Konrad Konvalj
Myrmidon
Torchbearer är som tidigare nämnt det nya rosa och eftersom rosa är kärlekens färg vill jag på något vis försöka sprida Fackelbärandets lära på wurrnu på ett "vettigt" vis via en krönika.
Jag skall efter bästa förmåga försöka få ihop nått bra av det hela och välkomnar alla att kommentera, lovorda, och fördöma mig och min pöbel!
Spelträff 1
Trasapa - Människa, Magiker, Waldrick
Icke forumit Lars23 - Dvärg, Äventyrare, Lokke
Icke forumit Plop - Hob, Tjuv, Rolle Storfot
Icke forumit G-man - Människa, Krigare, Adrian
Dvärgen Lokke, magikern Waldrick, krigaren Adrian och hoben Rolle Storfot möts upp längs vägen i närheten av vägkrogen "Tre Väpnare" (tre tjänare har jag nog använt mig av lär min pöbel upptäcka). De sista sparade slantarna som räckt över den långa vintern är tänkta att spenderas för att fukta upp herrarnas torra strupar, i väntan på fler äventyrande vänner. När väl alla samlats är det dags att söka lyckan i någon avlägsen grotta i hopp om ära och rikedom.
Turn 1
Gruppen skymtar värdshuset på avstånd och något är fel? Det är helt tyst och mörkt. Adrian stövlar genast iväg i mörkret emedan Waldrick väver samman en besvärjelse som skänker ljus åt gruppen.
Adrian närmar sig fortfarande i mörkret och funderar hurivida han skall entra värdshuset med en sköld och en fackla eller en sköld och sin hjälmkrossare eftersom det är omöjligt att välja dem båda. När väl övriga följet närmar sig med Waldricks magiska ljus är valet lätt, hjälmkrossare går ALLTID före en fackla.
Waldrick och Adrian tar stallvägen in och dvärgen släpar med sig Rolle genom ytterporten. Väl inne upptäcker gruppen att ALLT är stulit och/eller sönderslaget. Ett blodigt släpspår leder fram till en dörr i de bakre regionerna av värdshuset och det får gruppen att stanna upp i sitt sökande efter något att fukta strupen med. Blodet får tankarna att skena iväg. Vad har hänt med värdshusvärden och hans familj? Vad har hänt med Waldricks gode vän Gunther som arbetar som kock på Tre Tjänare??
Rolle Storfot luktar, smakar och känner på blodet för att avgöra hur länge det har sugit in i trägolvet. Adrian hjälper till och avgör att det är människoblod och inget animaliskt. Sånt är lätt att avgöra när man har jagat vilt i hela sitt liv.
Waldricks magiska ljus är fortfarande behjälpligt och blodsspåret är ett par tre dagar gammalt konstaterar Rolle. Dvärgen Lokke öppnar raskt upp dörren som leder in i en liten kammare med diverse hyllor tömda på bra saker och fyllda med diverse bråte. En trappa leder ner i mörkret och äventyrarna möts av en konstiga myskdoftande odör.
Waldrick nästan springer ner för trappen med sitt magiska ljus svävande över huvudet. Adrian följer sakteliga efter emedan Lokke och Rolle står kvar i dörröppningen. Ett brak senare utlöses en riggad fälla och trappan kollapsar fullständigt!
Waldrick landar hårt på ryggen ner i en mörk källare. Turligt nog fungerar fortfarande hans magiska ljus. Rummet har lågt till tak och det är rätt kallt här nere jämförelsevis med värdshuset. På golvet syns en pöl av blod och ett släp spår leder vidare in igenom en öppen dörr. Till vänster om dörren är diverse inredning från värdshuset staplat, till höger sitter en tappkran och en spak i väggen, i övrigt är rummet tomt. Ett krafsande ljud hörs från den öppna dörren och ut kommer tre jätteråttor som genast går till attack! Från ovan tar sig Adrian smidigt ner för den trasiga trappan och strax därefter klättrar Lokke ner utan större problem till råttornas stora förtret. De hade ju siktat in sig på en ensam liten stackare, men nu lär det bli svårare..
De tre hjältarna går till attack med samlad styrka. Lokke driver och hackar råttorna bakåt med sin stridsyxa, Adrian täcker upp Lokkes vänstra flank och försöker sätta sin spetsen av sin korpnäbb i nacken på en råttsate. Waldrick håller sig lite i bakgrunden till en början och hyttar lite med dolken.
Lokke får in en fin träff och en av råttorna slungas in i källarväggen men de andra två lyckas klättra upp på hans rygg och gör ett försök att ta sig in under läderrustningen för att få i sig lite dvärgakött.
Adrian griper tag i nacken på en av råttorna och slänger ner den på backen och med en välriktad stövelklack bryts råttans nacke. I samma stund skakar Lokke av sig den sista råttan som landar på ryggen. Waldrick springer fram och slänger sig på råttan och forcerar iväg en magisk stöt av smärta in i den hjälplösa råttan. Hans våghalsighet är mer en dumdristig handling kan man påstå. Istället för att på avstånd nacka råttan med magi blottar han sitt ansikte vid råttans klor och strax innan dödsögonblicket river och rafsar råttan upp små sår i ansiktet på Waldrick.
Den sista råttans dödsskri anländer passande nog precis när Waldricks magiska ljus slocknar. Allt blir mörkt, råttorna ligger förmodligen döda på golvet. En plötslig hunger drabbar Lokke och Waldrick efter striden. Rolle som stått ovan och kikat på börjar också känna ett trängande behöv att käka sin andra frukost. Waldrick ropar och letar efter Adrian men får ingen kontakt. Hur skall nu facklorna kunna tändas när ingen tändbox finns att tillgå?
Trasapa - Waldrick, Utmattad-Hungrig & Törstig
Lars23 - Lokke, Hungrig & Törstig
Plop - Rolle Storfot, Hungrig & Törstig
G-man - Adrian, Hungrig & Törstig
Jag skall efter bästa förmåga försöka få ihop nått bra av det hela och välkomnar alla att kommentera, lovorda, och fördöma mig och min pöbel!
Spelträff 1
Trasapa - Människa, Magiker, Waldrick
Icke forumit Lars23 - Dvärg, Äventyrare, Lokke
Icke forumit Plop - Hob, Tjuv, Rolle Storfot
Icke forumit G-man - Människa, Krigare, Adrian
Dvärgen Lokke, magikern Waldrick, krigaren Adrian och hoben Rolle Storfot möts upp längs vägen i närheten av vägkrogen "Tre Väpnare" (tre tjänare har jag nog använt mig av lär min pöbel upptäcka). De sista sparade slantarna som räckt över den långa vintern är tänkta att spenderas för att fukta upp herrarnas torra strupar, i väntan på fler äventyrande vänner. När väl alla samlats är det dags att söka lyckan i någon avlägsen grotta i hopp om ära och rikedom.
Turn 1
Gruppen skymtar värdshuset på avstånd och något är fel? Det är helt tyst och mörkt. Adrian stövlar genast iväg i mörkret emedan Waldrick väver samman en besvärjelse som skänker ljus åt gruppen.
Adrian närmar sig fortfarande i mörkret och funderar hurivida han skall entra värdshuset med en sköld och en fackla eller en sköld och sin hjälmkrossare eftersom det är omöjligt att välja dem båda. När väl övriga följet närmar sig med Waldricks magiska ljus är valet lätt, hjälmkrossare går ALLTID före en fackla.
Waldrick och Adrian tar stallvägen in och dvärgen släpar med sig Rolle genom ytterporten. Väl inne upptäcker gruppen att ALLT är stulit och/eller sönderslaget. Ett blodigt släpspår leder fram till en dörr i de bakre regionerna av värdshuset och det får gruppen att stanna upp i sitt sökande efter något att fukta strupen med. Blodet får tankarna att skena iväg. Vad har hänt med värdshusvärden och hans familj? Vad har hänt med Waldricks gode vän Gunther som arbetar som kock på Tre Tjänare??
Rolle Storfot luktar, smakar och känner på blodet för att avgöra hur länge det har sugit in i trägolvet. Adrian hjälper till och avgör att det är människoblod och inget animaliskt. Sånt är lätt att avgöra när man har jagat vilt i hela sitt liv.
Turn 2Konrad Konvalj said:Här stoppade jag in ett test med OB2 har jag för mig. Kommer inte ihåg riktigt vilken färdighet jag hade tänkt mig men troligen scout eller så. Adrian hjälpte till med Hunter vilket troligen inte är okay men det var mest ett test för att kolla läget lite på hur det funkade med hjälp och sånt. Testet är ett misslyckande och jag avvaktar lite med en lämplig tvist som kan tänka sig passa bra in i vad gruppen företar sig.
Waldricks magiska ljus är fortfarande behjälpligt och blodsspåret är ett par tre dagar gammalt konstaterar Rolle. Dvärgen Lokke öppnar raskt upp dörren som leder in i en liten kammare med diverse hyllor tömda på bra saker och fyllda med diverse bråte. En trappa leder ner i mörkret och äventyrarna möts av en konstiga myskdoftande odör.
Waldrick nästan springer ner för trappen med sitt magiska ljus svävande över huvudet. Adrian följer sakteliga efter emedan Lokke och Rolle står kvar i dörröppningen. Ett brak senare utlöses en riggad fälla och trappan kollapsar fullständigt!
Turn 3Kung Kornholio said:Rolle Storfot har "söker alltid efter fällor i nya rum" som instinkt men lökade ur och använde sig inte av den. Waldrick skulle kunna ha undersökt trappan och liknande innan han stövlade ner men så här långt är inte mekaniken solklar för någon av oss. Ett test mot hälsa OB2 för att undvika att falla ner var grejen här har jag för mig och på nått vis fick vi till det hela att Waldrick agerat mot sitt Trait och han valde att ta två checks för två svårighetsgrader högre. Alltså OB4, det är fullständigt felaktigt har det ju visat sig så här i efterhand och endast 1 check är möjlig att inkassera när man agerar mot ett Trait till sin nackdel. Hur som var det ju inte hela världen och det slutade med att han ramlade ner i källaren.
Waldrick landar hårt på ryggen ner i en mörk källare. Turligt nog fungerar fortfarande hans magiska ljus. Rummet har lågt till tak och det är rätt kallt här nere jämförelsevis med värdshuset. På golvet syns en pöl av blod och ett släp spår leder vidare in igenom en öppen dörr. Till vänster om dörren är diverse inredning från värdshuset staplat, till höger sitter en tappkran och en spak i väggen, i övrigt är rummet tomt. Ett krafsande ljud hörs från den öppna dörren och ut kommer tre jätteråttor som genast går till attack! Från ovan tar sig Adrian smidigt ner för den trasiga trappan och strax därefter klättrar Lokke ner utan större problem till råttornas stora förtret. De hade ju siktat in sig på en ensam liten stackare, men nu lär det bli svårare..
De tre hjältarna går till attack med samlad styrka. Lokke driver och hackar råttorna bakåt med sin stridsyxa, Adrian täcker upp Lokkes vänstra flank och försöker sätta sin spetsen av sin korpnäbb i nacken på en råttsate. Waldrick håller sig lite i bakgrunden till en början och hyttar lite med dolken.
Lokke får in en fin träff och en av råttorna slungas in i källarväggen men de andra två lyckas klättra upp på hans rygg och gör ett försök att ta sig in under läderrustningen för att få i sig lite dvärgakött.
Adrian griper tag i nacken på en av råttorna och slänger ner den på backen och med en välriktad stövelklack bryts råttans nacke. I samma stund skakar Lokke av sig den sista råttan som landar på ryggen. Waldrick springer fram och slänger sig på råttan och forcerar iväg en magisk stöt av smärta in i den hjälplösa råttan. Hans våghalsighet är mer en dumdristig handling kan man påstå. Istället för att på avstånd nacka råttan med magi blottar han sitt ansikte vid råttans klor och strax innan dödsögonblicket river och rafsar råttan upp små sår i ansiktet på Waldrick.
Turn 5Kristoff Kastanj said:Adrian lyckades hänga kvar men valde även han att använda ett Trait emot sig själv för att tjäna in lite checks. Han är en ensamvarg men valde att släppa taget och hjälpa sin polare i nöd eller liknande. Kommer inte riktigt ihåg hur det motiverades.
Sen var jag nog lite shyrre och lät dvärgen Lokke klättra ner i samma runda utan att kryssa en turn (tror inte det är okay asså). Ett slag mot OB5 Dungenering var gällande och det lyckades tack vare lite vägledande hjälp från Rolle (scoutning eller pathfinder) och en bonustärning från Modig. Således tre pers mot tre jätteråttor.
Striden? Blev det nåt rätt här då. Spelarna valde att initiera en Kill conflict. En Drive off hade väl kanske varit mer rätt i och med att en strid i "dödsläge" kan innebära rollpersonernas död. Jag missade att RP:na hade Might 3 och råttorna bara Might 2 så de tappade en bonustärning där. Dispositionen blev 6/6 (missade att RP:na kan hjälpa kaptenen för striden) och Waldrick valdes som konflikt ledare (har jag för mig).
Spelarna segrade och de uppnådde sitt mål (alltså, att nacka råttkräken), de miste 1 disp. så efter ett litet snack kom jag fram till att Waldrick som sprang fram mot den sista råttan drog på sig lite Utmattning i och med den rätt onödiga ansträngningen. Mer än så behövdes inte.
Råttorna körde Attack-Manöver-Attack
RP:na körde Attack-Försvar-Attack (har jag för mig)
Den sista råttans dödsskri anländer passande nog precis när Waldricks magiska ljus slocknar. Allt blir mörkt, råttorna ligger förmodligen döda på golvet. En plötslig hunger drabbar Lokke och Waldrick efter striden. Rolle som stått ovan och kikat på börjar också känna ett trängande behöv att käka sin andra frukost. Waldrick ropar och letar efter Adrian men får ingen kontakt. Hur skall nu facklorna kunna tändas när ingen tändbox finns att tillgå?
Avslutningsvis en liten sammanfattningKarl Kämpe said:Men 4:an då?.. Nu är vi plötsligt inne på spelträff två och jag har högst troligt tänkt över hur det gick till när alla skulle ta sig ner för den raserade trappan. Beslutet var att det skulle ha kostat pöbeln en runda så jag väljer att starta upp spelträff 2 i runda 5. Den delen av krönikan är inte färdig än så jag slutar här.
Trasapa - Waldrick, Utmattad-Hungrig & Törstig
Lars23 - Lokke, Hungrig & Törstig
Plop - Rolle Storfot, Hungrig & Törstig
G-man - Adrian, Hungrig & Törstig