Få in lite impro
1) Spelare frågar "Finns det en matta i rummet?" Du passar tillbaka "Ja, vad tycker du? Finns det en matta i rummet?" och låter spelaren bestämma.
2) Spelaren lyckas med ett tärningsslag. Du säger "Du lyckas! Vad händer?" eller "Du träffar! Beskriv!" om det är i en fajt.
Jag är inte säker här, men jag skulle tro att det är viktigt att inte gå på gammal vana och ta tillbaka bollen i den här situationen. Beskriver spelaren hur hans fiende vacklar bakåt med blod forsande från huvudet, ta inte över och konstatera samma sak igen, eller ta vid och fortsätt beskrivningen där spelaren började. Visst, det är en sorts bejakande, men det förstärker idén om att allt måste gå igenom spelledaren och godkännas av denne. När en spelare har sagt något så är det sant i spelvärlden. Känn dig fri att ta dig för pannan och lägga till ett "Glaarrhhhrgg!" dock, det höjer spelarens bidrag.
När vi spelar D&D så kör vi konsekvent så här i striderna. Detta borde vara lätt att göra men svårt att få flöde i WHFRPG, ifall det är tredje utgåvan ni kör?
3) Passa till dem genom att ställa frågor. "Vad har du för vän här i staden? Aha, en bagare. Är han en cool eller besvärlig kille?" Använd riktade frågor i början: Det som känns jobbigt för dina spelare är att stå med en boll i händerna och inte ha en aning om vart de förväntas passa vidare den. Visst, i fritt improspel finns det nästan inga förväntningar alls, men om man spelar ett förberett äventyr med spelare som är vana vid att spelledaren har förväntingar på en så är det svårt att släppa den känslan.
Du kan slänga in en egen boll innan frågan också. Typ "Du gjorde en kvinna förtvivlad förra gången du kom till det här stället. Vad hände egentligen?"
Här länkar Poppe till relevanta diskussioner.
4) Ta en titt på Flow-ermodellen igen. Är det någon av de här punkterna som ni skulle kunna bli ännu bättre på i er grupp?
5) Uppmuntra spelarna till att delta även när deras roller inte är där. Heja på sina polare, bua på skurken, peppa och kommentera.
Den här är en luring, dock. Jag kommer ihåg att när vi spelade med "långsam inlevelse" istället för "fartfylld inlevelse" så var det väldigt störande med kommentarer. Det kanske inte funkar i alla spel?
Ska försöka få tid över imorgon eller i övermorgon att skriva om hur man kommer igång och spelleder impro fullt ut.
Det går att öva på att bolla med varandra. Här är lite olika situationer som du kan pröva att kasta bollen till dina spelare, även med en förberedd handling, utan att behöva gå ut i full-blown improv:Hakanlo said:Samtidigt spelar jag uteslutande traditionella spel, på ett ganska traditionellt sätt, och trivs med det (just nu faktiskt WHFRP med massa kort och pluppar). Då detta improspelande verkligen tycks mig som en idealsituation tänker jag: hur får jag in dessa element mer i spel, och råder det en direkt motsatsförhållande mot mitt nuvarande spelsätt? Därav frågorna. Jag tycker det ni berättat är praktiskt och användbart.
1) Spelare frågar "Finns det en matta i rummet?" Du passar tillbaka "Ja, vad tycker du? Finns det en matta i rummet?" och låter spelaren bestämma.
2) Spelaren lyckas med ett tärningsslag. Du säger "Du lyckas! Vad händer?" eller "Du träffar! Beskriv!" om det är i en fajt.
Jag är inte säker här, men jag skulle tro att det är viktigt att inte gå på gammal vana och ta tillbaka bollen i den här situationen. Beskriver spelaren hur hans fiende vacklar bakåt med blod forsande från huvudet, ta inte över och konstatera samma sak igen, eller ta vid och fortsätt beskrivningen där spelaren började. Visst, det är en sorts bejakande, men det förstärker idén om att allt måste gå igenom spelledaren och godkännas av denne. När en spelare har sagt något så är det sant i spelvärlden. Känn dig fri att ta dig för pannan och lägga till ett "Glaarrhhhrgg!" dock, det höjer spelarens bidrag.
När vi spelar D&D så kör vi konsekvent så här i striderna. Detta borde vara lätt att göra men svårt att få flöde i WHFRPG, ifall det är tredje utgåvan ni kör?
3) Passa till dem genom att ställa frågor. "Vad har du för vän här i staden? Aha, en bagare. Är han en cool eller besvärlig kille?" Använd riktade frågor i början: Det som känns jobbigt för dina spelare är att stå med en boll i händerna och inte ha en aning om vart de förväntas passa vidare den. Visst, i fritt improspel finns det nästan inga förväntningar alls, men om man spelar ett förberett äventyr med spelare som är vana vid att spelledaren har förväntingar på en så är det svårt att släppa den känslan.
Du kan slänga in en egen boll innan frågan också. Typ "Du gjorde en kvinna förtvivlad förra gången du kom till det här stället. Vad hände egentligen?"
Här länkar Poppe till relevanta diskussioner.
4) Ta en titt på Flow-ermodellen igen. Är det någon av de här punkterna som ni skulle kunna bli ännu bättre på i er grupp?
5) Uppmuntra spelarna till att delta även när deras roller inte är där. Heja på sina polare, bua på skurken, peppa och kommentera.
Den här är en luring, dock. Jag kommer ihåg att när vi spelade med "långsam inlevelse" istället för "fartfylld inlevelse" så var det väldigt störande med kommentarer. Det kanske inte funkar i alla spel?
Ska försöka få tid över imorgon eller i övermorgon att skriva om hur man kommer igång och spelleder impro fullt ut.