Nekromanti Var ska man börja? [litteratur]

[Ackerfors]

Det finns ju faktiskt en del författare som har kläckt ur sig en och annan bok och till slut börjar det bli knepigt att veta var man ska börja om man ska ta sig an någon intressant författare. Jag har en del sådana författare som jag gärna skulle vilja läsa något av, men som jag faktiskt inte vet hur jag ska komma igång och vad jag bör läsa först, och jag är ganska säker på att jag inte är ensam om att ha det problemet. Därför startar jag den här tråden där man dels kan be om hjälp med författare man är intresserad av och dels hjälpa till med de som undrar något om författare man själv har mer koll på.

Några författare som jag skulle behöva få lite mer koll på är:
- Paul Auster (anledningen till att idén till tråden kläcktes), för jag läste en recension i DN där det stod att man bör ha läst andra Paul Austerböcker för att fatta alla referenser böckerna emellan. Jag tyckte det lät ballt, så jag blev nyfiken. Vilken ordning ska man läsa Paul Auster i?
- Arto Paasilinna, en författare vars böcker jag ofta sett framsidor och titlar på och tänkt "vad knäppt det verkar, det skulle jag nog gilla" men jag har aldrig kommit till skott att prova på något av honom. Vad ska man börja med?

Har ni några andra ni vill veta mer om eller kan ni hjälpa mig? Jag är säker på att vi kan slå våra nördiga huvuden ihop och upplysa varandra.

 

[Dante]

Paasilinna ...

Jag har väl läst ett tiotal (eller därikring) Paasilinna-böcker, och tänker utifrån det drista mig till att säga att du kan börja med vilken som helst.

Det är ingen djup eller »svår« litteratur. Det är däremot absurt och underhållande och har fått mig att skrocka för mig själv på bussen på väg till jobbet.

Rekommenderas!

 

[Deodanders]

Jag blev rätt knäckt av New York-trilogin när jag gick andra året på gymnasiet och läste allt annat av Paul Auster efter det fram till den där boken om hunden för några år sedan. Jag har inte läst några av hans senare men den nya verkar schysst och jag är lite sugen igen.

Bäst gillar jag nog Leviathan men jag skulle börja med New York-trilogin. Lätt.

Jag har på nåt vis läst ett gäng böcker av Paasilinna men Harens år är den enda jag skulle rekommendera.

 

[Rising]

Vilken ordning ska man läsa Paul Auster i?

Antar att du utgår ifrån recensionen till "resor i skriptoriet". Okej, den recensionen talar om att man bör vara bekant med Austers teman (såsom liv som går i kras, funderingar över ödet och slumpen, samt ett ständigt återkommande lekande med hur livet och fiktionen kan vävas samman; att använda författare som protagonister, att låta Paul Auster själv dyka upp som en bifigur, att låta karaktärer leva sina liv i spåret efter det dokumenterade liv som andra lämnat efter sig, att låta karaktärer blanda ihop sina liv med de berättelser de skriver om, att låta täckmantlar, lögner och önskedrömmar ta över eller representera karaktärernas livsöden; och förstås Austers förkärlek för att bygga upp enorma labyrintiska strukturer av referenser mellan namn, öden, alias, arbeten, projekt och liknande - som återkopplar till sig själva på otaliga vis), och allt det får man i New York-triologin.

Man får det egentligen redan i den första boken; Stad av Glas. Har man läst Stad av Glas så är man införstådd med temat i vilken annan äkta Paul Auster-bok som helst, mer eller mindre.

Sedan framgår det av recensionen att Auster i "resor i skriptoriet" också gör självreferenser på så vis att karaktärer återkommer från hans tidigare böcker. En googling ger mig bl.a. Marco Fogg från Månpalatset, John Trause från Orakelnatten och Benjamin Sachs från Leviathan. Trots att jag läst Leviathan så lade jag inte det namnet på minnet, och jag undrar om det kommer ge mig någon särskild extranjutning av att ha läst boken som namnet kommer ifrån. Räcker det inte med att man vet att det är Austers karaktärer som går igen i denna bok? Förhoppningsvis lämnar han inte nya läsare i sticket utan presenterar dessa karaktärer för dem som inte känner till dem eller har glömt bort dem.

Nå, det jag gillar med Auster är just dessa labyrintiska referenser. Böckerna slutar oftast bara i ett antiklimax eller rinner ut i sanden på ett Kafkaeskt manér. Det kluriga är att man själv som läsare inte så mycket rör sig framåt i handlingen utan mer rullar runt i det här labyrintverket av referenser och hela tiden stöter på nya tematiska mönster som rör sig på helt andra plan än handlingen. Namn återknyter till andra namn eller ges plötsliga symboliska förklaringar, spår och händelser uppkommer för att sedan inte leda någon vart utom i andra återkommande detaljer längre fram, osv.

...och detta var som bäst i första Stad av Glas; men är bra i hela New York-triologin. Jag har läst tre andra böcker som försöker göra detta, men som inte lyckats lika bra, och de är:

2. Leviathan
3. Orakelnatten
4. Illusionernas bok.

Jag är inte helt säker på ordningen, dock. De är ungefär lika bra, allihop.

Jag har också läst Timbuktu, men den tyckte jag var skräp.

Jag rekommenderar också serien Stad av Glas av Mazzuchelli, eller vad han nu heter. Tungt svärtad, ser ut som MAUS, ungefär, och en av de bästa serier jag läst. Jag läste den innan boken, och boken blev inte ett dugg sämre av att jag hade läst serien innan. Den är så himla smart, för den bidrar med egna små lekar kring Austers verk, samt klarar att återge berättelsen på så vis att man nästan tror att Auster själv tecknat den och inte kunde bestämma sig för om historien gjorde sig bäst som novell eller som serie. De ger båda ett mervärde åt varandra på varsitt sätt.

 

[Magnum_UBBT]

Conn Iggulden

Om rommarriket och rommare intresserar dig så kan jag tippsa om Conn Iguildens serie Kejsaren., Den består av fyra böcker och handlar om Julius Ceasars liv och levene. Man får följa Julius från barndommen och genom karriären.

Conn Igguldens böcker handlar om en omvälvande tid i det romerska imperiet, präglat av maktspel och ränker men också av mod och lojalitet. De har alla blivit stora internationella succéer.

Förutom att det är en intressant och historiskt korrekt berättelse med så öser Conn på med spänning och kul läsning, strider, och död, ränkenskaper och action.
Böckerna heter Roms Portar, Kungars Död, Svärdens Fält och Krigets Gudar.

Klart rekomendabelt!