Rising
Vila i frid
Kom på en idé när jag tänkte på 24h. Tänk att göra ett rollspel som går i realtid med parallella handlingar, precis som i den serien.
För att man ska kunna ha parallella handlingar behöver varje spelare ha multipla rollformulär, men då man inte på förväg kanske vet vilka rollpersoner som ska vara var någonstans vid alla tillfällen så tänkte jag mig ett helt nytt spelsystem där man, ungefär som i datorspelet "the sims" helt enkelt kan ta över karaktärernas kroppar och säga åt dem vad de ska göra. När ingen kontrollerar dem går de omkring som vanligt och försöker göra det bästa de kan.
Okej, för att det inte skall kännas mysko så tänkte jag att man gör det till en feature i spelvärlden. Karaktärerna i spelet får helt enkelt vara en sorts robotar som man kan ta över när som helst och kontrollera precis lika bra som sin egen kropp.
Ooookej, vi tar det från början. Så här tänkte jag det:
Countdown to Crisis
Det första man ska göra är att hitta på ett bättre namn på spelet, men okej, jag bara spånar här, om någon behöver idéer så får ni sno den här. Jag har inte tid att förverkliga den.
Spelet utspelar sig iaf i en grym framtid där rebeller och motståndsgrupper kämpar för mänsklighetens bästa i en värld där robotar och maskiner håller på att rensa världen från äckliga humanoider. Mänskligheten lider stora förluster, men i deras underjordiska samhällen och fria zoner lever de säkert och där har deras mest kreativa forskare börjat på att bygga en ny sorts revolutionerande vapen som kan slå ut alla datorer och mekaniska dödsmaskiner. Man har ett par satelliter i omlopp runt jorden och kan man bara upprätthålla en stabil kontakt med dem tillräckligt länge för att överföra datorernas senaste säkerhetskoder och frekvenser så kan dessa sända ut en energipuls som slår ut alla maskiner på jorden i en enda massiv urladdning. Kontakten måste vara uppe i sju timmar, så det är sju timmar som man måste hålla stånd mot robotarna, klarar man bara det så är slaget vunnet. "Sju" känns som ett symboliskt tal i sammanhanget, vilket ingjuter hoppfullhet i folkets sinnen. De kristna förklarar det bäst: "Herren skapade jorden på sju dagar, vi skall återskapa den på sju timmar."
Nå, spelarna iklär sig rollen som kraftfulla Artificiella Intelligenser på datorernas sida. De vill förstås inte dö ut, så spelarnas jobb blir att hindra människornas plan och avbryta sändningen. Det tar ett tag innan satelliterna är på plats så att de kan försöka igen, så varje gång spelarna klarar att avbryta en sjutimmarsoperation måste människorna fly, regruppera sig och försöka igen när de får en ny chans. Det kan dröja mycket länge. (Tja, tills nästa gång ni vill spela ett nytt äventyr, iaf. Om spelarna däremot förlorar någon gång. Då är det game over för alltid...)
Okej, som dator kan man varken röra sig eller göra särskilt mycket. Man måste koppla upp sig till en robot eller en levande varelse med hjärnsond för att kunna göra någon nytta i äventyret. Först och främst behöver man dock kontakta en mottagare. När spelet börjar kan man kanske ha två stycken olika mottagare. Dels en gruppledare i en dödspatrull med terminators och dels en infiltratör i någon obetydlig position hos människorna, eller något liknande. Spelarna får rösta fram vilken mottagare de skall kontakta och hur länge de vill upprätthålla denna kontakt. Varje gång de kontaktar en mottagare så ökar risken för att de skall bli upptäckta av människornas säkerhetsdetektorer, så det gäller att inte ange för korta intervall, för då måste man ringa upp många gånger varpå man äventyrar uppdraget genom att riskera att bli upptäckt. Samtidigt vill man inte ange för långa intervall, för man kan ju vilja vara på alla ställen samtidigt för att få så mycket jobb som möjligt gjort. 20-30 minuter borde vara en bra tid.
För flexibilitetens skull kan man avsluta en kontakt efter hälften av ens avtalade tid och hålla igång den dubbelt så länge om man skulle vilja utan bestraffning. Nå, anger du 10 minuter och sedan hamnar i en stor strid där du skulle vilja vara uppkopplad i en timme eller mer, då kommer du ändå disconnectas efter 20 minuter och måste ringa upp igen vid annat tillfälle. Hur kan det då ha gått för din rollperson? Iiih, spännande, spännande...
*Det går inte att ringa upp en mottagare förrän efter en halvtimme efter att man har kopplat ifrån dem*
Okej, vi ponerar nu att vi ringer upp den där infiltratören hos människorna. Direkt får vi då en god översikt över området omkring oss och spelledaren berättar också vilka enheter det finns omkring mottagaren som vi kan kontrollera. Det kan vara en assimilerad hund med hjärnsond, en hackad säkerhetsrobot som människorna programmerat och en stor muskulös kille med en primitiv hjärnförvrängare i nacken.
Då får spelarna komma överrens om vilka enheter de vill göra till sina egna rollpersoner. Ponera att jag tar hunden (jag vill ju alltid larva mig!), du tar ledaren (själva mottagaren) och din kompis tar säkerhetsroboten. Då kontrollerar vi dem som i ett vanligt rollspel. MEN det är fortfarande realtid. Om du säger "vi åker jeep till vårt hemliga gömställe" så får inte SL säga "okej, ni kommer fram. Vad gör ni?" utan då måste SL börja göra några snabba beräkningar i huvudet och säga "ni kommer kanske komma fram om ungefär 40 minuter" och då är det bra om man kan koppla upp sig mot någon annan mottagare under tiden. Allt sker alltså i realtid, bara en sådan sak som att springa uppför en lång trappa får alltså ta några sekunder runt spelbordet, varför det kommer kännas som ett OERHÖRT slöseri med tid att söka igenom en stor, tom lokal utan att finna det man sökte. (Som tur är behöver inte enheterna bry sig om kondition eller utmattning utan kan kuta med maxfart under hela äventyret. Jag tycker dock att man kan vara smart och låta matpauser vara inplanerade i äventyren så att man kan käka både i det fiktiva planet som i verkligheten samtidigt.)
Det häftiga är ju att spelet får en sån oerhörd stark närvarokänsla om tillfällen i äventyret är inplanerade på precisa timslag. Säg att ledarna för två olika motståndsrörelser skall ha ett möte två timmar innan nedräkningen är över. Då gäller det ju att planera in det noggrannt som spelare och tänka långt i förväg så att man hinner göra allt man skall innan dess. Eller tänk bara en grej som vad ebb och flod skulle kunna betyda om man hela tiden kände att tiden flåsade en i nacken. När klockan är si och så mycket kommer grottan till den övergivna rebellbasen ligga under vattenytan, skall vi gå dit i förväg med några av våra primitiva robotar, eller ska vi använda dem till annat och besöka grottan med några av våra vattentäta modeller?
Spelets inledning kunde gå ut mycket på att försöka överfalla lämpliga människor (och djur) och operera in hjärnsonder och tankeförvrängare (en simplare form som inte tillåter lika precis kontroll över finmotorik som händer och liknande) på dem så att man kan använda dem som rollpersoner. Man bör också försöka kalla in förstärkningar, så att man har fler mottagare att ringa upp och kan arbeta effektivare.
Till slut borde man kunna deaktivera säkerhetssystem och assassinera viktiga nyckelpersoner i rebellstyrkorna så att man kan kalla in det tunga artilleriet och bara spränga sönder alla vidriga människoläger, men i början är det nog klokt att försöka ställa sig in och försöka vara så "mänsklig" som möjligt så att man kan få luska ut var sjutimmarssändaren finns någonstans.
Om en enhet dör så anses spelaren avkopplad tills tiden för uppkopplingen är över och de allihop får välja en ny mottagare. Om själva mottagaren dör däremot, ja då är hela gruppen med alla dess enheter obrukbara. Spelarna får klara sig med de andra mottagarna alltså. Därför är det oerhört viktigt att man tar hand om mottagaren så ingen skadar eller misstänker honom/henne. Samtidigt får inte mottagaren vara för långt borta från sina enheter, för då förlorar man kontakten till dem.
(På så vis hålls spelgruppen ihop, vilket är roligare än om alla sköter små uppdrag i varsin del av världen)
Nå, jag orkar inte skriva mer nu, men visst är det en kul idé? Jag tänker inte röra den, så ta den om ni vill ha den. Kom bara ihåg att alla regler måste vara blixtsnabba så de kan spelas igenom i realtid!
/Rising
För att man ska kunna ha parallella handlingar behöver varje spelare ha multipla rollformulär, men då man inte på förväg kanske vet vilka rollpersoner som ska vara var någonstans vid alla tillfällen så tänkte jag mig ett helt nytt spelsystem där man, ungefär som i datorspelet "the sims" helt enkelt kan ta över karaktärernas kroppar och säga åt dem vad de ska göra. När ingen kontrollerar dem går de omkring som vanligt och försöker göra det bästa de kan.
Okej, för att det inte skall kännas mysko så tänkte jag att man gör det till en feature i spelvärlden. Karaktärerna i spelet får helt enkelt vara en sorts robotar som man kan ta över när som helst och kontrollera precis lika bra som sin egen kropp.
Ooookej, vi tar det från början. Så här tänkte jag det:
Countdown to Crisis
Det första man ska göra är att hitta på ett bättre namn på spelet, men okej, jag bara spånar här, om någon behöver idéer så får ni sno den här. Jag har inte tid att förverkliga den.
Spelet utspelar sig iaf i en grym framtid där rebeller och motståndsgrupper kämpar för mänsklighetens bästa i en värld där robotar och maskiner håller på att rensa världen från äckliga humanoider. Mänskligheten lider stora förluster, men i deras underjordiska samhällen och fria zoner lever de säkert och där har deras mest kreativa forskare börjat på att bygga en ny sorts revolutionerande vapen som kan slå ut alla datorer och mekaniska dödsmaskiner. Man har ett par satelliter i omlopp runt jorden och kan man bara upprätthålla en stabil kontakt med dem tillräckligt länge för att överföra datorernas senaste säkerhetskoder och frekvenser så kan dessa sända ut en energipuls som slår ut alla maskiner på jorden i en enda massiv urladdning. Kontakten måste vara uppe i sju timmar, så det är sju timmar som man måste hålla stånd mot robotarna, klarar man bara det så är slaget vunnet. "Sju" känns som ett symboliskt tal i sammanhanget, vilket ingjuter hoppfullhet i folkets sinnen. De kristna förklarar det bäst: "Herren skapade jorden på sju dagar, vi skall återskapa den på sju timmar."
Nå, spelarna iklär sig rollen som kraftfulla Artificiella Intelligenser på datorernas sida. De vill förstås inte dö ut, så spelarnas jobb blir att hindra människornas plan och avbryta sändningen. Det tar ett tag innan satelliterna är på plats så att de kan försöka igen, så varje gång spelarna klarar att avbryta en sjutimmarsoperation måste människorna fly, regruppera sig och försöka igen när de får en ny chans. Det kan dröja mycket länge. (Tja, tills nästa gång ni vill spela ett nytt äventyr, iaf. Om spelarna däremot förlorar någon gång. Då är det game over för alltid...)
Okej, som dator kan man varken röra sig eller göra särskilt mycket. Man måste koppla upp sig till en robot eller en levande varelse med hjärnsond för att kunna göra någon nytta i äventyret. Först och främst behöver man dock kontakta en mottagare. När spelet börjar kan man kanske ha två stycken olika mottagare. Dels en gruppledare i en dödspatrull med terminators och dels en infiltratör i någon obetydlig position hos människorna, eller något liknande. Spelarna får rösta fram vilken mottagare de skall kontakta och hur länge de vill upprätthålla denna kontakt. Varje gång de kontaktar en mottagare så ökar risken för att de skall bli upptäckta av människornas säkerhetsdetektorer, så det gäller att inte ange för korta intervall, för då måste man ringa upp många gånger varpå man äventyrar uppdraget genom att riskera att bli upptäckt. Samtidigt vill man inte ange för långa intervall, för man kan ju vilja vara på alla ställen samtidigt för att få så mycket jobb som möjligt gjort. 20-30 minuter borde vara en bra tid.
För flexibilitetens skull kan man avsluta en kontakt efter hälften av ens avtalade tid och hålla igång den dubbelt så länge om man skulle vilja utan bestraffning. Nå, anger du 10 minuter och sedan hamnar i en stor strid där du skulle vilja vara uppkopplad i en timme eller mer, då kommer du ändå disconnectas efter 20 minuter och måste ringa upp igen vid annat tillfälle. Hur kan det då ha gått för din rollperson? Iiih, spännande, spännande...
*Det går inte att ringa upp en mottagare förrän efter en halvtimme efter att man har kopplat ifrån dem*
Okej, vi ponerar nu att vi ringer upp den där infiltratören hos människorna. Direkt får vi då en god översikt över området omkring oss och spelledaren berättar också vilka enheter det finns omkring mottagaren som vi kan kontrollera. Det kan vara en assimilerad hund med hjärnsond, en hackad säkerhetsrobot som människorna programmerat och en stor muskulös kille med en primitiv hjärnförvrängare i nacken.
Då får spelarna komma överrens om vilka enheter de vill göra till sina egna rollpersoner. Ponera att jag tar hunden (jag vill ju alltid larva mig!), du tar ledaren (själva mottagaren) och din kompis tar säkerhetsroboten. Då kontrollerar vi dem som i ett vanligt rollspel. MEN det är fortfarande realtid. Om du säger "vi åker jeep till vårt hemliga gömställe" så får inte SL säga "okej, ni kommer fram. Vad gör ni?" utan då måste SL börja göra några snabba beräkningar i huvudet och säga "ni kommer kanske komma fram om ungefär 40 minuter" och då är det bra om man kan koppla upp sig mot någon annan mottagare under tiden. Allt sker alltså i realtid, bara en sådan sak som att springa uppför en lång trappa får alltså ta några sekunder runt spelbordet, varför det kommer kännas som ett OERHÖRT slöseri med tid att söka igenom en stor, tom lokal utan att finna det man sökte. (Som tur är behöver inte enheterna bry sig om kondition eller utmattning utan kan kuta med maxfart under hela äventyret. Jag tycker dock att man kan vara smart och låta matpauser vara inplanerade i äventyren så att man kan käka både i det fiktiva planet som i verkligheten samtidigt.)
Det häftiga är ju att spelet får en sån oerhörd stark närvarokänsla om tillfällen i äventyret är inplanerade på precisa timslag. Säg att ledarna för två olika motståndsrörelser skall ha ett möte två timmar innan nedräkningen är över. Då gäller det ju att planera in det noggrannt som spelare och tänka långt i förväg så att man hinner göra allt man skall innan dess. Eller tänk bara en grej som vad ebb och flod skulle kunna betyda om man hela tiden kände att tiden flåsade en i nacken. När klockan är si och så mycket kommer grottan till den övergivna rebellbasen ligga under vattenytan, skall vi gå dit i förväg med några av våra primitiva robotar, eller ska vi använda dem till annat och besöka grottan med några av våra vattentäta modeller?
Spelets inledning kunde gå ut mycket på att försöka överfalla lämpliga människor (och djur) och operera in hjärnsonder och tankeförvrängare (en simplare form som inte tillåter lika precis kontroll över finmotorik som händer och liknande) på dem så att man kan använda dem som rollpersoner. Man bör också försöka kalla in förstärkningar, så att man har fler mottagare att ringa upp och kan arbeta effektivare.
Till slut borde man kunna deaktivera säkerhetssystem och assassinera viktiga nyckelpersoner i rebellstyrkorna så att man kan kalla in det tunga artilleriet och bara spränga sönder alla vidriga människoläger, men i början är det nog klokt att försöka ställa sig in och försöka vara så "mänsklig" som möjligt så att man kan få luska ut var sjutimmarssändaren finns någonstans.
Om en enhet dör så anses spelaren avkopplad tills tiden för uppkopplingen är över och de allihop får välja en ny mottagare. Om själva mottagaren dör däremot, ja då är hela gruppen med alla dess enheter obrukbara. Spelarna får klara sig med de andra mottagarna alltså. Därför är det oerhört viktigt att man tar hand om mottagaren så ingen skadar eller misstänker honom/henne. Samtidigt får inte mottagaren vara för långt borta från sina enheter, för då förlorar man kontakten till dem.
(På så vis hålls spelgruppen ihop, vilket är roligare än om alla sköter små uppdrag i varsin del av världen)
Nå, jag orkar inte skriva mer nu, men visst är det en kul idé? Jag tänker inte röra den, så ta den om ni vill ha den. Kom bara ihåg att alla regler måste vara blixtsnabba så de kan spelas igenom i realtid!
/Rising