Nekromanti Speltråd Zombies i Bergsfors

Daniel Olander

Oh.. skysst! Kan vi stanna till vi bolaget? Har bara en öl kvar.
 
Lunde/Sam

Danne: Oh.. skysst! Kan vi stanna till vi bolaget? Har bara en öl kvar. [/quote]

Jag stelnar till och knyter händerna hårt, hårt runt ratten. Smärtan rusar upp genom händerna och armarna och mitt hjärta slår hårt och fort.

"Nej. Vi kan inte stanna till på bolaget." Säger jag stelt. Kan inte tro att jag precis fick frågan.
"Men jag kan släppa av dig där så kan vi hämta dig sen."
 
Rutger

Skit... är det en zombi kanske den lockar hit fler, är det en människa kanske den kan hjälpa... Nog för att jag gillar att cykla men att cykla till zoot känns bara som ett självmordsuppdrag.
Jag plockar försiktigt fram min hammare, kikar ner över kanten igen och tänker om jag lockar ut en zombi har jag i alla fall lite fördel, håller fingrarna för en levande.
"Hallå" viskar jag. Vad ska man säga? Kommer inte på mycket bättre utan "Levande eller zombi" hoppar ut, tja, antingen får man kanske ett hallå tillbaka eller ett öööörrrgghhhh, så svar borde man få.
 
Mikael/Lollo

Danne: Oh.. skysst! Kan vi stanna till vi bolaget? Har bara en öl kvar.

Lunde: "Nej. Vi kan inte stanna till på bolaget. Men jag kan släppa av dig där så kan vi hämta dig sen."

Jag: "Bry dig inte om den där tomburken. Nu hämtar vi Morgan!" I Centrum. Fan, jag känner att jag haft mer tur än jag förtjänat idag. Mycket mer. Någon gång måste den ta slut. "Du vet väl mer exakt var han är?"
 
Lunde/Sam

Lollo: "Bry dig inte om den där tomburken. Nu hämtar vi Morgan! Du vet väl mer exakt var han är?"

"Håll käften Lollo! Tror du att jag tänker släppa av honom vid Bolaget? Ensam?"

Jag tystnar, väjer runt några bilar som står front mot front över vägen och släcker minibussens strålkastare.

"Vi ska upp på gågatan..." Viskar jag. "Han är i en källare under 'Hemkärt'..."
 
Rutger

Rutger hör rörelse innan i flaket när han pratar. Försiktigt hörs en röst svara.
Vem är det? Har du kommit för att rädda mig.
Rösten är ljus låter som en yngre person.

Taxin: Felicia, Lollo, Sam och Daniel

Daniel och de andra ser ut i natten, människor eller snarare zombies springer runt som galningar, de verkar försöka komma ikapp bilen men till ingen nytta.
Överallt ligger det lik, krockade bilar, glas ifrån krossade fönsterrutor och massa annan förödelse.
När bilen kört bara någon minut lägger gruppen märke till en stor brand som härjar en bit bort, branden syns tydligt då det är den enda ljuskällan nu när strålkastarna på taxin är släckta. Runt branden har zombies samlats, de går inte in i den men ljuset eller värmen verkar locka dit dem.

Lollo inser att branden är i samma hus som han lämnade en grupp med människor tidigare...
 
Daniel Olander

Ursäkta att jag fråga för fan.

Jag vänder mig bort från de övriga i bilen och stirrar ut genom fönstret. Fan vad griniga alla är tänker jag för mig själv.
Jag stoppar mig själv mentalt från att plocka fram min sista ölburk och istället så letar handen sig ner till ficka med kniven.

Så efter att ha hämtat Molgan, vad är planen då?

Frågan är om frågan är ställt till någon i bilen eller om jag helt enkelt pratar högt för mig själv där jag sitter och tittar ut genom bilfönstret.
 
Lunde/Sam

"Jag har ingen plan efter det..."

Nej, det har jag inte. Vart ska vi ta vägen? Hem till Morgan? Till Zoo? Tillbaka till sjukhuset? Vem gjorde mig till ledare över den är expeditionen? Jag vill inte leda. Jag vill inte ha de här människornas liv på mitt ansvar.
Jag söker Lollos blick i backspegeln, fångar den och håller den kvar. Hjälp mig... snälla du, hjälp mig.
 
Daniel Olander

Ta och dra från skiten? Verkar inte finnas någon anledning till att vara kvar här.
 
Lunde/Sam

Danne: Ta och dra från skiten? Verkar inte finnas någon anledning till att vara kvar här.

"Militären har spärrat av stan. Vi är fast här..."

Jag sliter blicken från Lollo och fäster den på den mörka staden. Ju närmare stadskärnan vi kommer desto kallare blir jag inombords. Vi är fast här. Fast här. Vad spelar det för roll om vi räddar Morgan? Om vi överlever natten? Det kommer ändå finnas andra skadade, andra döende. Det kommer komma en natt till. Hur länge kommer vi överleva det?
 
Mikael/Lollo

Jag klättrar fram till Lunde och stirrar på det brinnande huset. Om det hade hänt tidigare idag skulle jag skrika i falsett och hoppa i bilsätet, men nu låter jag mest trött och uppgiven när jag säger: "Linda och Hanna är där och Berit och din kompis Mickan"
 
Rutger

En uppgiven ironisk suck lämnar mig, jag hoppades på en äldre som åtminstone kunde köra, men jag kan ju inte lämna personen här.
"Jag vet inte om jag kan rädda dig men jag tänker inte lämna dig här i alla fall. Du råkar inte veta hur man kör en lastbil?"
Skit, vad gör jag nu, aja, jag kan inte lämna personen här. Jag spanar runt för att försöka se om någon av bilarna verkar öppna, vi måste härifrån så fort vi kan.
 
Lunde/Sam

Lollo: "Linda och Hanna är där och Berit och din kompis Mickan"

Jag slänger en blick på huset, bara alldeles kort.


"Vad ska jag göra åt det?"

Sa jag det där? Åh, herre Gud! Men vad ska jag göra? Det är kanske hundra zombies utanför huset, Gud vet hur det ser ut inne i det. Förhoppningsvis är dom redan döda... Jag undviker Lollos blick och biter mig hårt i underläppen. En strimma blod rinner över min haka.
 
"Militären har spärrat av stan. Vi är fast här..."

Asså vi kan ta kloakerna till dess utlopp, där lär militären knappat vara. Åh jag dör hellre av deras kulor än bli födda för någon korkad zombie.
 
Lunde/Sam

Danne: Asså vi kan ta kloakerna till dess utlopp, där lär militären knappat vara. Åh jag dör hellre av deras kulor än bli födda för någon korkad zombie.

"Jag vill inte dö alls..." Min röst är svag, knappt en hörbar viskning. Jag är osäker på vem som, om någon, hör mig.

[Ni får väl bestämma själva om era karaktärer hör Lunde]
 
Påväg till zoo: Bengt, Axel och Birgit

Axel lutar sig bak i baksätet, en möjlighet att andas ut även om den är kort.
Birgit sitter helt svettig, tiden tickar snabbt och hon säger gång på gång.
Fortare, kör fortare!

Lamporna ifrån bilen lyser upp den mörka natten.
Flera zombies gör försök att springa ikapp bilen men misslyckas.
Förödelsen verkar nästan ha ökat sen senast Bengt var utanför sjukhuset, fler bilar krockade är utspridda vilket tvingar Bengt till slalom körning.
En byggnad en bit bort står i brand och lyser upp området runt den, flera zombies har samlats här, men de verkar åtminstone ha tillräckligt med vett att inte gå in i elden.
Bengt

Jag säger ingenting när jag med stora ögon och växande ångest blickar ut över vad som hänt med staden sedan jag kom till sjukhuset. Fokuserar dock tillräckligt på min uppgift som chaufför för att inte köra av vägen. Det kommer inte gå att leva i det här. Kommer vi inte ut från stan så kommer vi dö. Hur många människor kan det ens finnas kvar?

- Jag kör så fort jag kan, säger jag till slut med monoton röst.
 
Rutger

Mercedesen har ena dörren öppen lite lätt.
En pojke smyger ut bakom några flak läsk. Han är klädd i knälånga shorts och en luvtröja, ett par slitna sneakers pryder hans fötter, i handen har en kort planka.
Han ser ut att vara ungefär 10-12 år.

Jag kan inte köra någonting.
Säger han aningens uppenbart.


Bilen: Bengt, Axel och Birgit

Birgit svarar och säger
Förlåt, jag vet att du gör ditt bästa, jag borde inte vara så hård, du har ju fått dina förluster idag också. Tack för att ni hjälper mig, ni är fina människor, tur att det fortfarande finns sådana.
 
Mormor Ganja
Danne: Asså vi kan ta kloakerna till dess utlopp, där lär militären knappat vara. Åh jag dör hellre av deras kulor än bli födda för någon korkad zombie.

Hör att Sam viskar nåt svar men inte vad hon säger. "Fan kan vi inte låta bli att dö istället? Eller jag menar jag ska nog snart dö ändå men inte fan vill jag dö nu, utan cigg dessutom, hur skulle det se ut? Hm har nån en cigg? Äh då hade ni väl sagt nåt. Men vad säger ni om att vi tar en sak i taget? Ingen som har en cigg? Heh inte trodde jag att jag skulle vandra runt i kloakerna utan cigg vid den här åldern, men man gör väl vad man måste om det skulle bli så, den där jävla militären litar jag inte på i vart fall, fascister är dom allihopa."
 
Mikael/Lollo

Jag försöker ringa till Linda bara för att upptäcka att det inte går att ringa längre.
"Kör runt till baksidan i alla fall. Det finns en parkering där och kanske inte så många zombies. De kan se parkeringen från där de är nu och de kan hoppa från balkongen till biltaket"
Jag låter inte som att jag tror på min egen idé.
 
Lunde/Sam

Lollo: "Kör runt till baksidan i alla fall. Det finns en parkering där och kanske inte så många zombies. De kan se parkeringen från där de är nu och de kan hoppa från balkongen till biltaket"

"Men... men vi..."

Jag sväljer och ger Lollo en fruktansvärt uppgiven blick.

"Men... Morgan... Nej! Vi kan inte rädda alla! Jag lovade att jag skulle komma! Jag lovade!"
 
Back
Top