givetvis
Klart man ska sätta begränsningar, det är ju det sl bl.a. är till för! Men man ska undvika det... Det är ju inte någon idé att sätta begränsningar om det missgynnar speladet! En sl ska inte gå till ett spelmöte i tron om att han ska få spela som han vill, detär spelarna som bestämmer!
Spelarna har minst lika mycket makt som spelledaren då de lika gärna kan spela själva eller med någon annan. Det är ju ingen som vill spela med en spelledare som de inte tycker är bra... eller hur?
Jag tycker (definition för snart måste jag gå hem)
Spelledaren ska i den mån det går framhäva ROLLspelande och inte rollSPELANDE. Vi har haft praktexempel på en het diskution som pågick i 30 min om hurvida fåglar kvittra eller sjöng... Låt det ta den tid det tar, alla blir gladare i slutändan.
Ovannämda regel ska brukas i möjliga mån, det är inte så ql om ingen av spelarna vill ha det så och de sitter och surar för att det tar all tid.
Låt spelarna styra dig. Anpassa dig till hur spelarna vill ha. Strunta i om det sabbar uppdraget! Låt spelarna förföra dig in i spelet så som du försöker förföra dem. Att få en bra spelargrupp är inget som sker över en dag, man måste lära länna varandra och framför allt varandras karaktärer.
Detta kommer i sin tur leda till att dina spelare inte byter karaktärer lika ofta som de vill, då de växer in i dem! (Ibland blir det dock tvärtom)
Vet inte riktigt om det blev rätt det där... men lite åt det hållet
// Jan Arenö - ivrig på att förbereda kvällens spel... måste hem!