Nekromanti Speltimmen v46 2017

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

Spoiler

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag har spelat drygt två och en halv timme av Outcast: Second Contact.

Jag hade egentligen inte alls tänkt spela så länge, men... jag fastnade.

OSC är en remaster av ett gammalt klassiskt spel, Outcast, som för sin tid var rätt imponerande om än mycket systemkrävande. Det kom ut 1999, och använde mjukvarurendering och använde en del intressanta tekniker - tyvärr betydde det att spelets värld visserligen var mycket imponerande, med vackra miljöer och atmosfäriska effekter som snö etc - men att det inte alls var lika högupplöst eller snabbt som de polygonbaserade 3d-spel som kom ut ungefär samtidigt.

I Outcast spelar man Cutter Slade. Slade är en idiot - någon beskrev honom som en budget-Corben Dallas, och that's about right. De som skrev manus till honom tyckte säkert att hans oneliners var roliga, men i praktiken framstår han mest som en klumpig fårskalle.

Iallafall, han hamnar genom olika omständigheter i en annan värld, och måste inte bara hitta ett sätt att ta sig hem - han måste också hitta en sond som skickades in tidigare och reparera den. Helst ska han också hitta de två forskare som skickades dit med honom.

I spelet springer man runt i tredjeperson och, tja, äventyrar. Man utforskar miljöer, pratar med invånare, utför fetch quests, skjuter soldater. Man kan nog inte riktigt kalla det helt och hållet open world, men det är lite i den riktningen. Som en föregångare till dagens spel i den genren.

Röstskådespeleriet är rätt skakigt, och Slade är som sagt en idiot, och jag är inte helt säker på att invånarna inte är rasistiska karikatyrer. Och så har de en del fånigheter för sig rent språkligt - dels i onödigt utbytta ord (i spelet kallas invånarnas gudar för "Yods" istället för "Gods", de odlar Riss istället för Ris) och dels i att speltermer (savegame, gui) används i spelvärlden - man får en "gammsavv" att spara sitt spel med, och använder en "gui" för att locka med sig stora fåglar. Kontrollerna känns ibland klumpiga, och i överföringen av spelet till Unity har en del nya fina buggar introducerats, där man t.ex. kan fastna om man går till fel ställe.

Men - miljöerna är färgstarka och spännande, striderna tillfredsställande om inte helt moderna, och överhuvudtaget är det här spelet bättre och mer beroendeframkallande än det känns som att det borde vara. Världen känns levande, eftersom djur och andra karaktärer faktiskt går runt och sköter sitt när man inte interagerar med dem - de gör sina jobb, pratar med varandra, lämnar varor... Rätt coolt.

BETYG: 90+