Nekromanti Vad händer med själen under förstening?

[Xzarjo]

När en RP dör försvinner själen till andeplanet där den antagligen blir uppäten av något otrevligt (undrar hur en själ smakar?) eller tynar bort i sinom tid. Men när någon blir förstenad, antingen av en basilisk eller någon besvärjelse eller på annat sätt, vad händer med själen då? Kroppen dör nog inte eftersom när försteningen släpper så blir kroppen….. levande utan att ha dött? Och om kroppen dör blir den alltså levande igen genom geotropi och inte biotropi?
Försvinner själen till andeplanet och riskerar samma öde som en ”död” själ dvs. att bli uppäten eller blir den frusen i den tid som påverkar själar, utan risk för konsekvenser dvs. om försteningen försvinner från en varelse som blev förstenad för 2 eoner sedan så är det första den gör att undra var fisken som den satt i goda ro och smaskade på tagit vägen?
Blir den (själen) instängd i ett oändligt stort vitt utrymme där den inte riskerar att dö, men kan bli galen av ensamhet om säj 300 år förflyter? Kan gudarna kommunicera med en sådan själ och hålla den sällskap eller förvränga den till sitt eget syfte om den är förstenad tillräkligt länge? Blir själen tillgänglig för magiker som vill använda den till en artifakt?

Frågorna dök upp och utvecklats en tid efter att några spelare förstenat en dvärg när dom skulle resa över havet och dvärgar lätt blir sjösjuka.

Mvh en lömsk lurk med själ-funderingar

PS. Svara gärna så utförligt som möjligt DS.

 

[storken]

Jag personligen skulle nog se att själen stannar kvar, ovetande om vad som händer med den förstenade kroppen.
Att själen skulle riskera att dö eller något liknande skulle jag själv inte spela på iaf.

 

[Xzarjo]

Om så är fallet, blir då inte förstening det perfekta sättet för demoner att konservera mat under längre tid? Blir det inte dessutom ett bra sätt att förhindra att ens själ skulle bli utsparkad ur kroppen, om man tex. har någon aggressiv schaman efter sig. Man förlorar inte precis något på att bli förvandlad, vilket blir ett bra sätt att ”frysa” själ-energi (sen behöver man bara hitta något användningsområde för den).

Om man dessutom förstenar 300 kaniner, hur påverkar då det den stora kanin-anden?

 

[Phelan]

Kaniner

Att förstena 300 kaniner kräver någon form av magiskt föremål som kastar besvärjelsen, ty den vanliga besvärjelsen upplöses ju då samma magiker ånyo använder Förstena-effekten. Om du inte lyckas få någon areaeffekt på förstenandet alltså.

Men om du lyckas kommer den stora kaninanden manifestera sig som en 10 meter hög kanin och till tonerna av 80-talshårdrock dräpa kaninnyttjaren.

Vad gäller att använda Förstena som stasis så kan man tänka sig att alla former av sociala varelser som blir instängda i sin kropp utan förmåga att förnimma något utanför (se tidigare diskussion om Förstena och sinnen) löper stora risker för bestående mentala men...

Mvh / Phelan

 

[GrottrolletNaug]

Jämför med koma

Tja... vad händer med själen när kroppen hamnar i koma?
Troligtvis någonting liknande. Någon slags drömlös sömn.

/Naug

 

[Man Mountainman]

Så som jag använt Förstelning har det bara varit kroppen som varit förstelnad. Själen är vaken (och ganska frustrerad), även om den nog ser till att "bedöva" sig själv för att inte bli helt galen. Den vandrar inte iväg, utan sitter kvar i kroppen, men schamaner, demoner och what have you kan fortfarande påverka den som vanligt.

 

[Xzarjo]

Re: Kaniner

Fick plötsligt sån lust att tillbe kaninanden.

 

[DAKRilla]

Medvetandet

Har medvetandet något med själen att göra förutom att en sådan krävs för att man ska ha ett medvetandet (åtminstone då man talar i termer om intelligens alltså)? Gäller rent av sambandet själ = medvetande?

 

[GrottrolletNaug]

brainstorming runt själar, medvetenhet och annat

"Har medvetandet något med själen att göra förutom att en sådan krävs för att man ska ha ett medvetandet (åtminstone då man talar i termer om intelligens alltså)? Gäller rent av sambandet själ = medvetande?"

Det verkar vara så. Generellt sätt så är djur och monster obesjälade(typ hundar, alligatorer, hyggelmonster, heavédrakar m.m.). Medans olika raser och folkslag brukar vara besjälade (typ människor, tiraker, vättar, kentaurer m.m.).

Om man söker någonslags definition så kanske man finner den i andeplanet.
Skulle en defintion kunna se ut så här?

Def. "En besjälad varelse är en varelse som har möjlighet att påverka andeplanet, och består således av en andlig del."
Således skulle människor bestå utav en andlig del samt en världslig del, eftersom dom har möjlighet att påverka både andeplanet och det mundana planet.


Fast en sådan definition lämnar vissa luckor.
T.ex. så borde både gudar och demoner vara besjälade varelser enligt defintionen ovan, vilket är blir knas. Själen är ju uttryckligen psykotropisk, det framgår av grundbokens magisektion. Men varken gudarna eller demonerna är psykotropiska, dom är ju faktiskt teo- respektive daimotropiska.
Detta kan man sluta sig till av passagen om Psykotropi på sidan 235 i grundboken.

"Psyokotropi är en speciell andekraft som har sitt ursprung i andar och själar. Alla besjälade äsen med eller utan fysisk kropp är begåvade med psykotropi. - dock ej gudar och demoner. Varelser utan själ, exempelvis djur och odöda(sic!) saknar helt psykotropisk utstrålning. /.../"

Denna passage insinuerar att demoner och gudar inte har själar. Däremot säger det ingenting om deras medvetenhet. Att gudar och demoner faktiskt är medvetna är det dock ingen som betvivlar.

Alltså kan vi konstatera att sambandet själ = medvetande inte är korrekt ur en strikt logisk synpunkt, för det implicerar att medvetande = själ.
Däremot så kan vi säga att själ alltid medför medvetande, men däremot så är det inte sant att medvetande alltid medför en själ.


/Naug, spårar ut om själar och grunks

 

[Erk]

Medvetande, själ och självmedvetande [lite OT]

Kan bara inte låta bli när det handlar om filosofiska frågor...

Om man frågar sig vad medvetande är så får man nog lika många svar som det finns tänkare som ägnat sig åt frågan. Nu sammanfaller ju inte Mundanas filosofiska problem nödvändigtvis med våra egna, men jag tycker mig se likheter

Jag tror inte heller på den logiska identitetsrelationen själ=medvetande. Även (högre) djur har rimligtvis någon form av medvetande i form av bearbetade sinnesintryck, minnen o dyl.

Vad de däremot saknar (anser många) är självmedvetande. De är medvetna om att de har ett synintryck, men inte om subjektet som har synintrycket. Jag tror därför att själen bör ses ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor för självmedvetande. Små barn har nog inte heller självmedvetande, även om de måste sägas ha en själ (i Mundana alltså).

Själen i en förstenad kropp borde nog betraktas som själen hos en person i koma, som redan påpekats. Alltså som ett vilande medvetande. Ett alternativ är kanske att personen fortsätter vara medveten, men saknar alla former av kontakt med något utanför det egna medvetandet. Ganska frustrerande antagligen...

Erik, gillar filosofi

 

[GrottrolletNaug]

Teoretisk filosofi blir praktisk i Mundana

Vad som gör alla sådana här frågor lite mer tacksamma i Mundana än på Jorden är att man faktiskt kan observera själen. T.ex. schamaner (och säkert tuffa psykomantiker också) kan ta sig ut på andeplanet och titta på själar, peta lite på dom, och allmänt bara iakta dom. Vart ta den vägen när den dör? Det är bara att följa efter den och se. Händer det olika saker med heliga respektive kätterska personers själar när dom dör?
Det är bara att vara på andeplanet och följa efter och kolla.

Så väldigt mycket av dom teoretiska frågorna på jorden blir väldigt väldigt enkla att besvara på Mundana

/Naug, gillar entydiga svar

 

[Erk]

Re: Teoretisk filosofi blir praktisk i Mundana

Jo det är sant. Just själen är inget mysterium i Mundana (i alla fall inte för alla). Fast det är ju skillnad på vad schamaner vet och vad majoriteten tror.

Lyckligtvis finns det gott om andra filosofiska problem (i alla fall i mitt Mundana). Skulle inte tycka om en värld där allt lät sig förklaras i termer av naturlagar. Fast Mundana ligger farligt nära ibland...Tänker främst på magireglerna (inget ont om dem)