Nekromanti stridssystemfilosofi och mätare i strid

[Snow]

Återigen en tråd om stridssystem...

I de allra flesta system mäts övertag och underläge i hur mycket skada man har samlat på sig. När man dör eller blir utslagen har man förlorat. Det är lite tråkigt då man nästan aldrig kan vinna en strid utan att ganska allvarligt skada sin motståndare. Eftersom man nästan alltid kan vinna hela striden på ett enda dödande hugg finns det sällan någon anledning att verkligen erkänna sig besegrad (dvs, spelledarpersonerna kan inte ta rollpersonerna utan att skada dem om inte situationen är extrem).

Det finns en massa andra sätt att lösa detta. Några exempel:

Någon slags spelplan som striden flyttas fram och tillbaka på som i duellist. När man flyttas pjäsen över vissa gränser händer skojiga saker som att man skadas eller förlorar. När pjäsen är i mitten är det lika, får någon ett överläge flyttar man pjäsen åt ena hållet.

Stridspoäng som anger dels hur stor stridskapacitet, kondition man har och dels hur nära man är att bli besegrad. Finns i starwars D20 och drakborgen(!). Trevligt tycker jag då det direkt är en mätare på hur svårt det är att besegra en fiende. Få slut på hans stridspoäng och han ligger ner och har gett upp. Skadad kan man fortfarande bli om någon lyckas perfekt (den som anfaller får man förutsätta). Omtöckning i västmark funkar väl lite åt det hållet.

Anfallare/försvarare som i eon. Detta är ju ett ganska litet tillståndsrum, bara två olika lägen men fyller ändå en funktion. Den som är bäst kommer oftast att vara anfallare och den andra har få möjligheter att vända. När han blir skadad blir det dessutom ännu svårare.


Frågan är då... vilket ligger närmast verkligheten? Kan man ha olika mycket övertag? Om jag går på offensiven och motståndaren försvarar sig, kan jag få mer och mer övertag tillls jag slår undan hans sköld, sveper undan hans ben och kan rikta min svärdsspets mot hans strupe. Eller är det så att jag om jag håller på ett tag (på offensiven) antagligen får in en träff på honom som slår ut honom förr eller senare?

Vilket system är bäst? (Finns det fler?)

Vilket skulle vara roligast att se i ett rollspel?

 

[Rising]

"Vilket skulle vara roligast att se i ett rollspel?"

Rent spelmässigt så gillar jag om man har möjlighet till att hamna i överläge resp. underläge, men ändå har en chans att vinna omedelbart när man är i underläge. Man ska inte behöva "vända läget" för att besegra motståndaren.

Det är det jag är ute efter i nya Duellito. Man kan dels vinna genom att ha ett överväldigande överläge (då har man vunnit på brottning och kan göra vad man vill med motståndaren) eller så kan man hugga genom att offra alla ens kvarvarande markörer och lita till tärningarna. Det betyder att man alltså kan ha blivit bakåtpressad i ett kritiskt underläge och ändå få chansen att göra en heroisk filmstjärneomvändning som dräper ärkeskurken i ett enda lyckosamt hugg (fast det är vanligare att man bara slår ut med sitt vapen för att putta bort honom och kunna komma på fötter igen). Brottning- och fäktningsdelen av striden hör alltså ihop på ett mycket intimt sätt, så man behöver inte tillämpa några konstiga specialregler för att brotta ner motståndaren eller ta denne till fånga på ett dramatiskt sätt. Samtidigt kan man ibland bli tvungen att försöka hugga sin motståndare, om man har hamnat i ett sånt skrymmande underläge att man är körd annars.

Det är väldigt spelmässigt, men jag jobbar fortfarande med att få det någorlunda realistiskt.

Jag gillar Övertag och Underlägen mer än att man har stridspoäng som bara sjunker hela tiden allteftersom striden går. Särskilt när man skall slåss mot många fiender. Då ser man hela tiden att varje enskild strid börjar på "noll", medan det med stridspoäng blir något helt annat. Det är roligare om varje delstrid får bli lite dramatisk på sitt sätt.

/Rising

 

[Snow]

Ska jag tolka det som...

att om två ganska jämna kämpar slåss så kan vem som helst få in en vinnande träff på den andra? Oavsett om man är trängd så det förslår.

Spånar på ett enkelt system:
Om man tänker sig ett system med ett slag för sin serie anfall (om det lyckas håller man uppe ångan och tvingar den andra att retirera). Så länge man bara lyckas händer i princip ingenting mer än att man tvingar motståndaren bakåt (ett slag per runda). Han försöker kontra men det leder inte till något konstruktivt. Däremot om man misslyckas vänder det och man kan själv tvingas bakåt.
Om man dessutom misslyckas riktigt illa (typ fummel) så har en av motståndarens kontringar gått igenom och man får en skada som kanske blir utslagsgivande.
Om man lyckas tillräckligt bra (perfekt) har man besegrat sin fiende, skadat honom eller liknande.
Ju bättre fiende man har desto svårare att lyckas och lättare att fumla.

 

[Snow]

Rent spelmässigt så gillar jag om man har möjlighet till att hamna i överläge resp. underläge, men ändå har en chans att vinna omedelbart när man är i underläge. Man ska inte behöva "vända läget" för att besegra motståndaren.

Absolut, det är det jag har perfekt och fummel till. (Det är ungefär 1 på 12 att få till perfekt i mitt system). Men det ska inte inträffa för ofta, då förlorar överläget sin effekt.

Nya duellito verkar mycket intressant. Finns det något att se? Finns det chans på att man kan bygga in det i vanliga rollspel?

Jag har fått några nya tankar och ska återigen ge mig i kast med uppgiften att göra ett snabbt duellsystem för vanliga rollspel.

 

[Rising]

"det är det jag har perfekt och fummel till. (Det är ungefär 1 på 12 att få till perfekt i mitt system). Men det ska inte inträffa för ofta, då förlorar överläget sin effekt."

Betyder det att det är lika lätt för loosers att vända ett underläge i ett svep såsom det är för skickliga fighters?

"Nya duellito verkar mycket intressant. Finns det något att se?"

Nä, jag väntar med att posta det tills jag har ett ordentligt skadesystem klart. Å så brottas jag fortfarande med en del saker: Såsom sköldar, spjut, stridsgisslar och liknande. Jag vill inte att det ska hända konstiga saker om man slåss mot en björn med endast en sköld i händerna, eller om en snubbe med stilett slåss mot någon med kastknivar (situationer som blir rätt fåniga i de flesta vanliga system).

"Finns det chans på att man kan bygga in det i vanliga rollspel?"

Nej, det är väl största problemet med det. Man måste bygga om allt från grunden om det ska gå.

/Riz

 

[Troberg]

Jag vill inte att det ska hända konstiga saker om man slåss mot en björn med endast en sköld i händerna

Ärligt talat möter man så sällan en björn som har sköld (en eller flera) att jag inte ser det som ett problem.

Du tillhör väl inte de som predikar för "The right to arm bears"?

 

[Rising]

Gah!

"Ärligt talat möter man så sällan en björn som har sköld (en eller flera) att jag inte ser det som ett problem."

Det är bäst att vara på den säkra sidan. De flesta regelsystem hanterar delfiner med shuriken, mandriller med nunchakus och pelikaner med mithrilnötknäppare väldigt dåligt... Det får vara slut på regelslarvet!

*slår sig i pannan*

/Rising
som gillar syftningsfel. Men som förmodligen kommer lägga in sköldbärande björnar bara för att han är för stolt för att erkänna ett misstag.

 

[Snow]

Betyder det att det är lika lätt för loosers att vända ett underläge i ett svep såsom det är för skickliga fighters?

Svårighet och skicklighet påverkar chansen för att få till perfekt (och fummel).
Det är lite dumt vad gäller fummel ibland, bara för att man skjuter på längre avstånd så blir det lättare att fumla, icke bra.


Jag vill inte att det ska hända konstiga saker om man slåss mot en björn med endast en sköld i händerna

Du menar ramarna?

(faktiskt trodde jag på fullt allvar att du verkligen menade en björn med sköld (bara för att det var så extremt) tills
jag såg din kommentar om syftningsfel)