Återigen så bli mitt svar som följer:
Vad gäller strid och komplexitetsgrad av regler så har använder jag följande enkla modell.
Desto mer relevant och viktig striden är, desto fler regler använder jag.
Om RPna slåss mot 4 st stadsvakter i Jarla (eller nån annan håla), så kommer jag inte använda mig utav allt för avancerade stridsregler, utmattning är troligtvis uteslutet i detta fall.
Men när man slåss mot den stora onda magikern, på toppen av det svarta tornet, under stormen vid åskan ackompanjerat av den tysk körmusik, då använder jag mig av alla tänkbara regler i boken.
"Varför då ?" är en berättigad fråga.
Jo, för att det är en fråga om relevansen mellan striderna.
Min spelgrupp är funtad på ett sådant sätt så om jag skulle använda varenda regel i boken, i en vanlig dussinstrid (ex. mot dom där stadsvakterna), så skulle mina spelare somna för att striden skulle ta en halv dag att reda ut.
Däremot...
På toppen av den mörka borgen, i den konstiga skogen, mot den stora antagonisten, under åskstormen. Då kan spelarna på ett annat vis acceptera att en strid tar lång tid att genomföra. Kravet på tempo är inte riktigt lika högt, under dom dramaturgiskt viktiga striderna. Snarare tvärtom, man vill att man ska dra ut på det, så att spelarna får njuta av tillfället att sätta den där stroppen på plats./images/icons/wink.gif
Så gör vi i alla fall
/Naug, dynamiska regelsystem är bra