En av mina korrläsare uppmärksammade mig på att jag egentligen bara påpekar någons hudfärg när den är ickevit i >Human, med något enda undantag. Och det stämmer.
Jag funderar på hur jag ska lösa det problemet. Några funderingar:
- Talar man automatiskt om etnicitet om man t.ex. skriver att någon har ett "asiatiskt utseende"? Jag tänkte ju obetänksamt nog bara på själva utseendet, inte de kulturella bitar och gemensamma egenskaper etc som jag tycker ingår i etnicitetsbegreppet.
- Några tips på hur man undviker att bara upprepa "är vit" i utseendebeskrivningen för den majoritet av SLP:erna som är vita?
- Är det i sig ett problem att en majoritet av mina SLP:er är vita? (Kampanjen utspelar sig i Chicago 1987, f.ö. Bara för att ge något att diskutera kring)
- Jag känner mig oerhört obekväm i att beskriva etnicitet. Av någon anledning. Asiatiskt utseende är något jag har lättare att tala om än "nordeuropeiskt utseende". Jag känner mig mer som en rasist när jag talar om nordeuropeer än när jag talar om asiater. Av nån jävla anledning. Isn't that weird? Det känns liksom som att jag citerar från rasbiologiska forskningsinstitutets förteckning. Är det någon form av beröringsskräck, kanske? Samma som gör att jag tvekar att göra någon uttryckligen religiös; jag vill inte råka göra en karikatyr? Värst vore ju om jag gjorde någon till jude och den råkade bli en riktig "kroknäsa" så att säga.
Är det här någonting vi kan diskutera som någorlunda vuxna människor, tror vi? Utan onödigt politiserande eller förlöjligande av varandras åsikter?
EDIT: Från början var denna tråd märkt med >Humen, för det är verket jag började fundera kring. Men sen kom jag på att det nog var ganska allmän frågeställning, så jag tog bort märkningen.
Jag funderar på hur jag ska lösa det problemet. Några funderingar:
- Talar man automatiskt om etnicitet om man t.ex. skriver att någon har ett "asiatiskt utseende"? Jag tänkte ju obetänksamt nog bara på själva utseendet, inte de kulturella bitar och gemensamma egenskaper etc som jag tycker ingår i etnicitetsbegreppet.
- Några tips på hur man undviker att bara upprepa "är vit" i utseendebeskrivningen för den majoritet av SLP:erna som är vita?
- Är det i sig ett problem att en majoritet av mina SLP:er är vita? (Kampanjen utspelar sig i Chicago 1987, f.ö. Bara för att ge något att diskutera kring)
- Jag känner mig oerhört obekväm i att beskriva etnicitet. Av någon anledning. Asiatiskt utseende är något jag har lättare att tala om än "nordeuropeiskt utseende". Jag känner mig mer som en rasist när jag talar om nordeuropeer än när jag talar om asiater. Av nån jävla anledning. Isn't that weird? Det känns liksom som att jag citerar från rasbiologiska forskningsinstitutets förteckning. Är det någon form av beröringsskräck, kanske? Samma som gör att jag tvekar att göra någon uttryckligen religiös; jag vill inte råka göra en karikatyr? Värst vore ju om jag gjorde någon till jude och den råkade bli en riktig "kroknäsa" så att säga.
Är det här någonting vi kan diskutera som någorlunda vuxna människor, tror vi? Utan onödigt politiserande eller förlöjligande av varandras åsikter?
EDIT: Från början var denna tråd märkt med >Humen, för det är verket jag började fundera kring. Men sen kom jag på att det nog var ganska allmän frågeställning, så jag tog bort märkningen.