Oscar Silferstjerna
Sjunger i duschen
Man kan fundera på hur ett rollspel skapar kreativitet. Ett sätt är att inte ge stöd alls eller erbjuda väldigt allmänna riktlinjer. Som i det första Mutant. En del kommer då att fylla i luckorna själv. Det gjorde exempelvis jag. Jag fyllde pärmar med maskinskrivna äventyr och kartor.Tror det här också formade hobbyn för mig. Jag ser ju detta som en styrka och inte alls en svaghet. En skissartad värld som fylls i genom spel mer än 10 böcker a 100 sidor där vi har information om spelvärlden. Även om Mutant inte i så tydliga ordalag lämnar över skapandeansvaret till spelledaren som Basic D&D gör, så är det något med det skissartade som triggar fantasi, skapar ingångar och öppningar för skapandet.
Ett annat sätt att ge stöd för skapande är att, som i många indiespel, erbjuda mer nischade koncept med en viss dramaturgi. OSR-spelen löser ofta samma problem med tabeller. Indie och OSR är i mina ögon bättre eftersom jag förstår mer hur skaparen har tänkt sig spelet. Samtidigt är det förstås möjligt att själv utveckla även dessa spel. Man har bara tillgång till andra byggstenar från början. Spelets idé är då mer direkt synlig istället för underförstådd och diffus.