Jag är född 83. Min underbara mamma (som nu tyvärr lider av pannlobsdemens ;_; ) uppmuntrade väldigt tidigt mitt intresse för historia och fantasy. Hon köpte den fantastiska bilderboks-tetralogin "Barnens svenska historia" åt mig, som jag minns med värme än idag, och sedan, när jag var i tonåren, gav hon mig de fem böckerna i "Sagan om Belgarion" i present. Pappas kompisar från hans fiskeklubb gav mig ofta seriealbum i present, tex Lucky Luke, Spirou, och Asterix. Pappa arbetade på biblioteket, och jag lånade och lästa stora delar av alla europeiska albumserier där - den av dessa som jag minns starkast än idag, och läst om flera gånger, är Peter Madsens "Valhall", som för mig är den kanoniska versionen av de nordiska gudarna. Jag har alltid haft mycket svårt att acceptera alla andra författares tolkningar av nordisk mytologi - Valhall-serien är mitt kanon.
På min fritidsgård på lågstadiet fanns "Bilbo" i en fantastiskt vältecknad serietidningsform, som därmed blev en annan mycket tidig kontakt med fantasy för mig. På skolbiblioteket i mellanstadiet läste jag hela "Narnia"-sviten och även Bilbo, och historiska ungdomsromaner tex många av Maj Bylock, och Sven Wernströms "Trälarna"-serie.
Sedan bör man givetvis nämna tv-spelen, där Zelda - A Link to the Past och Secret of Mana gjorde by far störst intryck på mig.
Nån gång när jag var 10-12 introducerades jag till den svenska Conan-tidningen och Fantomen-krönikan, dessa blev by far den viktigaste fantasy-influenserna under min tidiga rollspelstid, som började första året på högstadiet.
