Har bara sett ettan, men den är en av mina favvofilmer. Storyn är grisenkel, men den lever på sin stämning som golvar det mesta andra som producerats i den vägen. (Fotot och dekoren gör sitt till där, helt klart.)
Har inte hållit koll på uppföljarna, lyckades de avhålla sig från att återanvända samma Crow-gubbar? City of Angels lät ok eftersom kråklegenden är öppen för att det som hände Eric Draven också kan hända andra, fast jag minns att det fanns ett manusförslag på en trea där den gode Eric skulle kliva upp ur graven igen -- men det som gjorde honom osalig fixade han ju i första filmen.
--
Åke