Speltimmen v5–6

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

1. Helst ett nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.
4. Nytt för 2020: För att försöka motivera mig att inte bara spela flera olika spel utan också spela klart fler spel tänker jag förutom ovanstående också försöka varje vecka spela en timme av något spel jag redan skrivit om. Då blir det utan betygsättning.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag har spelat 67 minuter av Heaven will be mine.

Det är en visual novel, om…

öh…

Tjejer som… blivit genetiskt förändrade och fått implantat? För att kunna köra snedstreck gå samman med gudalika mecha-maskiner byggda för kärlek och krig? Men kanske inte för att döda folk? Det kanske fanns ett existentiellt hot mot mänskligheten. Nu finns det tre fraktioner som… jag omedelbart glömde bort vad de ville, och vad som skiljde dem åt.

Jag spelade Saturn, en rebellisk tjej med stort bekräftelsebehov.
Det verkar som att de andra mecha-piloterna jobbar åt olika organisationer. Men det spelar inte så stor roll, det går utmärkt att slåss mot snedstreck hångla med dem ändå.


Det här är ett konstigt spel som gör mig förvirrad. Antingen är jag för korkad för att hänga med eller så är typ 80% av texten i spelet helt enkelt poetiskt nonsens. Det är den sortens poetiskt nonsens som liksom antyder för mig att det borde gå att räkna ut hur allt hänger ihop, men jag vet inte. Jag borde kanske fört anteckningar.


Det finns ingen voice acting och jag tycker ganska illa om den tecknade stilen, den gör väldigt lite för mig. Jag brukar ju gilla mechas, och spelets tema var ju tillräckligt märkligt och tilltalande för att jag skulle dras till det här spelet. Men jag gillar inte porträtten, jag gillar inte teckningarna av mechasuitsen eller vad de nu är.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ge det här spelet för omdöme, riktigt.

BETYG: 85+. Jag kommer nog inte att återvända till det, tror jag. Samtidigt är det inte dåligt…