WRNU:s filmklubb 2024 v28

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v28 2024 – #599 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Franz]

En sak som jag finner ganska märklig är att första filmen i Snyders Rebel Moon-epos blev lite av en snackis, men inte en käft verkar ha sett den andra filmen. Jag bestämde mig i alla fall för att titta på Rebel Moon: Part two igår.

Jag var inget jättefan av den första filmen men tyckte ändå att den landade på omdömet svagt godkänd. Den hade snyggt foto och snygg scenografi. Däremot behgick den ett kardinalfel som ensemblefilm, nämligen att den inte tillät huvudkaraktärerna att lära av varandra, utvecklas av varandras erfarenheter eller ens prata med varandra. Min förhoppning var att detta skulle komma i del två, så nu var det upp till bevis.

Men nej, tvåan är faktiskt ännu värre, både på den punkten och överlag. Filmen börjar alltså inte med att karaktärerna lär känna varandra, utvecklar livsåskådningar och lär av dem. Istället får vi ett långt, låååångt montage där de skördar havre. I slow motion. Jag lovar att jag inte skojar angående detta!

Men får vi lite karaktärsutveckling sen? Åh nej, sen vår varje karaktär en present. Detta är också långt och segt och dialogen är bland det sämsta jag varit med om. Det är typ såhär: ”Du har den här personligheten, och därför får du den här presenten som passar dig”. Det blir extra kasst av att filmen inte på något sätt visar vilken personlighet karaktärerna har, istället berättar den det och vi måste liksom tro den på dess ord.

Sen får vi veta mer om huvudpersonen, och det är trist och random. Varför vi inte kunde få denna info i första filmen är obegripligt.

Sen då, får vi äntligen lite dynamik karaktärerna emellan sen? Åh nej! Sen sätter de sig ner och säger: ”Nu ska vi i tur och ordning berätta våra bakgrundshistorier”. Detta sker sedan genom långa flashbacks. Jag har nog helt ärligt aldrig varit med om ett sämre upplägg! Varför inte låta karaktärernas bakgrundshistorier komma upp organiskt under filmens gång genom dialoger karaktärerna emellan?

Det är först 52 minuter in i filmen som det förekommer dialog mellan karaktärerna som inte handlar om att exponera ut handling utan att istället utveckla relationerna karaktärerna emellan! 52 minuter! Och den dialogen är bara några sekunder!

Sen kommer den stora striden, och den är såklart snygg och cool! Det är trots allt Snyder vi talar om, sånt här kan han. Men om vi inte känner något för relationen karaktärerna emellan, varför ska vi då bry oss? Vid ett tillfälle säger en av huvudpersonerna till en annan att han inte vill dö i strid, men om han måste det så vill han göra det vid hennes sida. Det var ju fint sagt och sådär. Men tänk om vi faktiskt haft scener och dialoger karaktärerna emellan som gett detta lite tyngd! Som det är nu tror jag faktiskt inte vi sett karaktärerna ens prata med varandra! Jag fattar verkligen inte hur man kan misslyckas med detta! Visst, det är Snyder och han verkar inte vara den skarpaste kniven i lådan, men han fick ju ensemble-upplägget att funka hyfsat i sin version av Justice League!

Det finns även andra saker som funkar riktigt dåligt här. De har sedan första filmen byggt upp att det ska ske något med roboten, men vad detta leder till är något så antiklimatiskt att roboten lika gärna hade kunnat vara med gänget från början. Det är skittråkigt att skurken från del 1 återupplivats. Det etablerades ju i slutet av förra filmen att Kora kunde spöa honom, så han känns inte som ett hot för henne nu. Slutet av filmen är riktigt dåligt, men jag ska inte gå närmare in på varför då jag inte vill spoila.

Det finns några få bra saker med filmen. Som sagt är actionscenerna kompetenta och snyggt utförda. Fotot är också fint. Snyder har även ett helt nytt sätt att fota strider. Istället för shaky cam så låter han kameran liksom vibrera. Det är inte överdådigt vackert, men det är alltid kul att se något nytt.

Jag rekommenderar ingen att se denna film, den är tyvärr varken bra eller spännande. Men om du ändå är nyfiken på filmen och vill ge den en chans har jag ett tips, och detta gäller även om du är Snyder-fan: Spola förbi den första timmen! Absolut ingenting av vikt händer den första timmen så bespara dig själv lidandet att plåga dig igenom den! Efter den första timmen får du lite snygg hjärndöd men totalt meningslös action, no more no less.

 

[krank]

Jag rekommenderar ingen att se denna film, den är tyvärr varken bra eller spännande. Men om du ändå är nyfiken på filmen och vill ge den en chans har jag ett tips, och detta gäller även om du är Snyder-fan: Spola förbi den första timmen! Absolut ingenting av vikt händer den första timmen så bespara dig själv lidandet att plåga dig igenom den! Efter den första timmen får du lite snygg hjärndöd men totalt meningslös action, no more no less.

Givet att jag tyckte att första filmen förutom att vara dålig också var rätt ful (jag var väldigt oimpad av actionsekvenser och foto) så känner jag att jag gjorde rätt val att skippa del 2. Men visst har karln sagt att det finns ännu längre versioner som han tänkt släppa framöver?

 

[Franz]

Givet att jag tyckte att första filmen förutom att vara dålig också var rätt ful (jag var väldigt oimpad av actionsekvenser och foto) så känner jag att jag gjorde rätt val att skippa del 2. Men visst har karln sagt att det finns ännu längre versioner som han tänkt släppa framöver?

Nä precis, ger man förra filmen en fullständig tumme ner kan man skippa denna helt. Andra borde se slutstriden men spola förbi resten.

Ja, jag har i alla fall hört från folk på forumet att Snyder planerar förlängda versioner. Tror det var @God45 och @Rickard som sa det, de får gärna rätta mig om jag har fel. Grejen är bara att en förlängd version kanske kan göra ettan lite bättre, men för denna film skulle det inte alls spela roll. Det största problemet här är inte att informationen saknas, utan att den koncentrerad till enorma exposition-dumps mitt i filmen där det hålls ändlösa monologer där karaktärerna pratar på om sin bakgrund men utan att reagera på varandra eller att det följs upp.

Vi kan ju tänka oss hur det gått för Star Wars om man gjorde så. Tänk om vi i A New Hope inte får någon förklaring alls till varför karaktärerna är som de är. Sen mitt i filmen tar de en paus från handlingen, sätter sig ner och säger ”Nu ska vi berätta för varandra om våra bakgrunder och drivkrafter” (detta låter som en överdrift men det händer bokstavligen i Rebel Moon: Part two!). Sen har Han en 10 minuter lång monolog om hur pengar är viktigast för honom då han inte vågar lita på andra, Luke håller en 10 minuter lång monolog om hur han vill bevisa att han är något mer än en bondpojke och att han vill leva upp till sin fars arv och så vidare. Sen, när alla håller sina monologer talar ingen om detta igen!

Eller, vi kan jämföra med De sju samurajerna som Snyder säger sig ha inspirerats av. Nu var det åratal sen jag såg filmen, men jag vill absolut minnas att det fanns moraliska motsättningar samurajerna emellan som de sedan lärde sig sätta åt sidan för att samarbeta mot deras gemensamma fiende. Det finns särskilt en scen jag kommer ihåg där samurajen som spelas av Mifune hittar rustningar från samurajer i byn som han tänker kan vara till hjälp under striden. De andra samurajerna blir ursinniga då rustningarna kommer från döda samurajer. De blir arga för att byborna undanhållit detta för dem, medan Mifunes samuraj tar byborna i försvar. Det visar sig att Mifunes samuraj kommer från betydligt enklare förhållanden än de andra och därför kan sympatisera med byborna mer. Tänk nu om man hade struntat i allt detta och istället låtit Mifunes samuraj hålla en lång monolog om hans bakgrund och inte låtit någon annan av samurajerna alls reagera på detta.

 

[Rickard]

Ja, jag har i alla fall hört från folk på forumet att Snyder planerar förlängda versioner. Tror det var @God45 och @Rickard som sa det, de får gärna rätta mig om jag har fel. Grejen är bara att en förlängd version kanske kan göra ettan lite bättre, men för denna film skulle det inte alls spela roll.

Ja, jag tänker vänta med andra filmen och se båda filmerna när de kommer i sin "ursprungliga" form. Det kommer dock bara vara svulstigt och med 100% säkerhet inte fixa originalproblemet. Den där expositionsscenen är väl ett tydligt exempel på detta.

 

[Franz]

Jag har sett Godzilla minus one. Jag är ett hyfsat stort Godzilla-fan och av de filmer jag sett tycker jag att följande är bäst:

1. Godzilla 1954
2. Shin Godzilla
3. Godzilla v.s. King Gidorah
4. Godzilla - Final Wars

Har inte sett så många av de amerikanska versionerna. Sett den från 1998, helt okej om man tänker bort att det är Godzilla och ser den som en allmän monsterfilm. Även sett den från 2014, tyckte den var allmänt tråkig.

Hur som helst, just denna film om Godzilla var väldigt bra! En del brister finns, och vi ska återkomma till dem, men överlag är detta en bra film!

Här går vi ännu tidigare än första filmen, till efterkrigstidens Japan. Filmens huvudperson är en Kamikazepilot. Han plågas av skuldkänslor, dels för att han inte vågade fullfölja sitt uppdrag att krascha sitt plan, men även för att han inte vågade döda en mindre variant av Godzilla när han väl hade chansen, och således hade kunnat rädda tiotusentals liv från undergång, inklusive en kvinna som står honom nära. För nu har Godzilla vuxit och är argare och hungrigare än förut.

Det finns väldigt mycket att tycka om med denna film! För det första är det intressant vad Godzilla representerar tematiskt. Där han i tidigare filmer fått stå symbol för atombombens destruktiva kraft representerar han här istället huvudpersonens skam och skuldkänslor. Att Godzilla växer sig större under filmens gång samtidigt som huvudpersonens skuldkänslor ökar är en smart metafor!

Vidare är det här en lite mer personlig Godzillafilm än vanligt där fokus ligger på människorna, deras inre demoner och relationer emellan. Såväl vänskap som familj är något som utforskas. Det är berömvärt att man både lyckats tackla ämnen om familj och vänskap utan att det blir rörigt. Alla karaktärer är intressanta och framförallt färgstarka. Och skådespelarna gör ett bra jobb! Framförallt vetenskapsmannen gestaltas på ett ypperligt sätt!

Jag vill även ge en eloge till filmens miljöer som är rätt unika. Vi vistas bland annat en hel del i en kåkstad. Jag har sett en del filmer som utspelar sig i samma tidsperiod men just denna miljö var ny för mig.

Tyvärr innehåller även filmen en del saker som är mindre bra.

Vi kan börja med den sak som kanske är mest uppenbar, nämligen att Godzilla inte längre gestaltas av en person i gummidräkt utan nu är helt datoranimerad. Jag förstår beslutet, men att en person i gummikostym slår sönder miniatyrhus där allt faktiskt finns är en av de största orsakerna till att jag gillar såna här filmer. När allt är gjort i en dator och inget egentligen finns på plats försvinner lite av min investering i vad som händer.

Men även om man förlikar sig med att monster och förstörelse är gjort i dator är det visuella språket undermåligt. Det handlar dels om fotot som är rätt tråkigt och intetsägande. Men även att man inte riktigt vågar lägga fokus på konsekvenserna av Godzillas framfart. I en film som handlar om krigstrauman så hade det varit passande att inte skygga för död och ödeläggelse. Detta var en av de sakerna som gjorde första filmen hjärtskärande på riktigt.

Den sista invändning som jag har kräver en spoiler:

Spoiler

Jag har inget emot att huvudpersonen skuter ut sig i en katapultstol istället för att ta livet av sig när han dödar (?) Godzilla. Det passar bra med temat om skuld och att kunna förlåta sig själv.

Men att kvinnan som antas död i Godzillas attack visade sig överleva förstörde faktiskt nästan filmen för mig. Att hon dog passade med temat om skuld; huvudpersonen anser sig skyldig till hennes död, men även en sådan tragedi måste man lära sig kunna förlåta, inte minst för de som faktiskt lever, älskar en och behöver en. Riktigt starkt budskap faktiskt! Nu när han lever blir budskapet istället typ: Om du har gjort något som ofrivilligt lett till att en person du tycker om dött, förlåt dig själv, för då kommer det visa sig att konsekvensen av det du gjorde inte alls inträffade, vilket typ innebär att du inte har något att förlåta dig själv för. Det hela blir väldigt förvirrat.

Bristerna till trots är detta en bra film! Det är inte den bästa Godzillafilmen, inte på långa vägar. Inte heller den näst bästa. Men jag tror att den möjligtvis kan kvala in på en god tredjeplats!

 

[Bolongo]

Spoiler

Men att kvinnan som antas död i Godzillas attack visade sig överleva förstörde faktiskt nästan filmen för mig. Att hon dog passade med temat om skuld; huvudpersonen anser sig skyldig till hennes död, men även en sådan tragedi måste man lära sig kunna förlåta, inte minst för de som faktiskt lever, älskar en och behöver en. Riktigt starkt budskap faktiskt! Nu när han lever blir budskapet istället typ: Om du har gjort något som ofrivilligt lett till att en person du tycker om dött, förlåt dig själv, för då kommer det visa sig att konsekvensen av det du gjorde inte alls inträffade, vilket typ innebär att du inte har något att förlåta dig själv för. Det hela blir väldigt förvirrat.

Spoiler

Tja, jag gissar att du inte lade märke till den sista bilden på hennes nacke? Det är en cliffhanger för eventuell uppföljning. Hon har regenererat eftersom hon blivit infekterad av Godzilla på något vis.

 

[Rickard]

Vi kan börja med den sak som kanske är mest uppenbar, nämligen att Godzilla inte längre gestaltas av en person i gummidräkt utan nu är helt datoranimerad.

Du kanske kan gilla den här, på ett sätt?

 

[Franz]

Spoiler

Tja, jag gissar att du inte lade märke till den sista bilden på hennes nacke? Det är en cliffhanger för eventuell uppföljning. Hon har regenererat eftersom hon blivit infekterad av Godzilla på något vis.

Spoiler

Jodå, jag lade märke till det och kände igen märket som Godzilla-genen, som förekom rätt flitigt i filmerna från 90-talet. Jag nämnde inte detta för att jag inte tyckte att det gjorde till eller från för tematiken de försöker förmedla i denna film. Det kanske leder till någonting spännande i en uppföljare men jag tycker nästan det är lite provocerande att de omkullkastar tematiken de själva byggt upp för att vagt hinta om plot points för uppföljare.

 

[Beastslayer]

The Watchers (2024)

Regidebut av M Night Shyamalan´s dotter, och resten av pusselbitarna föll på plats när jag såg detta eftersom sättet att bygga upp filmen på känns väldigt likt hennes fars.
Irland, mystisk skog och typiska Shyamalan´s konstigheter.
Mer tänker jag inte säga då det redan nästan känns som att jag sagt för mycket.
Dakota Fanning i huvudrollen.

Helt ok skräck: -3/5

 

[Franz]

Just det ja, glömde skriva en grej om Godzilla minus one. Spielberg ska tydligen ha älskat filmen och sett den flera gånger på bio. Det kan förstå då filmen påminner mycket om hans filmer i ton och stämning. Det finns till och med homage till Hajen och Jurassic Park som är rätt sköna!

För övrigt inte första gången Spielberg hyllas i en Godzillafilm för övrigt. Här är en scen från Godzilla v.s. King Gidorah

 

[krank]

Jag har sett anime-OVAn Black Magic M/66 efter att @DeBracy nämnt den.

M:et står för Mario. Det finns ingen Mario i filmen, och ingen svart magi heller. Det är Masamune "Appleseed och Ghost in the Shell" Shirow som ligger bakom, vilket gjorde att jag förväntade mig 1) lättkläddhet, eventuellt tuttar, 2) snygg mekanisk design, 3) kompetent action. Och det fick jag.

I något slags semi-cyberpunkframtid typ så kraschar en militärhelikopter med två humanoida stridsrobotar som av någon anledning laddats med fel program. Programmet gör att de jagar efter ett förbestämt mål. Under tiden har en frilansjournalist, en kvinna vid namn Sybele som gillar att sitta naken framför datorn och som är ens trong independent women who don't need no man, tagit sig ut till kraschplatsen. Sedan är hela filmen en Terminator-aktig jakt med m,ördarrobot som obevekligt söker sitt offer. Och mer behöver man kanske inte när man bara ska fylla 48 minuter.

Överlag är det helt OK. Shirows första manga, vad jag förstår, som gjordes om till hans första OVA. Storyn är inte mycket att hänga i julgranen. Grafiskt är det dugligt. Designerna inte superintressanta men man ser vartåt det barkar för Shirow. Ett gäng scener känns riktigt ambitiösa med mycket rotationer av hela rum och miljöer – så att animatörerna alltså inte anvämnder färdigmålade bakgrunder utan ritar om miljön varje ruta. Det funkar i typ… 60% av fallen, men jag kan egentligen inte tycka illa om att de testar och försöker.

Det här är inte en OVA man måste se eller så. Den är dock bara 48 minuter, så varför inte?

BETYG: 3+/5


EDIT: En grej jag glömde nämna är att jag verkligen gillar hur robotvapnen rör sig. Jag har lite svårt att sätta ord på det, men det känns verkligen som att det här är robotar snarare än typ något slags cyborgninjor som vi kallar robotar.

Also: Jag vill understryka att jag inte tycker att det nödvändigtvis är något konstigt att gilla att sitta hel- eller halvnaken framför datorn i sitt eget hem. Eftersom karaktären i sammanhanget inte åmade sig och hade sig utan mest typ… jopbbade, så kändes det tvärtom väldigt verklighetsnära. Vem har egentligen byxor på sig i sitt eget hem? Frivilligt?