Nekromanti Speltimmen v29 2015

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

Spoiler

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG.

 

[krank]

Oh, is that the time? Jag har underlåtit att posta den här trådstarten alldeles för länge, och jag har hittills i princip enbart spelat Take on Mars hittills. Jag upptäckte igår hur man styr nollgravitations-fordonen. I am very excited!

Men nu måste jag spela något helt annat... Vad jag EGENTLIGEN borde göra är att tvinga mig igenom en timme av något av de sämre peka-klickaspelen, typ Harvester.

 

[Eksem]

Nu är det EVO! Roligast hittils var nog när 801 Strider perfectade en fjortonåring tre gånger i rad och sen flexade som om han vunnit en final mot typ Daigo.

 

[Jocke]

jag har kört nya Magic Dules till ipad. det är alltså årets upplaga av Stainless games Magic: The Gathering klient. Den här gången har de lärt sig av heartstone hur en slipsten ska dras.
Efter att ha spelat singer-player kampanjen typ halvvägs låser man upp multiplayer där det går att bygga helt fria lekar, det följer med kort så att det går att göra några halvdana, men det var först när jag öppnade lite bra uncommons som jag började vinna ibland.

Man vinner alltså pengar om man köpper boosters för, med sex nya kort i varje.
Jag tor att de har nått system som gör att det inte går att få mer än fyra av varje kort, men jag är inte säker, det är typ 250 kort i spelet.
I övrigt så har spelbordet en mer avskalad look än tidigare.

Det klienten är dålig på är den fortfarande dålig på. Jag antar att den inte kan hantera protection-from nu heller tex (men wizards har tydligen lagt den regeln i frysbox en stund).

Det är trist att man automatiskt inte vinner en match när motståndaren ger upp när det handlar om låtsaspengar och rank.

Korten är typ hälften gamla och hälften från Origins-settet som just släpptes.

Det här är utan tvekan den bästa upplagan av Stainless-magic, men det hade vart bättre om de också lagade det som alltid vart trasigt.

FYRA av FEM
Just det, spelet är gratis. det är ju en grej det också.

 

[krank]

Så; jag bet i det sura äpplet och spelade 63 minuter av Harvester.

Det är ett sånt där spel som får en att minnas hur dåliga de flesta FMV-spel var. För det här är ett rätt typiskt sådant - amatörmässiga skådisar mot kass greenscreen och ljussättning som inte alls passar de fult 3d-modellerade bakgrunderna. Hela kittet. Interfacet är klassiskt peka-klickaspel, men det blir klurigare av att de försöker vara spännande och häftiga med muspekaren. På 90-talet var det inte inne att ha tydliga muspekare som skiljde sig mot bakgrunden...

Harvester lider dessutom svårt av ful komprimering och av begränsat antal färger i paletten.

Så, öh... man spelar en snubbe, generiskt namngiven som Steve, som efter en mardröm vaknar upp utan minne i staden Harvest. Staden är ganska mardrömslik den också; det är 50-tal och överdrivna 50-talsvärderingar kring kommunister, sex, äktenskap, könsroller etc plus ett extra lager av absurditet och groteskerier. Kort sagt; det är ett ganska safe bet att hela spelet utspelar sig antingen i limbo/helvetet eller i en mardröm.

Jag hann inte lösa några pussel riktigt, utan gled mest runt och pratade med folk.

Det... Det är lite underligt, men trots att jag hade extremt dåliga förväntningar på spelet, trots det klumpiga interfacet, trots det taffliga skådespeleriet och den kassa tekniken, trots allt detta så var det nånting som ändå väckte lite nyfikenhet. Det här är absolut inget bra spel, men det lyckades ändå väcka mitt intresse. Det finns lite relationer, lite spänning, lite klurighet att nysta i. Det väger absolut inte upp allt det andra, men det gör att om jag ska spela ett FMV-pekalickaspel efter att någon gång i en osannolik framtid spelat igenom Phantasmagoria, så är Harvester faktiskt inte ett helt osannolikt val.

BETYG: 85

EDIT: För att ni ska se vad för slags "jättefult" det är: Jag lyckades övertala Steam att ta screenshots från spelet trots att det är dett spel som körs i DOSbox. Så här!

 

[Hellzon]

Harvester är ett fult FMV-spel. Ett annat sådant är Darkseed, där HR Giger har varit med och designat. HR Giger designade som bekant också Alien-monstret, och det är alltså Alien: Isolation jag har spelat i helgen.

Man spelar Ellen Ripleys dotter Amanda som blir erbjuden att följa med till rymdstationen Sevastopol där man har fått tag i den svarta lådan från Nostromo. Hon gör så, Sevastopol visar sig inte ha någon fungerande dockningsstation, och när hon och två till ska ta en rymdpromenad till stationen istället går allt åt helvete.

Nu är inte Amanda Ripley turist utan cool rymdmekaniker, så hon får väl helt enkelt ta tag i problemen, som nu är allt från "få kontakt med sitt rymdskepp" och "bli inte dödad av den här stora insektoida varelsen som hintades lätt om i spelets titel".

Jag gillar't. Man inser ganska fort att det är ett smygaspel, men till skillnad från i Thief och Dishonored är det ingen bra plan B att slåss. Alls. Designen är som i filmerna, retrofuturism ala 90-tal med enorma led-lampor och knappar på allt.

Spoiler

Men nu är jag halvvägs in i spelet och har fått en Flammenwerfer (den werfar Flammen) som jag kan jaga bort alienmonstret med. Visst, banorna blev genast lite svårare med mer öppna ytor där den kan upptäcka mig, men jag har redan kommit hit och knappt gjort av med några av de diverse bomber och annat kul jag kunnat tillverka. Känns som att spelet behöver trycka ner mig i skorna snart.

Å andra sidan känns det när jag måste använda prylarna. Framför allt en android kräver att man tömmer minst en revolver i den, och det är alla kulor man hittar på en bana...

Sen är det det här med människor. Det finns små överlevargrupper på stationen som skjuter först och inte frågar alls. De är flera och har pistoler, och Amanda har egentligen inte mycket mer att sätta emot människor med pistoler än ett alienmonster. Således blir den optimala strategin att lura dem att bränna av ett skott eller två, för då hör xenomorfen det och kommer springande och dödar dem åt mig. Psykopatiskt så det förslår.