Nekromanti Smala rollspel

[PAX]

Vad anser ni om rollspel där handlingen och rollpersonerna kommer kretsa inom en ganska så snäv ram. Jag tänker då på yrkesgruppen rollpersonerna tillhör och de uppdrag som kan genomföras i spelet. Det finns ju redan ett gäng smala rollspel som inriktar sig på detta sätt.

Jag sitter med en tanke om ett rollspel jag aldrig har sett tidigare och det kommer ha ett väldigt smalt område som spelplan. Däremot tror jag det kan fungera som ett actionbaserat rollspel utan strider.

 

[God45]

Smala rollspel är grymma. De är ofta betydligt djupare än mer generella rollspel. Se på tex Dogs in the vineyard där alla spelar samma sak och djupet karaktärerna får pga det.

Spoiler: kommentarer

Supercallifragilisticexpialidociously grymma.

 

[Kärlekscraft]

Vad anser ni om rollspel där handlingen och rollpersonerna kommer kretsa inom en ganska så snäv ram. Jag tänker då på yrkesgruppen rollpersonerna tillhör och de uppdrag som kan genomföras i spelet. Det finns ju redan ett gäng smala rollspel som inriktar sig på detta sätt.

Jag sitter med en tanke om ett rollspel jag aldrig har sett tidigare och det kommer ha ett väldigt smalt område som spelplan. Däremot tror jag det kan fungera som ett actionbaserat rollspel utan strider.

Berätta gärna mer. Hur smalt ska det vara? Är alla instängda i ett hus, eller handlar det om att allting kommer att kretsa kring drivandet av en butik eller ett värdshus? Eller vad för annat?

 

[w176]

De flesta rollspel är ganska smala. Ta klassiskt äventyrarrollspel som D&D. Liksom "Vi spelar person var uppdrag är att gå ner i grottor och slåss mot monster" är extremt smalt tematiskt. Oavsett om vissa av rollpersonerna dödar monster genom att kasta eldbollar, andra har ihjäl moster med svärd och en tredje lappar ihop de andra rollerna efter att de slagits mot monster. Det är ett supersmalt koncept.

Jag tycker smalt är bra.

Jag tror att nyckeln ligger i att hitta ett smalt koncept som funkar, samtidigt som du innanför de konceptet erbjuder nog mycket variation för att spelarna ska kunna göra meningsfulla val.

Ta en fängelsefilm eller fängelsedrama. Shawshank Redemption, Orange is the New Black, Prison Brake, American History X eller Girl Interrupted (psykiatrisk slutenvård inte fängelse men funkar för den här jämförelsen). I ett fängelsedrama har alla rollpersonener samma yrke, de är fängelsekunder. De har tillgång till ungefär samma resurser. Ingen har några speciella superkrafter.

Men det finns ändå meningsfull variation. Rollerna har status i hierarkierna, de har olika sociala nätverk och allierade, de har olika personlighet, de har olika bakgrund, olika värderingar, olika lojaliteter och de har olika kunskaper.

 

[Lupus Maximus]

Vad räknas som smalt?

Är Buffy-rollspelet eller Serenity-rollspelet smal eftersom de är begränsade till en viss setting? Man kan trots allt spela vad som helst inom den settingen? Eller VtM/VtR? Eller James Bond-rollspelet där man spelar agent i James Bonds värld?

Jag gillar när regelsystemet stödjer den värld man skall spela i, så man lättare får rätt känsla. Phoenix Command passar helt enkelt inte, enligt mig, till Star Wars eller James Bond. Regler som är lämpliga för snabbt rollspelande med gladvåld passar inte till en tung värld som Twilight 2000.

Även universella regler som GURPS eller HERO System är egentligen bara universella för setting, inte bredd då det kommer till spelstilar. Så GURPS och HERO täcker två olika segment med en viss överlappning.

Är jag intresserad av smala spel? Ju smalare ett spel är, desto mindre är oddsen att jag råkar känna för att spela det som spelet stödjer. Men om det stödjer den nischen bra, så skulle jag antagligen välja det. Men bara om jag inte har något annat redan, som jag redan kan, som stödjer nischen tillräckligt bra.

Sedan kan jag också skaffa ett rollspel bara för att jag är nyfiken på att se hur de har löst något, utan att ha det minsta intresse av att någonsin spela det.

 

[Arfert]

Smala spel kan vara awesome. Som Paranoia. Men det viktigaste är naturligtvis idén bakom. "Vill jag spela det här?" med andra ord. Olika spel passar olika personer. Nämnda Paranoia passar mig, men Dogs gör det inte. Folk är olika, spel likaså.

..sen kan man ju fråga sig var gränsen går för stt smalt spel.. är Vampire smalt? Pendragon? Supergänget? Pirater?

 

[Reddokk Fheg]

Beror väldigt mycket på spelet. Ett väldigt smalt spel måste verkligen passa till de som spelar det. eftersom det inte ger den variation som ett bredare ger. därför måste man ju verkligen gilla den nish som spelet gäller. Men gör man detta så kan de oftast vara väldigt bra eftersom det oftast lär bli focus på något man verkligen gillar

men å andra sidan finns det ju vissa väldigt smala rollspel som jag har lite svårt för eftersom de lika hjärna kunnat vara en en setting eller ny plats i ett existerande rollspel. regler väldigt lika redan existerande rollspel eller till och med i stort sett exakt samma regler som ett som redan finns, enda skillnaden är att spelet bara täcker en nish som utan problem skulle gå fixa till i det befintliga spelet. Hoppas ni förstår vad jag menar

Så jag skulle väll säga att det beror på vad för spel det är och vilken person man frågar, precis som nästan allt annat. gillar den personen temat som rollspelet bygger på lär han nog gilla spelet. Själv har jag inget emot smala rollspel så länge jag gillar dem precis som med bredare rollspel så jag skulle gissa att största skillnaden är nog att om det är ett väldigt smalt rollspel kanske det tilltalar mindre antal personer just för att det krävs de ska gilla just det som spelet fukuserar på.

 

[Bunny]

Den tydligaste avskiljaren mellan breda och smala spel är den mellan sandlådevärldarna och alla andra spel. De förstnämnda tillhör ofta, men inte alltid, simulationistiska regelsystem, samt är ofta, men inte alltid, fantasy (såsom Glorantha, Mundana, World of Near (TSoY)). I dessa är det lika tematiskt riktigt att spela grisbonde som ärkemagiker, typ.

 

[Gurgeh]

Som w176 redan påpekat är även traditionella breda rollspel egentligen rätt smala -- de är bara inte så tydliga med det. Drakar och demoner fungerar till exempel dåligt om man planerar att ägna sig åt någon annan aktivitet än att smyga, trolla, klättra, bluffa, hoppa och slåss, vilket gör att det är bäst lämpat för traditionellt äventyrande. Naturligtvis kan man spela rollpersoner som ägnar sig åt något annat, men då har man nästan inget stöd alls i reglerna för det man vill göra och tvingas hitta på, och om man ska hitta på regler själv kan man ju även använda Call of Cthulhu för att spela besättningen på ett rymdskepp eller Western för att spela superhjältar.

Men rent generellt gillar jag rollspel som är väldigt smala och avgränsade. Dels för att de då kan innehålla regler som är väl lämpade för just det de ska beskriva och dels för att det gör det lättare att börja spela dem. Om jag väljer Pendragon, Mouse Guard eller Supergänget så vet jag precis vilken typ av aktiviteter rollpersonerna ska ägna sig åt och vilka rollpersonerna är. Det gör att startsträckan blir kortare från val av spel till aktivt spelande, vilket är positivt.

/tobias

 

[RasmusL]

Jag tycker om spel som endast har regelmekanik för ett fåtal aktiviteter eller processer; det skapar ett fokus som ger en intensiv upplevelse av de/det fenomen som behandlas. Exempelspel: Psychodrame (som är väldigt öppet men fokuserar tydligt på verbala konflikter), While the World Ends (som har en förutbestämt process som ska spelas igenom men ger stor öppenhet i setting och vilken typ av konflikter som behandlas), Spione (som är väldigt tydligt med vilken typ av drama som eftersträvas och hur detta skall uppnås), Drakar och Bananer (som är väldigt strukturerat och mekaniserat men samtidigt extremt utmanande för ansiktsmuskulatur (många skratt där) och kreativitet), the Shadows of the Trees/the Coyotes of Chicago (som har en väldigt intensiv emergens och fokus på dilemman), Svart av Kval, Vit av Lust (som även det har ett jäkla bra system för att ge oomph åt dilemman) the Daughters of Verona/Montsegur 1244 (som med en förutbestämd aktstruktur skapar fantastiska komedier/tragedier), med flera!