När rollspel kom så var det ett sätt för alla fantasytörstande nördar att få ett utlopp för sina inre begär. Plötsligt fanns det möjligheten att vara en hjälte som begav sig ut på äventyr, slogs mot drakar och fick nya förmågor samtidigt som man samlade på sig högar av guld och magiska vapen.
Nu har det kommit allt fler sätt att göra det på. Spelar du Skyrim kan du spela den hjälte du vill och utforska en hel värld. I WoW, SWTOR och andra MMO kan du tillsammans med vänner bilda gillen, levla karaktärer och göra alla de här fantasygrejjerna som tidigare rollspel hade ensamrätt om.
Rollspel har idag istället till stor del börjat handla om drama och gestaltande. Mer om att berätta en gemensam historia och konflikter mellan karaktärerna där det man riskerar att vinna respektive förlora allt som oftast ligger på ett mer känslomässigt plan än högar med guld eller Xp.
Visst finns det vissa undantag såsom D&D, Pathfinder och andra brädspel där fokuset ligger på det mer traditionella 80-tals rollspelandet. Men strunta för dem för närvarande.
Hur som helst. Med tanke på att essensen i det som ”rollspel” var har börjat förändras där fantasy+äventyr inte längre är det som är viktigt utan att det handlar mer om drama+berättande så undrar jag inte om vi kanske skapar rollspel för fel publik. Eller rättare sagt. Vi skapar rollspel för gamla rollspelare.
Vad finns det egentligen som hindrar att man skapar rollspel åt målgrupper som normalt sett inte ägnar sig åt ”rollspel”.
Ta exempelvis alla Twilight-törstande tonårstjejer. Skulle man inte kunna göra ett rollspel för dem. Något som handlar om dramat mellan vampyrer och dödliga och de hinder som kommer i vägen.
Skulle man kunna göra ett spel om hästar och livet i ett stall med enkla regler för resurshantering inför förberedelserna för en hopptävling.
Eller bara ett spel där man gestaltar ungdomar på en högstadieskola och i varje scenario händer något ”oväntat”.
Jag vet inte... jag bara slänger ut mig idéer. Men det känns på något sätt som att man inte tagit till vara på den förändring i struktur som rollspel genomgått och anpassat dem för andra målgrupper eller andra teman.
Vad tror ni?
Nu har det kommit allt fler sätt att göra det på. Spelar du Skyrim kan du spela den hjälte du vill och utforska en hel värld. I WoW, SWTOR och andra MMO kan du tillsammans med vänner bilda gillen, levla karaktärer och göra alla de här fantasygrejjerna som tidigare rollspel hade ensamrätt om.
Rollspel har idag istället till stor del börjat handla om drama och gestaltande. Mer om att berätta en gemensam historia och konflikter mellan karaktärerna där det man riskerar att vinna respektive förlora allt som oftast ligger på ett mer känslomässigt plan än högar med guld eller Xp.
Visst finns det vissa undantag såsom D&D, Pathfinder och andra brädspel där fokuset ligger på det mer traditionella 80-tals rollspelandet. Men strunta för dem för närvarande.
Hur som helst. Med tanke på att essensen i det som ”rollspel” var har börjat förändras där fantasy+äventyr inte längre är det som är viktigt utan att det handlar mer om drama+berättande så undrar jag inte om vi kanske skapar rollspel för fel publik. Eller rättare sagt. Vi skapar rollspel för gamla rollspelare.
Vad finns det egentligen som hindrar att man skapar rollspel åt målgrupper som normalt sett inte ägnar sig åt ”rollspel”.
Ta exempelvis alla Twilight-törstande tonårstjejer. Skulle man inte kunna göra ett rollspel för dem. Något som handlar om dramat mellan vampyrer och dödliga och de hinder som kommer i vägen.
Skulle man kunna göra ett spel om hästar och livet i ett stall med enkla regler för resurshantering inför förberedelserna för en hopptävling.
Eller bara ett spel där man gestaltar ungdomar på en högstadieskola och i varje scenario händer något ”oväntat”.
Jag vet inte... jag bara slänger ut mig idéer. Men det känns på något sätt som att man inte tagit till vara på den förändring i struktur som rollspel genomgått och anpassat dem för andra målgrupper eller andra teman.
Vad tror ni?