliga skräckreaktioner.
Bättre rollspelande.
Spelarna brukar vara så rädda för att jag ska plocka fram tabellerna att de går mycket längre i sitt spelande av rädslan än vad tabellerna gör.
Reaktionerna är mer situationsanpassade än vad tabeller kan åstadkomma.
Andra småtrick kan också hjälpa för att skapa en skräckstämning. En idiot med en banjo och "Låt som en gris!" funkar fint...
Ett kul monstertips
Jag hittade ett lite kul monster på en AD&D-sida som i alla fall gjorde mina spelare väldigt nervösa:
RP ser ett runt hål i golvet, ca 1 m i diameter. Vad gör RP? Mest troligt kastar de ner ett föremål, t ex en sten i hålet (mina spelare gjorde detta i alla fall) och hör den aldrig slå i botten. När RP kastar ner stenen aktiverar de monstret "hålet" som långsamt men säkert börjar flytta sig mot dem, lite långsammare än rask gång. Hålet förföljer RP som kastade föremålet tills dess att det mättas av en människokropp, då stannar det tills det aktiveras på nytt.
Detta monster skrämde slag på mina RP! Från början lattjade de med hålet, hoppade över det och sprang runt med det men efter ett tag var det inte lika kul längre!
Det slutade med att RP som aktiverat hålet i desperation flydde in i ett rum som var fullständigt fullsmockat med fientligt inställda SLP. Hålet parkerade snällt utanför rummet och väntade...
Jag hittade ett lite kul monster på en AD&D-sida som i alla fall gjorde mina spelare väldigt nervösa:
RP ser ett runt hål i golvet, ca 1 m i diameter. Vad gör RP? Mest troligt kastar de ner ett föremål, t ex en sten i hålet (mina spelare gjorde detta i alla fall) och hör den aldrig slå i botten. När RP kastar ner stenen aktiverar de monstret "hålet" som långsamt men säkert börjar flytta sig mot dem, lite långsammare än rask gång. Hålet förföljer RP som kastade föremålet tills dess att det mättas av en människokropp, då stannar det tills det aktiveras på nytt.
Detta monster skrämde slag på mina RP! Från början lattjade de med hålet, hoppade över det och sprang runt med det men efter ett tag var det inte lika kul längre!
Det slutade med att RP som aktiverat hålet i desperation flydde in i ett rum som var fullständigt fullsmockat med fientligt inställda SLP. Hålet parkerade snällt utanför rummet och väntade...