Druidtemplet
Japp, då börjar det bli dags att göra klart inför en rätt maffig session: Kmordatemplet.
Kort bakgrund: Isdruiden Perrima har av sjungande kristaller och knakande isblock förstått att hennes ordenssystrar och -bröder är i fara. Pressad ber hon rp följa henne till templet, som ligger två dagsmarscher bort, otillgängligt uppe på glaciären.
I originalet är Druidtemplet inte så noga beskrivet och i karthäftet ser det högst alldagligt ut. I min vision ska det ha mer av "Forgotten Realms"/High Fantasy över sig.
Här finns lite skisser Erik Granström (text) och Ann-Sophie Qvarnström, (som har ritat kartorna). Karthäftet utgavs ursprungligen av och är copyright: TAMB Äventyrsspel HB 1987.
SPOILER
Shaguliterna har angripit templet då det finns en dyrbar tempelskatt med kraftfull nekromantisk magi som de vill ha.
När rp kommer till templet är Shaguliter och odöda i full färd med att förhöra översteprästinnan om var skatten finns.
Konsekvens: När rp har befriat templet från Shaguliterna kommer de stöta på kvurer, vilka ser rp som hjältar. Det märkliga är nämligen att en legend talar om några människor som ska hjälpa kvurerna i en svår tid och när rp visar sig ha något emot Shaguliterna, passar kvurerledaren på att bjuda in dem för lite festande.
---
En rolig sak med det här deläventyret är en liten plantering av "novisen Melobin". Ett spöke kommer prata om honom som den som är skyldig till förräderiet mot kmordaorden. Om spelarna är på sin vakt kommer de hajja till när de träffar Melobin senare. Planteringar är the shit!
En annan pärla är att hela Kmorda/isdruid-prylen vittnar om en härlig distans till hela fantasygenren (det gör det på många ställen i Granströms verk). Tex så presenteras isdruiderna såhär:
"På Marjura finns en religiös grupp druider som anser att naturens väsen klarast framträder i den strängaste kyla, när all grönska och utsmyckning är frånvarande och de mest ursprungliga krafterna talar i form av norrsken
och i kristalliseringen av livsvätskorna". (Svavelvinter, s. 31, min fetstil)
Då skulle de ha sett Thomas Wassbergs snoriga skägg på åttitalet!
Några grejjer jag ändrar:
1) Flera monster. Jag skulle vilja inleda med att rp får slåss mot några pälsödlor. Efter fajten mot dem (EL7) så inser rp att ödlorna har lockats till platsen pga färska människokadaver. Pälsödlorna har tuggat i sig hälften av en människokropp och när rp tittar efter mer noggrant ser de fler lik. Och tittar de upp mot templet kan de se hur ett par fötter släpas bakom en pelare. Perrima går bärsärk och blir oregerlig, vilket drar upp tempot. Dessutom har inte rp något bra skydd mot kylan, så de är piskade att hålla henne vid liv...
Och det blir lite temat för hela Druidtemplet: blodig action mot odöda och horndemoner. Hittills har det varit mest betoning på ROLLspel och att etablera slp:s.
2) I äventyret finns en makalöst sinnrikt och roligt konstruerad fälla – men den har vi spelat så många gånger att den är tråkig nu. I stället skapar jag en ny gåta, som lösning på hur man tar sig till "det innersta tempelrummet". Får bli något i stil med: "När isen vittrar – visar vattnet vägen". För att ta sig till tempelskatten måste en hel del Climb, Search och Spotchecks klaras av.
3) Jag ritar nya kartor till deläventyret. Templet får en rätt futuristisk arkitektur och pryds av detaljer som ska påminna om art nouveau (tex en koppartrappa i snirkligt utförande). Utanför templet har jag placerat "Den Evigt Frusna Trädgården" med isskulpturer av forna isdruider tex. I mörker kommer de se väldigt verklighetstrogna ut.
Inne i templet (som ovanligt nog får en äggform) finns ca nio rum (att jämföra med originalets ca fem), men jag har planerat noga för att rp ska passera vissa rum i en viss följd, utan att det känns helt krystat. På så sätt kan jag designa några encounters på ett mer naturligt sätt. Och bygga upp en dramatik. När rp når innergården kommer tex en Shagulit stå en trappa upp och köra sitt skurksnack (se nedan). Innan någon hinner ta upp kampen med honom så försvinner han in i ett rum, där han planerar för slutstriden, medan rp får hacka sig genom hans minions.
3) Det kommer bli en stadig slutfajt mot en Shagulit, dennes horndemon och några minions i form av skelett. Den fajten ska inledas med att Shaguliten beordrar sina styrkor att skona rp. "Rör icke dessa männer- de stå utanför vårat spel om Marjuras framtid. Låt dem vända åter, för att sedermera icke störa oss Shaguliter så skall ock vi lämna dem i fred!" Något sådant.
(Grejjen med att göra så här är att på så vis får spelarna en vink om att shaguliterna egentligen inte bryr sig om rp (ännu). Rp är trots allt svaga och klena i jämförelse. Dessutom innebär det här att när rp trots allt börjar slåss mot Shaguliterna, förstärks känslan av att det är spelarnas beslut som ligger till grund för händelseutvecklingen. Då antar jag att de kommer känna sig mer personligt engagerade i vendettan mot Shaguliterna. Dessutom vore det så otroligt kul att få se spelarnas miner när de förstår att rp knappast är högst i näringskedjan. Spelarna har hittills försökt få till stånd massvis med konfrontationer med nekromantikersekten, dock utan framgång. Min plan har varit att man blir mer skraj för det man inte ser, eller kan påverka. Malek Mangus, är tex alltid ute när rp vill ha tag på honom. Men, de får å andra sidan höra talas om att Sulidon vill att Malek ska ta hand om rp, då apotekaren tycker att de är lite väl nyfikna.)
4) Perrima kommer kräva att man hämnas hennes ordenssystrar och -bröder. Men de är också beroende av Perrimas välvilja, eftersom hon är en suverän guide på isen. Och hon guidar inte om rp lämnar henne. Tvärtom kommer de nog att snabbt hamna vilse. Och jag kör hårt med reglerna för starvation/cold damage.
5) En grej jag skulle vilja testa är att spela lite industri/synth/body istället för den här filmmusiksmörjan som mina spelar är så förtjusta i. Precis när spelarna börjar förstå att pälsödlorna nog inte har
dödat någon, utan lockats till en måltid med lättfångat byte drar jag på tung monoton industri-synth. Och sedan..fram med battlemaps. Den ena efter den andra.
Får se hur det blir.
/Basse, på tisdag alltså.
