I en post-apokalyptisk värld ska själva världen vara farlig och jag har funderat lite på detta till Waterborn. Det var något som saknades förutom allt extra vatten, radioaktiva landområden, gamla bomber och vapen, extrema stormar och liknande väderfenomen. De enorma havsområdena behöver något extra.
Senaste jag skrev om detta projekt var hur det hela utspelar sig på jorden i en framtid där slutet av ett krig mot vattenlevande utomjordingar slutade i ett slag om jorden. I och med detta kraschade enorma konstruktioner som tillförde så mycket vatten att havsnivån höjdes med 2000 meter och ödelade det mesta.
På detta så kraschar det regelbundet rymdskepp från dåtiden som tillför nya överlevande, vrak, förnödenheter och teknologi. Ingen vet varför, det är en del av en metaplot som jag skrev mer om.
Det senaste tillskottet i att göra världen farlig är att det i omloppsbana kring jorden finns kvar utomjordiska superkonstruktioner/världskepp som även om de är utslagna har en massa och storlek likt månen. Detta gör att tidvattenkrafterna är mer extrema samt svåra att förutse.
Det finns två stora objekt och tiotusentals små fragment. Den ena är 1/3 av månen och ligger lite längre bort och rör sig från jorden litegrann hela tiden. Den andra är 1/4 av månen men ligger närmare och rör sig sakta närmare. Om några hundra år kommer den kollidera.
Det jag funderar på är till vilken grad dessa artificiella månar ska gå att utforska. Min tanke är att det ska finns möjlighet att spela och överleva i en post-apokalyptisk omloppsbana. Kanske som tidigare överlevande eller som nya skepp som inte kraschat på jorden ännu. Men att det typ är omöjligt att färdas mellan jordens vattenvärld och rymden. Kanske finns det vatten kvar i någon av superkonstruktionerna som spelar på samma tema som nere på jorden.
Vad tror ni?
Senaste jag skrev om detta projekt var hur det hela utspelar sig på jorden i en framtid där slutet av ett krig mot vattenlevande utomjordingar slutade i ett slag om jorden. I och med detta kraschade enorma konstruktioner som tillförde så mycket vatten att havsnivån höjdes med 2000 meter och ödelade det mesta.
På detta så kraschar det regelbundet rymdskepp från dåtiden som tillför nya överlevande, vrak, förnödenheter och teknologi. Ingen vet varför, det är en del av en metaplot som jag skrev mer om.
Det senaste tillskottet i att göra världen farlig är att det i omloppsbana kring jorden finns kvar utomjordiska superkonstruktioner/världskepp som även om de är utslagna har en massa och storlek likt månen. Detta gör att tidvattenkrafterna är mer extrema samt svåra att förutse.
Det finns två stora objekt och tiotusentals små fragment. Den ena är 1/3 av månen och ligger lite längre bort och rör sig från jorden litegrann hela tiden. Den andra är 1/4 av månen men ligger närmare och rör sig sakta närmare. Om några hundra år kommer den kollidera.
Det jag funderar på är till vilken grad dessa artificiella månar ska gå att utforska. Min tanke är att det ska finns möjlighet att spela och överleva i en post-apokalyptisk omloppsbana. Kanske som tidigare överlevande eller som nya skepp som inte kraschat på jorden ännu. Men att det typ är omöjligt att färdas mellan jordens vattenvärld och rymden. Kanske finns det vatten kvar i någon av superkonstruktionerna som spelar på samma tema som nere på jorden.
Vad tror ni?