Jag har fuskat lite och spelat en timme av
Sherlock Holmes: The Awakening. Det är fusk eftersom jag spelat mer än en timme av spelet innan jag köpte det på Steam. Men jag intalar mig att jag kommer undan eftersom detta är "Remastered"-versionen.
Grundkonceptet är ganska enkelt: Man spelar Sherlock Holmes, och ett fall tar en in i Cthulhumythosen. Eller jag har inte hunnit dit än, men titelskärmen visar en bild av typ Cthulhu, så...
Spelet är i 3d. I den ursprungliga versionen var man tvungen att spela i förstapersonsperspektiv; i den här är tredjepersonsperspektivet standard. Jag föredrar nog att gå runt och se världen genom Holmes' och Watsons' ögon ändå; det ger lite extra inlevelse. Hursomhelst är detta ett ganska klassiskt peka-klickaspel. Man går runt, plockar på sig saker, pratar med folk, kombinerar saker med varandra och med saker i omgivningen.
Den lite egna grejen är att det faktiskt blir lite detektivande. Man samlar på sig texter och böcker och forskningsrapporter, och alldeles nyss var jag i rollen som Watson tvungen att utifrån de bevis vi samlat in och analyserat själv skriva, på frihand, den plats de indikerade. Det var rätt kul, faktiskt. Tidigare har jag både använt förstoringsglas för att hitta detaljer på brottsplatser, och måttband för att analysera skostorlekar. De bitarna är lite som såna där hidden object-mysterier som dykt upp på mobila enheter, där man mest letar över skärmen med rätt verktyg, men... det gav helt rätt känsla och var väldigt mysigt. Samma sak när jag som Holmes sedan använde hemmalabbet för att analysera det jag hittade.
Spelets svårighetsgrad är hyfsad; det är mer det klassiska hårslitandet än de moderna strömlinjeformade och enkla pusslen. I Remastered har de dock lagt in en liten in-game-guide som kan ge en ledtrådar liksom steg för steg. Vilket jag också gillar. När man kör fast kan man alltså skaffa sig bara precis den hjälp som behövs för att man ska komma vidare, utan att riskera att läsa nåt man inte vill.
Spelets svagheter ligger i grafik och röstskådespeleri. Spelets London är modellerat i ganska hög detalj, men grafikmotorn håller sig inte med moderniteter som dynamiska skuggor eller så. Texturerna är ofta ganska lågupplösta när man ser dem hyfsat nära, de är inte alltid så exakt inpassade (det ser lite keff ut när tegeltexturer inte linjerar) och de är dessutom väldigt uniformt mönstrade. Världen känns därför ofta väldigt platt. Värst är nog skuggorna; det ser väldigt märkligt ut när folk går omkring och är uniformt belysta och inte kastar skuggor omkring sig.
Röstskådespeleriet varierar mellan dåligt och nästan okej. Det är stelt och i stort sett alltid uppenbart läst från manus, av någon som inte alltid har samma accent eller sociolekt som manuset tycks antyda. Det blir extra tydligt tidigt i spelet, när en ung pojke -- en av Holmes' irregulars -- pratar styltigt och med någon form av väldigt RP-aktig intonation ska försöka prata nåtslags underklass-cockney.
De har också gjort sitt bästa för att få London att kännas levande -- träd och växter, fåglar, hundar, massor av detaljer. Men tyvärr blir det ändå ganska öde och lite dockskåpskänsla. Avsaknaden av folk på gatorna (eller avsaknad, det finns ett fåtal) gör att de platta upprepande texturerna blir extra tydliga.
Lite
screenshots.
Sammantaget tycker jag faktiskt om det här spelet. Det är inte en AAA-titel, men kanske AA eller åtminstone A =) Mekaniken och temat är tillräckligt trevliga, och detaljrikedomen i miljöerna tillräckligt bra, för att jag ska vilja fortsätta spela.
