Mogger
Hipsteranka
Zonen är ju inte riktigt M:UA och jag var aldrig riktigt nöjd med Nordholmia. Jag tyckte att Gryningsandan, om än lite småmörk mellan raderna, gjorde livet i norr för lätt. Och jag gillar inte riktigt det här med guvernörer och anrika adelsfamiljer som slåss om makten. Däremot finns det mycket jag älskar med Nordholmia, och det vill jag lyfta fram istället, men det innebär att stan får en ganska rejäl omstöpning.
Så, jag tänker mig att Nordholmias plats på kartan kommer sig av den dunderbördiga Domsjöbotten. Inget konstigt här alltså. Och att den bördiga marken i princip kontrolleras av Boss Bonner, som kräver farmarna på skatt och skörd. Men, Boss Bonner är inte för Nordholmia vad Kejsaren är för Hindenburg, eller vad Al-Ralph Cappuccino är för Pirit. Nej, Boss Bonner är måhända en karg och stygg typ, med ett vist mått av krut i röven, men han är inte uppbackad av något större, välbeväpnat och organiserat gäng (som Hindenburgs skarprättare och Pirits mobsters). De Bonnermän som Boss Bonner förfasar över är snarare av typen stygga ödemarksexistenser som robotjägare, skrotsamlare, munkfösare, kolmilare och timmerbultar. Alltså ett riff raff av områdets osnyggare element. Nu räcker det visserligen för att tuta skräck i de flesta, men det finns trots det utrymme för den som vill och vågar att sticka upp. Boss Bonner har inte jeppar för flerfrontskrig och han har redan fullt upp med älgdrottarna och baronens rallare. Nordholmia är helt enkelt möjligheternas plejs!
Så, jag tänker betydligt mer ett postapokalyptiskt Deadwood/Klondike. Det finns en del resurser men inget överflöd. Någon stöter ibland på en skrotådra, men de flesta får nöja sig med ett tält i Dixiland och djupt skuldsatt sluta sina dagar som ett söndersupet vrak på någon dassig bodega. Eller, ge sig in i den riktiga leken. För den handlar inte om skrotletande, utan om att sko sig på de krakar som tror att skrotsamlande är vägen till rikedom.
Så, jag tänker mig att Nordholmias plats på kartan kommer sig av den dunderbördiga Domsjöbotten. Inget konstigt här alltså. Och att den bördiga marken i princip kontrolleras av Boss Bonner, som kräver farmarna på skatt och skörd. Men, Boss Bonner är inte för Nordholmia vad Kejsaren är för Hindenburg, eller vad Al-Ralph Cappuccino är för Pirit. Nej, Boss Bonner är måhända en karg och stygg typ, med ett vist mått av krut i röven, men han är inte uppbackad av något större, välbeväpnat och organiserat gäng (som Hindenburgs skarprättare och Pirits mobsters). De Bonnermän som Boss Bonner förfasar över är snarare av typen stygga ödemarksexistenser som robotjägare, skrotsamlare, munkfösare, kolmilare och timmerbultar. Alltså ett riff raff av områdets osnyggare element. Nu räcker det visserligen för att tuta skräck i de flesta, men det finns trots det utrymme för den som vill och vågar att sticka upp. Boss Bonner har inte jeppar för flerfrontskrig och han har redan fullt upp med älgdrottarna och baronens rallare. Nordholmia är helt enkelt möjligheternas plejs!
Så, jag tänker betydligt mer ett postapokalyptiskt Deadwood/Klondike. Det finns en del resurser men inget överflöd. Någon stöter ibland på en skrotådra, men de flesta får nöja sig med ett tält i Dixiland och djupt skuldsatt sluta sina dagar som ett söndersupet vrak på någon dassig bodega. Eller, ge sig in i den riktiga leken. För den handlar inte om skrotletande, utan om att sko sig på de krakar som tror att skrotsamlande är vägen till rikedom.