Nekromanti Spelartyper

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
En av nycklarna till att trivas som människa är att förstå sig själv. Utvidgat innebär detta att för att få en fungerande relation till andra människor så måste man inte förstå bara sig själv utan även andra. Med sådan kunskap kan man enklare justera friktionen i sociala situationer för att få ut så mycket som möjligt av dem.

Detta gäller ju givetvis även rollspelande, kanske i extra hög grad eftersom vi i spelandet har ett väldigt stort antal verktyg till vårt förfogande när det gäller att justera just friktionen (t.ex. fiktionen :)).

Ett sätt att förstå saker är att kategorisera dem. Detta har givetvis sina nackdelar, människor är individer och situationer är unika. Trots detta är det ofta givande att kategorisera och typifiera situationer, sammanhang och inte minst individer.

Att kategorisera rollspelare kan man göra på flera sätt. Man kan bekänna sig till vissa spelstilar eller agendor. Dessa kan ta sig ett stort antal uttryck, förstås, där GNS väl kan anses vara det mest etablerade. Givetvis finns det dock fler sätt. Ett gammalt sätt är att kategorisera spelare och spelledare. Vad jag vill med den här tråden är att vi här på forumet skall inleda etableringen av ett antal spelartyper och göra dem till en naturlig del av hur vi diskuterar, som t.ex. hur "Timmy", "Spike" och "Johnny" har blivit en del av Magic-kulturen.

Den antagligen mest kända källan till spelartyper är antagligen de som beskrivs i Dungeon Masters Guide 1 till "Dungeons and Dragons 4th Edition" (detta antagande är baserat på hur stort det spelet är försäljningsmässigt jämfört med andra liknande källor). Dessa spelartyper är i sin tur lånade från Dungeon Master for Dummies, som i sin tur lånar från Robin D. Laws Robin's Laws of Good Gamemastering, som i sin tur nämner att hans källa är Glen Blacow som skrev artikeln Aspects of Adventure Gaming i Different Worlds nummer 10, samt utvecklade sina idéer i nummer 11 och 37 av samma publikation.

Dessa är de ursprungliga spelartyperna från DW #10:

POWER GAMING (eller Power Gamer)
Den här spelartypen vill få makt eller kraft. Glen Baclow definierar här makt som "Nivåer, magi, särskilda förmågor.. ...och andra källor som ger individuell styrka" och nämner vidare att den eller de krafter spelaren har tillgång till är avgörande för hur strider slutar och att detta leder till tävlan mellan spelarna. Den som har mest kraft "vinner".

ROLE-PLAYING (eller Role-player)
En sådan här spelare är mest engagerad i sin rollperson, här avseende engagemang i rollpersonen i spelvärlden och inte rollpersonen på pappret. Fokuset är på själva rollpersonen, omvärlden är en scen på vilken strålkastarljuset är riktat mot honom eller henne. En Role-player har inte bara en djupt emotionell koppling till sin rollperson utan är också noggrann med att leva ut rollpersonen och bete sig i enlighet med rollpersonens personlighet och tro.

WARGAMING (eller Wargamer)
Denna spelare är intresserad av spelet och spelets regler. Han eller hon vill få taktiska utmaningar och är intresserad av spelets regler. En Wargamer vill vinna spelet men rättvist. Alla sorters fusk ses ned på, även t.ex. en spelledare som gör ett motstånd enklare att överkomma. Wargamerspelare är normalt tveksamma till att låta magi vara en stor del av spelet, eftersom det också är att betrakta som en slags fusk.

STORY TELLING (eller Storyteller)
En Storyteller är intresserad av berättelsen. Rollpersonerna är inte i centrum av spelet, utan får foga sig efter berättelsens interna struktur. Här har spelvärlden ett värde utanför rollpersonerna, de är bara deltagare i något större och deras uppgift är att agera ut sin roll i berättelsen.

Detta är att betrakta som de "klassiska" spelartyperna, i den mån att artikeln är från hobbyns barndom (faktiskt så tidigt som 1980).



Robin D. Laws expanderar och utvecklar Glen Blacows resonemang på (bland annat) följande vis:

The Power Gamer
Den här spelartypen är densamma som Glen Blacows Powergamer, men Robin D. Laws gör förtydligandet att en Powergamer vill ha sådan makt som makt definieras i det aktuella systemet, vad det än må vara.

The Butt-kicker
En Butt-kicker vill få ut sina aggressioner via spelandet. Exakt hur det går till spelar inte så stor roll, så länge det finns med våld och spelaren får spöa upp folk så går är det roligt.

The Tactician
Det här är samma spelartyp som Wargmer-typen beskriven ovan.

The Specialist
Den här spelartypen skiljer sig lite från de andra i att den beskrivs mindre i hur spelandet går till. Istället är Specialist-typen en spelare som gillar en särskild sorts rollperson och alltid spelar den. Det kan vara allt från "kattfolk" till "ninja".

The Method Actor
Samma spelartyp som Role-player beskriven ovan.

The Casual Gamer
Den här spelaren är inte så väldigt intresserad av spelet egentligen utan spelar mest för att det råkar vara vad kompisgänget sysslar med för tillfället. Han eller hon tar liten plats vid bordet och tar ofta rollen som utfyllnad. Robin D. Laws vill dock påpeka att det inte nödvändigtvis är en dålig sak utan t.o.m. kan vara en tillgång i en spelgrupp.



I Dungeon Master for Dummies, en handbok i spelledande av Dungeons and Dragons 3.5, har författarna Bill Slavicsek och Richard Baker expanderat detta ytterligare något och landar i följande spelartyper:

Hack'n'slahser
Detta är samma spelartyp som beskrivs av Robin D. Laws som The Butt-Kicker.

Wargamer
Detta är nästan samma spelartyp som Wargamer och The Tactician beskrivna ovan, men med tillägget att det är en spelartyp som vill vinna spelet och tänker se till att han eller hon har de verktyg som krävs.

Thinker
Den här spelaren påminner en hel del om Wargamer, men är intresserad av själva utmaningen och inte alls av krafter eller maktnivå som behövs för att klara av den.

Impulsive adventurer
Det här är den rebelliske spelaren som hela tiden testar alla spelets gränser. Så fort spelet stannar av så kommer Impulsive adventurer-typen dra igång spelet igen, t.ex. genom att mucka gräl med någon förbipasserande spelledarperson.

Explorer
Den här spelartypen är genuint intresserad och fascinerad av själva spelvärlden. Han eller hon vill undersöka och uppleva spelets världar och vad de kan erbjuda.

Character actor
Samma typ som Method Actor och Role-player beskrivna ovan.

Watcher
Påminner mycket om The Casual Gamer beskriven ovan, men med tillägget att det mycket väl kan vara en dedikerad deltagare i själva spelet som helt enkelt trivs med att sitta och titta på.


Dessa spelartyper följde sedan med till Dungeon Masters Guide 1 till DnD4E, skriven av James Wyatt. Här nämns de något annorlunda, men är i grunden samma spelartyper:

Hack'n'slasher har blivit Slayer
Charachter actor har blivit Actor
Explorer fortsätter vara Explorer
Impulsive adventurer har blivit Instigator
Wargamer har faktiskt muterat om till Power Gamer
Thinker är Thinker
Watcher är Watcher

Utöver detta har man också adderat den bortglömda spelartypen Story Teller, som föga överraskande är samma spelartyp som beskrivits tidigare under samma namn.


Detta är den senaste källa jag själv känner till och har tillgång till, men givetvis finns det mer. Särskilt bör nätet med alla dess communities och nätverk ha skapat egna spelartyper.

Nu när ni har lite bakgrund till de historiska spelartyperna, hur känner ni inför de spelartyper som beskrivs ovan? Kan vi anpassa dem till vårt debattklimat här, och hur skall vi i sådana fall döpa dem? Finns det andra spelartyper? Är det en klumpig indelning som behöver vässas? Min ambition med inlägget var att ge en historisk inramning, men min ambition med tråden är klart högre: att etablera vilka spelartyper vi skall använda i diskussioner på forumet. Vad tycker ni?
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Krille har försvenskat termerna och utökat dem något i modulen Vägar till SHI2, så han kan säkert berätta mer om det.

Mitt problem med teorin är att den dels handlar om hur man spelar rollspel, dels vilka rollpersoner man föredrar. Det känns som helt olika grejer. Att man gillar att spela ninja har inte mycket att göra med huruvida man gillar att lösa problem eller inte, liksom. Jag har funderat på att argumentera för det här ända sedan Vägar kom (eller när jag läste Robin's Laws, vilket nog var lite tidigare), men det har inte blivit av att jag har sammanfattat mina invändningar. Det har jag inte gjort nu heller, men det kändes ändå relevant att nämna i sammanhanget.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag tycker nog att det bara är The Specialist som skär sig och inte har med de andra typerna att göra. Mycket riktigt finns den inte heller kvar när WotC-gänget gör sin egen tolkning av dem.

Det som gör att jag gillar hela klassificeringen av spelartyper är att den täcker upp saker jag inte sett hos andra modeller; som t.ex. Watcher och Instigator. Det är ofta den typen av spelare jag historiskt sett har haft "problem" med, eftersom jag inte har förstått dem. Särskilt Instigator.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,320
Location
Helsingborg
Om det är långt; läs inte citaten utan skrolla ned till de tre strecken.

Eksem said:
POWER GAMING (eller Power Gamer)
Den här är jag. När jag spelar en viss typ av spel så vill jag knäcka spelet. Jag vill hitta en optimal väg att gå. Det går ut över andra sorters spel också såsom brädspel, kortspel, minigolf, datorspel, fotboll ...

ROLE-PLAYING (eller Role-player)
Den här var jag. Förut gillade jag att leva mig in i min rollperson och verkligen känna de saker som en person i min rollpersons situation borde känna och agera. Jag har lagt den spelstilen på hyllan då jag tycker att det är för jobbigt.

WARGAMING (eller Wargamer)
Det här är jag. Här är det min brädspelssida som kickar in och får mig att gå vidare.

STORY TELLING (eller Storyteller)
Det här är jag. Jag älskar att binda ihop historier, gärna genom att använda mig av det som de andra spelarna har hittat på.

The Butt-kicker
Det här är jag, fast en variant av det. Det är inte alltid som jag måste slåss utan jag vill att min rollperson ska märkas på något sätt. Butt-kicker är endast en snäll variant av boffertomten men det jag tycker är begränsande är just att det endast är strid. Det finns andra sorters butt-kickars genom att vara på det sättet som jag beskrev i det här styckets andra mening.

The Specialist
Det här var jag. När jag var yngre så varierade jag sällan mina roller rent siffermässigt. Jag var alltid den smidiga typen som var karismatiskt. Det lyser igenom än idag genom att jag ibland tar någon smooth talk-färdighet och tar plats genom att snacka med spelledarpersoner.

The Casual Gamer
Den här har jag dock aldrig varit. Det jag saknar är en casual gamer som spelar rollspel för sällskapets skull men ändå tar plats. Det spelar ingen roll vad spelledaren slänger fram utan det roar alltid spelaren som gör det bästa av situationen (eller ser chansen att dra en massa one-liners). För DET är jag.

Det här är jag faktiskt inte. Jag tycker det är tråkigt att fiffulera ut lösningar. Jag vill tuta och köra. Det är lustigt att jag ofta som spelledare slänger fram utmaningar till spelarna som de inte kan klara av med tärningsslag, men själv hyser jag egentligen ingen önskan att få uppleva sådant som spelare.

Impulsive adventurer
Det här är jag. Märker jag att det går långsamt så hittar jag på saker. Får jag inte hitta på saker så blir jag uttråkad och ger spelledaren en chans till innan jag inte vill spela något mer.

Den här var jag, när jag var ruskigt ung, och rollspel var magiskt och allting var pirrigt då jag upptäckte det för första gången. Nu för tiden ser jag bara en massa rollspelsklyschor (eller filmklyschor).

---

Du skriver att kategoriseringen är lite knasig då vi har att göra med unika människor och min poäng är att jag inte alltid hör till alla dessa kategorier. Jag anpassar mig efter spelet. När jag spelar DoD eller DnD så fuloptar jag och gör mina gubbar mycket, mycket bättre än vad folk trodde var möjligt (åtminstone i DoD). Finns det optningsmöjligheter i systemet så utnyttjar jag dem. I andra fall, såsom WoD-spelen, så vill jag bara glänsa med min rollperson. Jag vill vara en cool katt som utmärker mig på något sätt. Spelar jag samberättarspel så fokuserar jag på historien.

Det jag tycker är knasigt är att försöka tillfredsställa alla dessa typer i ett rollspel. Rollspelen borde istället inrikta sig på vissa spelartyper. Jag tycker exempelvis att det är skitsnack att man kan gestalta och fokusera på berättelsen i DnD4 när hela spelet går ut på att tillfredsställa wargamers, butt-kickers, powergamers och i viss mån också specialister.

Något jag funderar på är att spelledarstilar också favoriserar spelartyper. Ska spelledaren forma sig efter spelarna eller ska spelarna ändra sig efter spelledaren?

/Han som har svårt att ändra sig efter vissa spelledares preferenser, eftersom de inte är skrivna på papper ... och som i efterhand kom på att han bara vagt vidrörde frågeställningen (som han tyckte var tråkig)
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Jag tycker generellt att Robin D Laws har de bästa termerna och att hans teorier täcker upp skitmycket jag inte sett i våra vanliga triangelbaserade diskussioner, även om jag som djupimmersionist givetvis skulle vilja dela upp Character Actor i en introvert och en extrovert del, och kanske också återta det gamla namnet "role-player" som, utom att det eventuellt försöker sno vad-det-är-att-spela-rollspel från alla andra spelartyper, faktiskt med hjälp av bindestrecket betyder ganska precis det jag vill att det ska betyda (och kan då, till skillnad från method actor, som jag tycker känns mer extrovert) innehålla både introvert och extrovert spelande av en roll, så att säga.

Sedan behöver Story-teller absolut finnas med också.

Så; en lätt moddad Laws är vad jag tycker.


Och, jag tycker att det är rätt tydligt att hans typer har olika agendor, och så vidare - kort sagt, att de inte utan seriöst våld kan pressas ner i... ska vi säga, vissa trepunktslistor av kreativa agendor.

//Krank, som verkligen älskar trådstartens historiska överblick och referenser och kunnande, och önskar att han hade mer att komma med än en plump personlig åsikt
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Ja, det är sant. Jag kollade upp de nyare uppsättningarna alldeles för dåligt (jag skummade dem bara i DMG när jag läste den också, likt så mycket annat) och såg inte att specialisten var borttagen, och det är ju mycket riktigt den som har stört mig.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Han said:
Det jag tycker är knasigt är att försöka tillfredsställa alla dessa typer i ett rollspel. Rollspelen borde istället inrikta sig på vissa spelartyper.
Eller agendor. Om vi inte ser de här typerna som personer som man är utan bevekelsegrunder man har för sitt spelande, så blir det mycket roligare, tycker jag. Man kan vara olika mycket allihop, beroende på situationen - relevansen blir att man som spelmakare kan bygga ett spel som t.ex framförallt är tänkt att tillfredsställa X- och Y-behovet, snarare än att det är till för X- och Y-spelare...

Och att man som spelledare kan känna sina spelare och deras vanligaste agendor, och medvetet anpassa spelet efter det.

Och att man kan förvarna sina spelare: "Jag tänkte dra igång en kampanj som inte alls lämpar sig för casual eller buttkickers, med ganska mycket thinking och character acting". Det blir en terminologi för vad man har att förvänta sig, vilket ger en enkelhet i utformandet av verbala sociala ontrakt. Och det i sin tur blir gött eftersom alla kan vara på samma sida när man drar igång.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag håller helt med om att Actor-varianterna skulle behöva delas upp i den som lever sig in, och den som lever sig ut. Jag är själv ofta väldigt lockad av att agera ut min rollperson, men inlevelse blir för mig ett högst teoretiskt nöje (alltså, jag tycker att det verkar asgrymt, men brukar aldrig ens försöka). Story-teller måste definitivt finnas med, och jag är mycket överraskad över att den inte följde med från början.

----

"som verkligen älskar trådstartens historiska överblick och referenser"

Tack! Det var faktiskt värsta ansträngningen :gremsmile:
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
Eksem said:
Jag håller helt med om att Actor-varianterna skulle behöva delas upp i den som lever sig in, och den som lever sig ut. Jag är själv ofta väldigt lockad av att agera ut min rollperson, men inlevelse blir för mig ett högst teoretiskt nöje (alltså, jag tycker att det verkar asgrymt, men brukar aldrig ens försöka). Story-teller måste definitivt finnas med, och jag är mycket överraskad över att den inte följde med från början.
Tja, då är vi på samma sida. Men som sagt, jag tror att uppdelningen kan låta sig göras genom att man låter dem vara introverta resp. extroverta varianter av "role-player" (med bindestreck).

Eksem said:
Tack! Det var faktiskt värsta ansträngningen :gremsmile:
Amenvafan, man är ju ändå akademiker i hjärtat, så den där sortens överblick och pålästhet vinner mitt hjärta varje gång.
 
Joined
16 Apr 2009
Messages
64
Jag undrar lite stilla vad som ska vara syftet med kategoriseringen.

Och observera att det inte är en retorisk fråga. Jag menar mest såhär: man kan ju kategorisera spelare efter väldigt många olika principer. Man kan till exempel kategorisera dem i:

1) Spelare som gillar Eon
2) Spelare som gillar Drakar och demoner
3) Spelare som gillar D&D, oavsett version
4) Spelare som gillar D&D 3, men hatar D&D 4
5) Etc.

Eller så kan man kategorisera dem i:

1) Spelare som gillar svulstiga fantasy-epos
2) Spelare som gillar intrikata deckargåtor
3) Spelare som gillar Hollywoodeskt puttenuttiga kärlekshistorier
4) Etc.

Och inget av dessa sätt är ju, a priori, sämre än de sätt som du räknar upp. Det beror ju helt och hållet på vad man är ute efter. Så därför frågar jag.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Syftet med kategoriseringar av den här typen gick jag igenom i början av inlägget. Alltså att skapa förståelse för andra spelare att använda under spelande för att göra spelandet "bättre" för deltagarna.

De kategoriseringar jag presenterar är utvalda helt enkelt för att det är de jag har tillgång till, för att jag själv haft nytta av dem och för att de trots allt är väldigt spridda i och med att de är inkluderade i senaste versionen av världens största rollspel.

Däremot betyder ju inte detta att det är det enda eller bästa sättet att kategorisera spelare. Vad jag är ute efter är alltså, som jag också skrev, en gemensam begreppssfär för forumet, i syfte att förenkla kommunikation och tänkande.
 
Joined
16 Apr 2009
Messages
64
Ledsen om jag framstår som gnällig, men alltså, du frågar ju själv i ditt startinlägg:

Finns det andra spelartyper? Är det en klumpig indelning som behöver vässas?
Och det beror ju återigen helt och hållet på vad kategorierna ska användas till. Det kanske är en jättebra indelning i D&D, men fullständigt ovidkommande i andra sammanhang.

Jag tror att det är viktigt att se att varje kategorisering måste vara förknippad med något visst problem som kategoriseringen ska lösa. Är problemet spelledarens, som måste förena spelarnas motstridiga viljor? Är det konventsscenariomakarens, som måste skapa ett scenario som kan uppskattas av varje tänkbar spelgrupp som kommer till hans bord. Är det spelskaparens, som vill skriva ett spel riktat mot någon viss målgrupp?
 

bozar_UBBT

Warrior
Joined
21 Mar 2009
Messages
226
Location
Norrköping
Jag tror även det förekommer ganska mycket hybridspelare, dvs de som kombinerar de olika spelarstilarna. Spelar man en karaktär som av naturen är våldsam men även har säregen röst och andra egenheter så får man ju in lite från båda butt-kicker typen och method-actor. Har annars inte hört eller sett butt-kicker uttrycket förr och inte träffat på heller för den delen men det finns säkert med.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,124
Location
The Culture
Det jag tycker är roligast med rollspel är att hitta på saker. Eftersom jag oftast spelar rollspel med relativt stor spelarinflytande har jag möjlighet att göra det utan att det stör spelupplevelsen. I mer traditionella rollspel, där mitt inflytande över världen är begränsat till det jag kan utöva via min rollperson, gillar jag att spela rollpersoner som får möjligheter att snacka skit. Ett typiskt exempel på en sådan rollperson är en som är djupt troende i en skum religion som inte finns beskriven i detalj i någon modul. Då har jag möjlighet att när jag vill under spelets gång hitta på nya regler, legender och sedelärande berättelser för religionen och förklara dem för de andra spelarnas rollpersoner. Det är kul.

Så jag skulle vilja föreslå:

The Bullshitter
Den här spelartypen vill vara kreativ och snacka. Han har roligast när hans rollperson får kommunicera med de andra spelarnas rollpersoner eller med spelledarpersoner och när denna kommunikation lämnar stort utrymme för improvisation och utsvävningar, eller när spelet tillåter honom att beskriva omvärlden och påverka handlingen.

Man skulle kunna tro att detta är samma sak som en storyteller (som jag också känner mig som), men en renodlad bullshitter skulle inte tycka att berättelsen är speciellt viktig -- det är scenerna som splas upp under berättelsens gång som är spännande.

Man kan eventuellt också tro att det är samma sak som en actor, men skådespelandet är inte vitalt för en bullshitter. Rollen är bara ett medel för att vara kreativ. Bullshittern bryr sig inte om rollpersonens känslor, och är inte speciellt intresserad av att leva sig in i rollen -- den är bara hans språkrör i världen.

Så: är detta något?

/tobias
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
"Och det beror ju återigen helt och hållet på vad kategorierna ska användas till."

Eftersom målet är att ha en gemensam terminologi för forumet bör kategoriseringen helst kunna hjälpa till att lösa en mängd problem, inte minst kommunikationsproblem. Tycker du att indelningarna är fullständigt ovidkommande i de flesta sammanhang och bara har ett väldigt smalt eller inget användningsområde alls? Vad tycker ni andra?
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Butt-kicker kallas antaligen för det mesta för hack'n'slasher eller ibland power gamer, beroende på forum.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Om det är kommunikationen och in-character-agerandet så tror jag att det passar bäst som Actor i någon variant, krank nämner att det bör finnas en utåtagerande actor-variant. Om det är att utforska spelvärldens möjligheter tror jag det är Explorer som gäller, i någon mån en Instigator. Improvisation och möjligheter att påverka handlingen känns som en så central del av rollspelande att det är svårt att ge det en egen roll. Även om det är en egen typ så tillfredställs den väl ändå per automatik?

Det jag tycker saknas är i sådana fall en utåtagerande Actor-typ.
 

Nabu

Warrior
Joined
8 Jan 2009
Messages
354
Location
Umeå
Personligen har jag aldrig kännt ett behov av liknande indelningar för kommunikation, men då och då hjälper de till att ge mig en ökad förståelse för en spelare/spelledare/spelartyp/... eller så kan de hjälpa mig att få ett nytt perspektiv på rollspel som helhet/ett specifikt rollspel/en del av ett rollspel.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Jag tycker det. Det matchar rätt väl hur jag tycker om att spela. Visserligen skulle jag nog sätta mig som rätt mycket av en utåtriktad actor, i viss kombination med thinker, så det är möjligt att det bara är en komponent av det utåtriktade karaktärsspelet.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,124
Location
The Culture
Jag ska försöka att argumentera mot dina argument. :gremwink:

Om det är kommunikationen och in-character-agerandet så tror jag att det passar bäst som Actor i någon variant, krank nämner att det bör finnas en utåtagerande actor-variant.
För den spelartyp jag tänkt mig är inte agerandet det viktiga. En extrovert aktör är intresserad av att skådespela, men borde vara nöjd oavsett om han får hitta på eller inte. Han skulle troligen tycka att det var kul att agera ut hur rollpersonen försöker förklara för stadsvakterna varför det ligger ett lik gömt i hölasset, men skulle kanske tycka att det är lika kul att agera ut en situation som inte kräver att han skapar en berättelse. Jag föreställer mig dessutom att en aktör vill skådespela bra, vilket inte är viktigt för min föreslagna spelartyp.

Om det är att utforska spelvärldens möjligheter tror jag det är Explorer som gäller, i någon mån en Instigator.
Min spelartyp vill inte utforska världen, eller peta på den för att se vad som händer -- han vill skapa den.

Improvisation och möjligheter att påverka handlingen känns som en så central del av rollspelande att det är svårt att ge det en egen roll.
Ja, det är det, men ändå kan många spelare genomföra ett helt spelmöte utan att skapa någonting alls, och vara nöjda ändå. Den spelartyp jag föreslår skulle tycka att det var tråkigt.

/tobias
 
Top