Nekromanti Vill bara dela med mig av inget alls

[The_Karlsson]

Känner att allt folk på forumet behöver en kort novel av mig för mig. men viste inte vart jag skulle sprida den, och då den inte handlar om något som hällst alls. Snarare är det några minuter av era liv ni aldrig kommer åter se. men i alla fall, Läs och gråt. Finns intresset för mer menlöst läsande har jag 11 delar till.


Små ludna varelser
Kap I

Det var för länge, länge sedan om 3000 år i en liten rymdhamn på ingen speciell platts i universum. Där en liten luddig varelse lyckades smyga om bord på ett av utforskningsskeppen. Denna lilla ludna varelse heter Knugen. Inte för att någon någonsin har brytt sig om små ludna varelser som heter Knugen men det gör ju ingenting eftersom det bara främjar den lilla ludna varelsens uppdrag. Detta är då bara en liten del som är bra med att ingen någonsin har brytt sig om små ludna varelser med namn Knugen. Alla dessa ludna varelser kommer från en liten planet som ingen någonsin har brytt sig om även om den är rik på det lilla men stort eftertraktade rymdbränslet B75 linsium, ett av universums mest sällsynta grundämne som existerar, det väger dryga 18000 ton pär kubikmillimeter och kan driva en rymdfärja på 60 miljoner ton i 23,74 år. Detta är väldigt bra eftersom då behöver inte bränsleutrymmet vara så stort. Men åter till den lilla ludna varelsen ombord på utforskaren
Trinovian III. Det är ett väldigt bra skepp eftersom detta kan drivas med B75 linsium. Trinovian III är tankad med 5 kubikmillimeter av B75 linsium, detta är inte billigt utan det kostar cirka 9000 miljarder biljoner krediter, en väldigt dyr affär men man kan tjäna på det eftersom man inte behöver tanka på sisådär 118,7 år. Den lilla ludna varelsen ombord på detta skepp är extremt belåten med att få åka med ett så modernt skepp nu i slutet av 5900:talet.

Den lilla ludna varelsens uppdrag består av tre delar, den första är att ta sig ombord på ett skepp, den andra är att ta sig till planetsystemet Talinovaster, en hop planeter som cirkulerar kring en liten Sol. Den tredje och sista delen är att ta med en bit bark från ett träd (som bara finns där) tillbaka till
Trinovian III. När detta är gjort så ska denna lilla ludna varelse få bli Härskare över alla andra ludna små varelser.

Nu har då den lilla ludna varelsen startat sin långa och mödosamma resa till Talinovaster. Efter start så fick den lilla ludna varelsen reda på att alla små ludna varelser ombord omedelbart skulle rapportera sig på bryggan men eftersom denna lilla ludna varelse inte visste var bryggan var så fick han lifta med en Gnuff. En Gnuff är ett kreatur som är ganska lik Troll eller andra fantasimonster men en Gnuff är ett verkligt kreatur som i årtusenden har ignorerat de små ludna varelserna. Men nu var det slut på det, för den lilla ludna varelsen hoppade upp på axeln på Gnuffen och bet den i örat medan den skrek ”Mot bryggan”. Då blev ju naturligtvis Gnuffen väldigt arg och började frusta och grymta på det viset som Gnuffar gör. När en liten luden varelse biter en i örat så är det inte lätt att bli av med dem men Gnuffen lyckades på nåt vis att skaka av den lilla ludna varelsen och stampa på den. Men eftersom ludna små varelser är extremt tåliga slutade denna lilla kamp med att Gnuffen till slut tog den lilla ludna varelsen till bryggan och sedan gick vidare till sjukavdelningen för att gipsa foten. Nu var den lilla ludna varelsen på bryggan och översten såg till att han fick den bästa sviten på hela skeppet. Inte för att den lilla ludna varelsen ville ha någon uppmärksamhet men till den fina sviten tackar man aldrig nej. Den lilla ludna varelsen blev eskorterad till sin hytt och där satt han tills de var framme vid Talinavaster. Väl framme så blev den lilla ludna varelsen av släppt på den tredje planeten inifrån räknat. Denna tredje planeten var bara en liten, liten planet som ingen någonsin har brytt sig om innan den lilla ludna varelsen kom dit. Detta är dock väldigt underligt eftersom även här finns B75 linsium och eftersom det är så eftertraktat så förstår jag inte varför ingen bryr sig om denna lilla planet i Talinavasterhopen. Nu ville den lilla ludna varelsen ha denna lilla barkbit som den var ute efter men så till sin stora förvåning upptäckte den att på denna planet finns inga träd, en mycket sorglig utveckling av denna fina historia om den lilla ludna varelsen.

Den lilla ludna varelsen var nu tvungen att ta till alla knep för att ta sig från planet tre till planet fyra och eftersom ludna små varelser är mycket smarta så lyckades denna lilla obetydliga varelse få lift på en intergalaktisk trollslända. Denna trollslända kan flyga genom rymden och eftersom små ludna varelser är extremt tåliga så kan även dessa göra det. Väl framme på den fjärde planet så fick den lilla ludna varelsen reda på att här finns gott om träd. Den lilla ludna varelsen tog nu en liten bit av barken och smakade på. Detta var en extremt god bark så den lilla ludna varelsen förstod att det var rätt bark. Den lilla ludna varelsen tog med sig barken till en gigantisk rymdmask som kunde hjälpa den lilla ludna varelsen hem till sin planet och bli kung över alla små ludna varelser. Men så blev det inte för även om små ludna varelser är extremt tåliga så kan en rymdmask som är tillräckligt hungrig äta upp de små ludna varelserna och det är exakt vad rymdmasken gjorde. Detta blev undergången för alla små ludna varelser eftersom rymdmaskar får reda på var deras måltid kommer ifrån när de äter upp den. Denna onda rymdmask tyckte att små ludna varelser var så goda att den åt upp allihop utan att känna samvetskval. Men när detta nu var gjort så fick alla rymdmaskar reda på att den lilla ludna varelsen var giftig som tusan och då dog den onda rymdmasken. Detta är nu slutet av historien eftersom det inte finns något mer att skriva om ty de små ludna varelserna är upp ätna.

 

[Rosen]

Applåder (NT)

--
Åke

 

[Gastono]

Waaa, jag gillar små ludna varelser...
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD"> Synd bara att de dog... </font></td></tr></table>

Well written!
*Applåder här med*

 

[The_Karlsson]

Ja, eftersom det uppenbarligen var två som gillade första delen kommer här del två då.



Små ludna varelser
Kap II
Återkomsten

Inte för att jag tror att någon bryr sig, men jag berättar detta ändå. Det var så att för länge, länge sedan om 3000 år så dog alla små ludna varelser på grund av att en ond rymdmask åt upp alla små ludna varelser. Inte för att jag tror att någon någonsin har brytt sig om att bry sig, så tror jag ändå att detta kan vara till belåtenhet att läsa detta. Strax efter den onda rymdmaskens död lyckades några får på planeten Venus (inte för att den planet har något att göra med vår planet i detta solsystem och inte heller fåren har något att göra med våra får utan allt är bara en olycklig slump) att muteras till små ludna varelser. Detta är väldigt bra eftersom även denna berättelse ska handla om små ludna varelser. Eftersom de dog ut så tyckte jag att det var svårt att skriva om dem igen men då muterades som tur var fåren. Alltså, de inte allt för vanliga små ludna varelserna skulle nu välja en kung och eftersom man måste ha en kung som har en bra hållning så fick de små ludna varelserna problem för ingen av dom hade någon bra hållning. Detta löstes dock av att en av dom tog en bok och lade på huvudet så den lilla ludna varelsen skulle lära sig att gå riktigt. Sålunda blev den lilla ludna varelsen kung över alla andra små ludna varelser. Inte för att någon bryr sig om detta men så var ändå fallet. Detta har egentligen inget att göra med vad denna historia handlar om men det spelar inte så stor roll eftersom inte allt för många bryr sig om det.

En mörk natt fick en av de små ludna varelserna kramp i vad som för dem motsvarar vår lilltå. Inte nog med att den lilla ludna varelsen fick kramp i sin lilltå utan den lilla ludna varelsen fick också en lapp om att han skulle ut på ett hemligt uppdrag. Det först den lilla ludna varelsen skulle göra var att infinna sig hos den mäktige kungen över de små ludna varelserna. När väl krampen i den lilla ludna varelsens lilltå släppte for den lilla ludna varelsen iväg för att möta kungen. När den lilla ludna varelsen var framme hos kungen fick den lilla ludna varelsen reda på att den lilla ludna varelsen skulle till den inte allt för kända planeten Hipponisa. En inte allt för stor men inte heller för liten planet utan en helt lagom stor planet. Denna planet är en bra plats att hitta små gula stenliknade saker på och det är exakt vad den lilla ludna varelsen ska hämta. Dessa stenar är till för att rädda hela lilla ludna varelse släktet undan de nu immuna onda rymdmaskarna. Rymdmaskar var för länge sedan allergiska mot små ludna varelser. De onda rymdmaskarna har redan under flera tillfällen attackerat de små ludna varelsernas hemplanet. De små ludna varelserna har nämligen flyttat från Venus till sin ursprungliga planet Trinovian III. Detta var inte fullt så bra eftersom de små ludna varelserna flyttade djupt in i de onda rymdmaskarnas rymdområde, en väldigt dum flytt med andra ord. Men den lilla ludna varelsen fick ett rymdskepp och for iväg mot Hipponisa. Det är väldigt svårt för små ludna varelser att styra rymdskepp men just denna lilla ludna varelsen är väldigt begåvad så han kan styra de mariga rymdskeppen. ”Det är inte alls svårt när man väl lärt sig det” står det i handboken men det är också allt det står när de små ludna varelserna ska lära sig att styra. Detta kan medföra vissa problem men det är inte så ofta som små ludna varelser vill lära sig styra.

Den lilla ludna varelsen har nu anlänt till en planet som heter Rusmaniteria, denna planet har alla av någon anledning brytt sig om redan från början av rymdfartstiden. Detta är mycket konstigt eftersom det inte har funnits eller kommer att finnas något av värde på denna planet. Den lilla ludna varelsen ”landade” så häftigt så att rymdskeppet gick i 3,7 delar. Detta var inget bra för den lilla ludna varelsen eftersom den skulle behöva ett rymdskepp. Men det gör inte så mycket, eftersom den lilla ludna varelsen är extremt smart. Den lilla ludna varelsen lunkade in på ett av de många restaurangerna speciellt anpassade för små ludna varelser. Den lilla ludna varelsen förstod inte hur det kan var anpassat på ett sådant vis eftersom ingen någonsin har brytt sig om små ludna varelser. Den lilla ludna varelsen lyckades få kontakt med en av de många rymdpiloterna i denna restaurang . Just denna pilot hade namnet Sagon. Han var en mycket underlig krabat med extremt framstickande haka. Detta lade den lilla ludna varelsen omedelbart märke till eftersom små ludna varelser är mycket observanta. Denne rymdpilot är också mycket kraftig eller rent ut sagt fet men så får man ju inte säga eftersom detta ska vara en rumsren berättelse. Den lilla ludna varelsen lyckades efter mycket om och men att få Sagon till att flyga den lilla ludna varelsen till planeten Hipponisa där den lilla ludna varelsen ska hämta en liten gul stenliknande grej. Sagon var extremt motvillig till denna mycket dumma idé, som att flyga en liten luden varelse till en så udda planet som Hipponisa. Den lilla ludna varelsen fick i vilket fall som helst lift till denna planet utan att möta på några större faror om man inte räknar med att den lilla ludna varelsen och Sagon sögs in i ett maskhål och hamnade i andra änden av universum. Men detta var ju ingen fara eftersom detta maskhål var ett tur och returhål. Efter ett par veckors färd i detta gammalmodiga skepp så var de framme på planeten Hipponisa. Där både Sagon och den lilla ludna varelsen började leta efter den gula stenliknade grejen som den lilla ludna varelsen skulle ta med sig hem till Kungen över alla ludna varelser. Efter ett par timmars letande så skrek plötsligt Sagon när han utan förvarning trillade ner för en inte allt för ren trappa som plötsligt uppenbarade sig under hans fötter. Detta var en högst obehaglig upplevelse och eftersom Sagon inte var så bra på att hantera sådana situationer så gick hans puls upp till sisådär 500 slag per sekund. Det är inte så bra för hjärtat eftersom det bara klarar av att slå 79,38 slag per sekund. Det är aldrig bra att hjärtan överbelastas så var det även denna gång. Det innebar alltså att Sagons hjärta sprack. Det är inte så mysigt eftersom det inte är trevligt när man plötsligt får en trappa frammanad under fötterna. Sagon borde ha dött efter denna obehagliga upplevelse men som tur är så kan små ludna varelser i nödfall ta ena hjärtat och operera in det i andra livsformer och det gjorde den lilla ludna varelsen på den inte allt för lyckliga Sagon. Naturligtvis blev Sagon mycket gladare när han fick leva ytterligare några år. Trappan som plötsligt hoppade fram var nu borta och det var ju bra eftersom trappor inte är trevliga att ramla ner ifrån. Den lilla ludna varelsen hittade sin gula stenliknade grej. Sagon och den lilla ludna varelsen gav sig av till den lilla ludna varelsens hemplanet Trinovian III. Men tyvärr kom den lilla ludna varelsen hem försent så till den lilla ludna varelsens förskräckelse fann den lilla ludna varelsen alla andra små ludna varelser slaktade och maskerade av onda rymdmaskar. En mycket traumatisk upplevelse om man är den enda lilla ludna varelse som finns kvar. Sagon kom då fram till att små ludna varelser är mycket lätta att utrota om man är en ond rymdmask. När den lilla ludna varelsen smält att alla andra är döda så var den lilla ludna varelsen tvungen att hämnas. Den lilla ludna varelsen och Sagon begav sig ut i den stora tomma rymden för att döda alla onda rymdmaskar. Sagon och den lilla ludna varelsen kom efter ett tag fram till alla onda rymdmaskar där Sagon öppnade eld mot de onda rymdmaskarna. Det var ju ganska onödigt eftersom det var fel på kanonerna så det blev baksmälla, detta är inte bra eftersom det då exploderade nere i missilrummet och sålunda exploderade hela skeppet. Nu var återigen de små ludna varelserna utrotade. Men är det för sista gången????

 

[Gastono]

Snyggt... rent... välgjort...

Grymt

 

[The_Karlsson]

Då slänger jag väl ut del 3 oxå

Här kommer del 3. det finns många många mer





Små ludna varelser
Kap III
Att modigt färdas dit ingen liten luddig varelse färdats förut¿

Ja, så var vi här ingen, alla små ludna varelser är återigen utrotade och även denna gång beror det på de onda rymdmaskarna. Så denna berättelse kommer jag ha vissa problem med eftersom denna också skall handla om små ludna varelser. Men som tur är så har jag återigen en väldig tur med tanke på den inte allt för olyckliga händelsen på Trinovian II alltså grannplaneten till Trinovian III. På denna planeten, Trinovian II, har av en olycklig slump, på grund av den intergalaktiska evolutionen, bildats små ludna varelser. Dessa små ludna varelser är inte helt lika men ändå inte olika de föregående små ludna varelserna tex. dessa små ludna varelser är mycket större en de föregående sorterna. Tyvärr är det inte den enda skillnaden utan de små ludna varelserna är även tåligare, smartare och fulare än föregående varianter. Trots de små ludna varelsernas överlägsna intellekt så har dessa små ludna varelser inte uppfunnit rymdtåliga farkoster utan utomstående varelser som trott att dessa små ludna varelser var samma som de föregående har sålt rymdskepp till de små ludna varelserna. Trots att de inte har utvecklat dessa skepp själva så är de små ludna varelserna ändå mycket smartare än de föregående varianterna.

Men över till något annat. De små ludna varelserna var ute på en rymdutforskningsfärd när de stötte på en person inuti en liten bubbla, denna person visade sig vara den pålitliga rymdpiloten Sagon från föregående berättelse. Nu undrar ni kanske hur det kommer sig att han överlevde explosionen men varför undra? Det spelar ingen vidare roll eftersom de små ludna varelserna också har återuppstått två gånger nu. Så då undrar jag varför ni undrar hur denne person överlevde. Men jag ska svara på er fråga. Han överlevde inte, utan en av Sagons celler lyckades klamra sig fast på en liten bit tjära och som alla vet så kan en sådan varelse som Sagon återuppbygga sig om en cell lyckas ta sig till en bit tjära. De små ludna varelserna plockade upp den återfödde Sagon och han berättade för dem om hur deras avlägsna släktingar dog ut två gånger i rad. De små ludna varelserna var mycket tacksamma över denna information så de lät Sagon vara överbefälhavare över de små ludna varelsernas skepp. Sagon hade en väldig tur eftersom just detta skepp drevs fram med hjälp av B75 linsium och skeppet var tankat med 9,57 kubikmillimeter B75 linsium. Sagon var med andra ord en mycket lycklig man. Sagon och de små ludna varelserna skall färdas dit ingen liten luden varelse varit förut. Tyvärr så kan detta vara lite problematiskt om man tänker på att små ludna varelser har varit överallt i hela universum och en bit utanför. Därför måste Sagon och de små ludna varelserna ta sig långt utanför universum och det är inte lätt eftersom universum är oändligt. Men små ludna varelser är extremt smarta så de har redan räknat ut hur man tar sig till universums ände. Det är egentligen väldigt enkelt, man ska nämligen bara ta sig till universums centrum och sedan igenom den osynliga porten och vips man är i en annan dimension. Nu är det ju så att ingen någonsin har varit i en annan dimension så de små ludna varelserna och Sagon kommer vara de första. De kommer skrivas in i de små ludna varelsernas historia, förevigt erkända som hjältar.

Sagon och de ludna små varelserna började sin långa och mödosamma resa till universums centrum. Det är inte det enklaste en liten luddig varelse kan hitta på men ändå. De små ludna varelserna var nu riktigt nära sitt mål, nämligen universums mitt, när något otroligt inträffade. En mängd onda rymdmaskar uppenbarade sig framför det mäktiga rymdskeppet utan någon som hälst förvarning. Som direkt följd av detta tappade Sagon en muffins på en av de små ludna varelserna på bryggan, som i sin tur trillade baklänges ner på en av de andra små ludna varelserna som av någon underlig anledning slog till den första ludna varelsen så denne for in i en av kontrollpanelerna och sålunda kom att avfyra en megaton Alino missil rakt mot de onda rymdmaskarna som i sin tur exploderade och förvandlades till stoft. Det visade sig senare att detta var alla rymdmaskar som fanns i hela universum och så var alltså alla rymdmaskar utrotade. Detta innebär att de små ludna varelserna aldrig mer behöver oroa sig för de onda rymdmaskarna. När det var bekräftat, att alla onda rymdmaskar var döda, så kontaktade Sagon
Trinovian II och berättade de goda nyheterna och som direkt följd av detta anordnades en enorm fest på Trinovian II, så stor och makalös att 500 små ludna varelser emigrerade till Trinovian III bara för att slippa allt oväsen. Men över till de små ludna varelsernas uppdrag nämligen att ta sig till universums centrum. Efter dagar av letande hittade de små ludna varelserna till sist universums centrum och nu återstod bara den svåra biten nämligen att hitta en osynlig portal till en annan dimension. Efter flera månader lyckades Sagon till sist hitta den osynliga portalen och öppna den. Till deras stora förtvivlan visade det sig att denna port inte gick att åka in i men det gick att åka ur den. Där inne bodde mängder av onda rymdmaskar plus en och annan överdimensionell ond grässhoppa. Med denna oroväckande kombination av olycksaliga faktorer var undergången ett faktum. Men detta var inte det värsta utan efter en liten stund visade det sig att hela universum började sakta men säkert sugas in i den inte allt för trevliga portalen. Med detta i åtanke lyckades Sagon ta sig till andra sidan universum, men detta hjälpte dock inte, utan till sist sögs både han och alla de små ludna varelserna in i den dumma portalen. Är detta slutet???? Skulle inte tro det…

 

[Gastono]

Re: Då slänger jag väl ut del 3 oxå

som alla vet så kan en sådan varelse som Sagon återuppbygga sig om en cell lyckas ta sig till en bit tjära

WTF?!

någon som hälst

Hälst? Du måste sparka din korrekturläsare

Well done!

 

[The_Karlsson]

och här kommer del 4

Har sparkat aset, och här kommer del fyra, var god säg stopp när det räcker.



Små ludna varelser
Kap IV
Följetongen



Återigen ska jag skriva en liten sak om små ludna varelser vilket kan bli oerhört svårt eftersom hela universum sögs in i ett multidimensionellt tidsrumshål för ett tag sedan. Trots detta mindre bakslag så ska jag få till två fyror och en femma. Men detta har ju inget med de små ludna varelserna att göra så det spelar ingen roll. Efter några miljoner år utan tid och rum beslöt sig helt plötsligt hela det inte existerande universum att börja om från början. Från ingenting skapades en oändlig upplaga rosa bomull som omedelbart slutade existera bara för att återigen återkomma och försvinna ett tiotal gånger. Detta upplevdes av många som onödigt när man tio miljarder år senare löste meningen med allt och hur detta skapades. Men det har inget att göra med de små ludna varelserna. Efter de många uppkomsterna och försvinnandena så började universum skapa hela alltet på ett bättre vis än med bara rosa bomull. När allt var skapat och färdigt så återstod bara en sak, nämligen skapandet av små ludna varelser samt deras överlägsna intelligens. En mycket avancerad uppgift eftersom det inte är så lätt att göra små ludna varelser smarta. När universum väl var klar med att forma de små ludna varelserna så var de bättre än någonsin; smartare, starkare, giftigare och godare. Små ludna varelser är, som alla vid detta laget borde veta, väldigt små och ludna. Så om man utan dröjsmål ska kastas in i handlingen så får man vänta en stund eftersom jag inte har kommit på den ännu.


På de små ludna varelsernas hemplanet Trinovian III levde alla de små ludna varelserna i fred tills en solig och varm eftermiddag i juli. Men den mycket trevliga dagen slutade mindre trevligt. De små ludna varelserna hade lyckats resa i rymden, en mycket svår uppgift. När små ludna varelser reser i rymden vet man inte vad som kan hända. Just denna gång hände det inte så mycket utan de små ludna varelserna hittade bara ett ägg som svävade fritt i universum. Det ägget var ett så kallat rymdmaskägg och rymdmaskar är inget att leka med om man är en liten luden varelse, som man bör veta nu. De små ludna varelserna tog med ägget hem till Trinovian III där en lång och mödosam väntan inleddes. Det är inte alltid lätt att vänta på ägg som ska kläckas så de små ludna varelserna började sakta men säkert installera värmelampor och andra saker för att skynda på äggets kläckningstid. Det var ingen bra ide eftersom rymdmaskägg som utsätts för mycket värme blir farliga. Efter en tids väntan kläcktes ägget och en liten rymdmask slingrade sig ur sin första svåra situation. De små ludna varelserna kom underfund med att denna rymdmask inte var så bra att ha nära små ludna varelser, de små ludna varelserna tog rymdmasken och skickade iväg den till ett avlägset hörn av universum. Sålunda trodde de små ludna varelserna att denna fara var över. Men ack vad fel de tog ty den onda rymdmasken klonade sig själv och efter några år fanns det miljoner maskar.

De små ludna varelserna hade efter ett antal år befolkat flera av Trinovian III´s grannplaneter. Nämligen Trinovian I, II, IV och V. Det innebär alla planeter i solsystemet. De små ludna varelserna som skapats efter den nya skapelsen har alltså lyckats bättre en någon av de andra små ludna varelserna. Men de små ludna varelserna var inte mätta ännu utan de skulle ta sig till sina grannsolsystem och befolka även dessa ty de små ludna varelserna har blivit glupska. Det är det första tecknet på en civilisations undergång. I vilket fall som helst startade de små ludna varelserna små kolonier i grannsolsystemen. De små ludna varelsernas samhälle blomstrade tills en ödesdiger dag då en man med namn Sagon kom till Trinovian V. Denna Sagon rekryterade en besättning av små ludna varelser till sitt rymdskepp vars namn var ¿**#£¤¤4%&¿?. Ska en människa kunna uttala namnet måste tyvärr tungan slita ur och bytas ut mot en grävlingssvans. Eftersom ingen vill göra detta så kan vi kalla skeppet Benjamin, härifrån och framåt.

Sagon är en slags varelse som om den dör kan återskapa sig om bara en enda cell hamnar på en bit tjära. När Sagon sedan återskapats så svävar den nya Sagon omkring i en bubbla som inte släpper ut honom förrän det kommer vänligt sinnade varelser och släpper ut honom. Det kan vara ytterst frustrerande för Sagon att vara vid medvetande i flera år utan att någon kommer för att släppa ut honom. Men Sagon har ännu inte blivit en bubbla utan har hittills lyckats hålla sig vid liv. De små ludna varelserna och Sagon begav sig av till planeter långt, långt borta tex. Kansova. Kansova är en väldigt trevlig planet eftersom det finns små ankor där. De små ankorna är väldigt goda vänner med de små ludna varelserna, trots att de två raserna bara känt till varandra i 54 år. Det är alltså inte som på jorden där man nu trots flera tusen år av samlevnad fortfarande slår sin granne eller dödar sin bror… Nej små ankor och små ludna varelser är mycket smartare en de så kallade ”civiliserade” människorna. När du läser detta kan du kanske bli stött av denna grova nervärdering av ditt släkte men sanningen är hård fast rolig. Alltså, Sagon och de små ludna varelserna var och hälsade på de små ankorna och detta var mycket välkommet eftersom de små ankorna är extremt gästvänliga. En enorm fest ålades, för det är inta ofta de små ankorna får tillfälle att festa. Efter några dagars festande begav sig Sagon och de små ludna varelserna iväg på nya äventyr. Efter den storslagna festen fick skeppet Benjamin en ny besättningsman nämligen en liten anka som gärna ville följa med för att se universum. Sagon, de små ludna varelserna och den lilla ankan for iväg till en liten planet med namn Retus, som de fann mycket intressant trots den karga, kyliga, torra och blåsiga ytan. Retus var en mycket ogästvänlig planet trots detta ville Sagon, de små ludna varelserna och den lilla ankan titta närmre på den grymma planeten. När Sagon, den lilla ankan och ett dussin små ludna varelser befann sig på ytan kom de fram till en extremt trevlig slutsats nämligen att atmosfären gick att andas. Detta var mycket bra med tanke på de små ludna varelsernas syretuber bara räcker i 37,895 minuter, inte så länge med andra ord. Sagon, de små ludna varelserna och den lilla ankan började sakta men säkert utforska planetytan. Ännu en gång lyckas de små ludna varelserna snubbla över universums framtida öde. Som i detta fall skulle vara att finnas i all evighet. Som vanligt lyckas troligtvis de små ludna varelserna förinta allt och inget tills det försvinner. Det sker nog inte än på ett tag. Sagon och den lilla ankan lämnade de små ludna varelserna en liten stund medan de pratade om diverse katastrofer som kan inträffa när man är ute på rymdfärder. Det tyckte den lilla ankan var ett väldigt trevligt samtalsämne enda till Sagon sa att ankor är de första som dör i en kraftig tryckförändring. Då tyckte den lilla ankan att de skulle vända om och ansluta sig till de små ludna varelserna. Sagon och den lilla ankan vände sig om för att kolla var de små ludna varelserna var men ack de små ludna varelserna syntes inte till. Det enda som syntes var ett hål¿ Nu kan man undra hur ett hål syns men om det inte är något annat måste det naturligtvis vara ett hål. Just detta hål var mycket runt med en viss glans över sig. Glansen var nog lacknafta. Sagon och den lilla ankan började sakta bli oroliga medan de kom allt närmre hålet. När de var inom 100 meters avstånd började den lilla ankan springa. Den lilla ankan sprang så fort att den inte hann stanna innan den föll ner i hålet. Om nu någon klagar över ordet den så är det så att små ankor blir oerhört ilskna om man säger/skriver han. Så den föll ner i hålet, Sagon fick panik och de små ludna varelserna satt bakom en sten en bit bort och skrattade. Detta skratt hörde Sagon och rusade dit, när han kom fram började han besinningslöst sparka och slå på de små ludna varelserna till oigenkännlighet. Sedan skyndade Sagon och de små ludna ”nu blåröda” varelserna till hålet där den lilla ankan fallit ner. När de kom fram till hålet såg de att den lilla ankan hängde och dinglade en bit ner i avgrunden. Sagon tog tag i en av de ludna varelserna som tog tag i en annan också vidare tills de nådde den lilla ankan. Då drog Sagon upp alla och de små ludna varelserna var omskakade men oskadda, den lilla ankan bara skrattade. Ingen vet varför den lilla ankan skrattade men det gör ju inget. Med detta fick de små ludna varelserna nog och for hem till Trinovian III. De små ludna varelserna blev chockade när de fick se sitt rike i spillror och hur små ludna varelser led av smärta och förtvivlan. Ingen vet riktigt hur detta hände men de små ludna varelserna blev lika ledsna ändå. Sagon och den lilla ankan stannade också kvar för att hjälpa de små ludna varelserna att bygga upp sitt rike igen. En mycket svår och hård uppgift.

 

[Gastono]

Re: och här kommer del 4

Jaha ja, det var ännu en del...

Du har verkligen inget bättre för dig än att hitta på dessa historier, eller hur?

 

[The_Karlsson]

Re: och här kommer del 4

nej, värkligen inte, jag har 9 delar till, men dom sparas till ett annat tillfälle... dessa saker skrev jag under gymnasie tiden och orsakade ett antal IG i ämnen som Elläsa A och B samt Cad B, sådana ämnen jag borde haft minst VG i om jag faktiskt lyssnat eller öppnat böckerna. Men det var värt det.

 

[Gastono]

Re: och här kommer del 4

Om du har fått IG i flera ämnen för att skriva dem då skall de f-n publiceras och spridas

 

[The_Karlsson]

Del 5 då

Jag hör ditt rop och nummer fem kommer eder väg



Små ludna varelser.
Kap V
Fiskmåskonstitutionen


Sagon, den lilla ankan och de små ludna varelserna har nu haft flera år på sig att återuppbygga det ludna imperiet. Sagon som nu var kejsare och den lilla ankan som var utomjordingsminister (utrikesminister) hade lyckats bygga upp riket och samtidigt hålla de onda rymdmaskarna utanför rikets gränser. Det står nu klart att det var de onda rymdmaskarna som nästan krossat de ludna imperiet men de små ludna varelserna var tappra och drev bort dem. Trots att det bara är små ankor som tidigare brytt sig om de små ludna varelserna så har nu större delen av de kända raserna visat sympati med de ludna varelserna. Ett antal flottor från diverse arter har lämnats till Sagons förfogande och han har använt dem väl. De onda rymdmaskarna har nämligen varit lugna i närmare fyra månader nu, den längsta tiden av fred sedan den första invasionen för 15 år sedan.

Den lilla ankan har med mycket om och men lyckats ta reda på att man kan dödar urmasken och samtidigt döda alla andra onda rymdmasken. Urmasken är den mask som kom ut ur ägget i föregående episod. Sagon snickrade omedelbart ihop en plan om hur de ska lyckas döda den onda urmasken. En mycket listig plan, om man var Stålmannen vill säga. Planen gick ut på att de skulle ta sig till planeten Snuffer och där ta den uråldriga stjärnkryssaren SinGanDo. SinGanDo är universums dittills slagkraftigaste stjärnkryssare, alltså ett måste om de ska kunna förinta den allsmäktige urmasken. Sagon beordrade den lilla ankan och en handfull små ludna varelser att beledsaga honom till skeppet. Sagon, den lilla ankan och de små ludna varelserna begav sig av för att finna SinGanDo. Ingen vet ifall SinGanDo finns men det är en risk värd att ta om man ska döda en allsmäktig urmask. De små ludna varelserna, som vid det här laget var de mest stryktåliga varelserna i universum, var kommenderade till de små attackskyttlarna i skeppet där de befann sig. De små attackskyttlarna var mycket gulliga för att vara just attackskyttlar. Deras enorma elektronmagnetiskapulskanoner och den extremt kraftiga antifiendeplasmamissilen gör dessa små attackskyttlar mycket farliga, för allt utom urmasken. (Observera ordet ”elektronmagnetiskapulskanoner” som innehåller 29 bokstäver). De små ludna varelserna är som sagt mycket stryktåliga och även mycket skickliga attackskyttelpiloter vilket Sagon viste.

Efter några veckors resande och letade så fann de ett oslagbart bevis på att den mycket mäktiga SinGanDo verkligen existerade ty de fann nämligen en stjärnkarta som skulle leda fram till denne SinGanDo. De små ludna varelserna, som led av svår hemlängtan, blev mycket glada över fyndet. Men även framgångar medför bakslag, så även i detta fall, på kartan visades nämligen en mycket fasansfull sanning. De måsta färdas till det interdimensionella rymdtidhålet i slutet av allt och inget. För att komma dit måste de först ta sig rakt igenom Tritanernas område. Tritanerna är naturligtvis den mest fruktade rasen i universum till och med farligare än… Sagon, de små ludna varelserna och den lilla ankan var inte så rädda eftersom de befann sig i sitt skepp ¿**#£¤¤4%&¿? (Benjamin), som är någon modifierat jämfört med vad det var i episod 1. Sagon och hans ledstjärna fiskmåskonstitutionen var mycket lyckliga. Om ni undrar vad fiskmåskonstitutionen är så får ni fortsätta undra det, för jag tänker inte berätta vad det är. De började sakta närma sig… Okej, okej jag ska berätta vad fiskmåskonstitutionen är, men bara för att jag själv är nyfiken. Fiskmåskonstitutionen är en mycket vacker dikt som går ungefär såhär:

Fiskmås, Fiskmås o du vackra fiskmås, mitt liv är vigt till att tjäna dig.
Mitt liv har ej någon mening kvar om fiskmås ej finns mer.
Ty mitt liv är vikt till att tjäna dig. Fiskmås, fiskmås o du vackra fiskmås.

Sagon är en mycket underlig figur. De började alltså så sakta närma sig Tritanernas område så de små ludna varelserna gjorde sig i ordning för strid. Men till deras förvåning visade det sig att Tritanerna var förintade. Detta hade tydligen skett i ett blodigt inbördeskrig och som alla vet så ger sig inte Tritaner när de väl börjat slåss. Sagon, den lilla ankan och de små ludna varelserna hade återigen mycket tur. Den lilla ankan upptäckte planeten där SinGanDo skulle vara men inga avsökningar från skeppet lyckades spåra den. De små ludna varelserna fick i uppdrag att gå ner på planeten och finna SinGanDo. Detta gjorde de små ludna varelserna och till sin stora förvåning upptäckte de att skeppet inte var större än en folkabuss. Med den nyfunna SinGanDo och det mäktiga ¿**#£¤¤4%&¿? (Benjamin) begav de sig av för att döda urmasken. Den lilla ankan hade under färden utvecklat ett nytt sinne som varskor när man kommer nära en urmask. En mycket stark bedrift. Sagon bad den lilla ankan att styra SinGanDo och detta ville den lilla ankan väldigt gärna göra. Plötsligt ut ur ingenstans kom miljarder med rymdmaskar och urmasken var mitt i skocken. De små ludna varelserna for snabbt ut i attackskyttlarna för att röja väg mellan de onda rymdmaskarna för SinGanDo. En liten luden varelse satt i en av attackskyttlarna och hade ett fasligt liv när han krossade rymdmask efter rymdmask. Sagon tyckte nästan lite synd om de onda rymdmaskarna. När de onda rymdmaskarna sakta men säkert började driva tillbaka de ludna små varelserna beslöt Sagon att öppna eld. ¿**#£¤¤4%&¿? (Benjamin) sköt av en ofantlig salva med onda rymdmasksdödande missiler, flera miljoner onda rymdmaskar förintades och SinGanDo lyckades ta sig fram till den onda urmasken. Den lilla ankan kände sig lite stressad och tryckte på alla grönblå knappar som fanns och sålunda avfyrades en gigantisk elektrosyntetisk plasmakula och den onda urmasken pulveriserades och till följd av detta dog även alla andra onda rymdmaskar. Sagon, den lilla ankan och de små ludna varelserna for hem till Trinovian III och mottogs med en hejdundrande fest.