Nekromanti Speltimmen v43 2017

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,344
Location
Rissne
Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,344
Location
Rissne
Jag har spelat 85 minuter av Warmachine: Tactics.

Bakgrund: Warmachine är ett figurspel, lite som Warhammer men med, generellt, betydligt mindre arméer. Kärnan i spelet är ens Warcaster, som styr c:a 2-4 Warjacks - stora steampunkmechas. Man kan köpa en battlebox med en caster och 2-3 'jacks och ha tillräckligt att spela med. Det tilltalade mig oerhört när spelet släpptes - jag gillade målningsbiten, och färre enheter betydde att jag faktiskt kunde lägga ner tid på att måla varje enhet såpass detaljrikt som jag önskade. Dessutom var figurerna i metall, och jag har alltid föredragit metall över plast. Framför allt gav det en skön tyngd åt enheterna när man flyttade runt dem.

Jag har inte alls hållit mig a jour med spelet de senaste åren dock. Det är ett av de där intressena jag prioriterat bort till förmån för dels roliga arbetsuppgifter, dels andra hobbies. Det är lite synd.

Men det innebär hur som helst att jag har en hylla som ser ut så här:



Sedan, för ett par år sedan, så var det en kickstarter för Warmachine: Tactics. De levererade sitt spel, och jag har inte rört det sedan dess.


Men, nu i veckan såg jag att det fanns ett Humble Bundle med Warmachine och dess syskon Hordes (för folk som av någon anledning föredrar monster framför robotar. Obegripligt!). Jag slog till, och upptäckte att en nyckel till W:T ingick. Men jag hade ju redan spelet...

...kanske borde jag spela det lite? Sagt och gjort.


Så. Nu vet ni bakgrunden och varför jag eventuellt redan är lite investerad i spelet.

Warmachine: Tactics är inte ett AAA-spel. Snarare framstår det som ett AA eller kanske till och med A-spel. Det känns väldigt mycket som ett spel som designats först och främst för surfplatta snarare än PC - stora knappar som lätt kan kommas åt med tummen, till exempel. Det finns voice acting, men den är ganska dålig och ingen rör på läpparna. Det finns antialiasing, men den är ganska dålig och jag tvingades köra spelet i DSR-upplösning (alltså högre än skärmen klarar av, sedan nedskalat) för att få det att se hyfsat snyggt ut. Det finns skuggning, men den är inte så dynamisk.

Och så vidare.

Gränssnittet är inget vidare. De har sneglat lite på XCOM men inte fattat riktigt vad som var så bra med det. Det hjälper nog om man är lite bekant med figurspelet, vars regler till större delen förts över ganska direkt till datorspelet.

Det finns en del buggar. Dels grafikbuggar, som mestadels handlar om småsaker, men jag stötte också flera gånger under tutorial-delen av spelet på en bugg som gjorde att karaktären jag spelade... försvann. Poff. För att jag vänsterklickade istället för att högerklicka. Så om du spelar spelet: läs noga vad tutorialskyltarna säger, och gör exakt vad som står.

Utom då när instruktionerna blir obegripliga för att de ändrat gränssnittet efter att de skrev tutorialtexten, och inte uppdaterade tutorialtexten, så man tvingas jaga runt i det svårbegripliga och ointuitiva gränssnittet...

Låter det som att jag skiter på spelet nu? Så är det nog, men...

...Redan på andra banan började jag känna att jag hade lite koll, och det blev rätt spännande. Jag gillar ju turbaserade spel snabbt, och när jag tagit mig in i gränssnittet och kommir förbi den buggiga tutorialdelen så började jag verkligen känna igen figurspelet och de saker som gjorde det så bra.

Storyn är ännu så länge inget att hänga i julgranen, men å andra sidan har jag inte sett så mycket av den ännu.

Jag skulle någon gång vilja testa att spela det här i multiplayer, helst sittandes i samma rum. Det känns mer som ett LAN-spel än ett onlinespel för mig.

Och så blev jag sugen på att måla figurer igen, och på att sätta mig in i de nya reglerna så att jag kan hitta folk att spela med...

Överhuvudtaget, en blandad kompott. Det är svårt att betygsätta, men i slutänden måste jag nog säga att jag vill återvända till det här. Om inte annat för att inte tappa Warmahordes-grejen helt och hållet. För något fysiskt spelande lär det nog inte bli nån gång snart...

(Om nu inte någon vill åka ut till Nynäshamn och lira lite, då. Jag har fyra färdigmålade arméer...)

BETYG: 90


Also: Den där cd-keyn jag fick i min Humble Bundle är up for grabs. Jag behöver den inte, så verkar ovanstående det minsta intressant så skicka mig ett PM så väljer jag diktatoriskt vem som får den.
 

Attachments

Top