Jag tror att det kan vara på sin plats att bena ut lite olika härdningsmetoder.
Nitrering:
Ett hårt ytskikt erhålls genom tillförsel av kväve till ytan. För ändamålet lämpar sig endast legerade stål som Cr-Mo- eller Al-Cr-Mo-stål. Före nitrering seghärdas stålen.
Vid nitreringen lägger man in föremålet som skall härdas i en tät muffel i vilken torr ammoniak får strömma samtidigt som man hettar upp allt till 500 grader C. Största nitreringsdjup som erhålls inom rimlig tid (60timmar) är 0,5 mm
Seghärdning:
Härdning åtföljd av anlöpning till en temperatur över ca 500 grader C seghärdade stål får högre värden på sträckgräns, brottförlängning, kontraktion, slagseghet och utmattningsgräns
Sätthärdning:
Ger en hård slitstark yta. Detta får man genom uppkolning av ytnat med efterföljande härdning. Man tar helt enkelt föremålet och packar in det i en låda med kolpulver, vanligtvis träkol eller koksgryn med tillsats av aktiveringsmedel t ex bariumkarbonat. Det hela hettas upp till 900 grader C och hålls vid denna temperatur ett tag!
Härdningen efterföljs av anlöpning till 150 - 200graderC
Har alltid ansett att Dvärgarna använder en kombination av alla härdningsmetoder (förutom induktionshärdning då...) samt massor av mystiska mineraler från djupa gruvor i underjorden.
Alverna kanske utvinner sina mineraler ur växter....
