Blev en ninja-bild-googling av Wicked Berlin nu. Första bilderna som kom upp tyckte jag var rätt snygga men längre ner dök bilder upp som såg lite lättsamma och komiska ut. Så jag fattar vad du menar. Men samma bilder i ett pulp-spel hade varit snygga tycker jag.Värsta tycker jag är Berlin Wicked City. Bilderna förstör verkligen. Hjältarnas tid och Järn är typ något av det snyggaste som gjorts. Så det beror på
Ja, helt fel stämning, tycker jag. Inte fel på bilderna i sig.Blev en ninja-bild-googling av Wicked Berlin nu. Första bilderna som kom upp tyckte jag var rätt snygga men längre ner dök bilder upp som såg lite lättsamma och komiska ut. Så jag fattar vad du menar. Men samma bilder i ett pulp-spel hade varit snygga tycker jag.
Wait, what? Har Bergting alltså gjort Mignolaliknande bilder till Shadowrun? Det måste jag kolla in. Jag älskar ju när Bergting gör mignoliska grejer! De bilder som är allra snyggast i Mutant Chronicles är ju just såna.Edit: exempel på bilder som INTE funkar är de som Peter Bergting gjorde till Shadowrun. Han gör jättesnygga fantasy-bilder, men de till Shadowrun kändes som dåliga försök att imitera stilen i Hellboy.
Vill minnas att han gjorde saker till 2nd edition och kanske 3rd. Men utspritt i flera böcker, och kommer inte ihåg vilka.Wait, what? Har Bergting alltså gjort Mignolaliknande bilder till Shadowrun? Det måste jag kolla in. Jag älskar ju när Bergting gör mignoliska grejer! De bilder som är allra snyggast i Mutant Chronicles är ju just såna.
En snabb googlesökning visar mycket riktigt att jag älskar åtminstone det jag hittar när jag söker på "bergting shadowrun".
Vilka böcker borde jag spana in om jag vill se mer? Är det några specifika, eller är de utspridda över en viss utgåva? Eller flera?
Vadå, inga bilder alls?Man kan också lösa det som i Whitehack...
Jag är ju vad Genesis nån gång kallat "hypervisualiserare" (motsatsen till att ha afantasi) vilket i mitt fall bland annat gör att mina inre bilder sällan eller aldrig är liksom serietecknade. Jag visualiserar i princip uteslutande sånt som ser ut / känns som otecknad film / verklighet.
Så… Funkar cartoony stil? För all del, men jag föredrar det generellt inte. För att det inte matchar mina inre bilder så bra. Inte riktigt min grej.
Men det gäller ju främst spel jag faktiskt ska spela. De flesta ska jag ju inte spela, utan bara läsa och titta på. Och då funkar ju det mesta, så länge det är fint och passar textens stämning.
Hållet med er båda. Jag själv visualiserar också så att mitt inre öga ser saker som de skulle sett ut i en verklig/otecknad miljö. Detta gör att jag gillar bilder i rollspel som är så realistiska som möjligt samtidigt som jag paradoxalt nog avskyt riktiga foton i rollspel. EON IV, Western IV är exempel på spel med för mig perfekta bilder men jag älskar samtidigt all konst till hela högen med spel där Trudvang är spelvärld.Problemet med cartoony bilder för mig är att rollspel ultimat handlar om ens inre bilder, och mina inre bilder är alltid fotorealistiska. Därför är tex mangaillustrationer väldigt märkliga för mig, trots att jag inte har några som helst principiella reservationer mot dem. Jag fattar helt enkelt inte vad sådana illustrationer försöker signalera om hur spelvärlden är menad att se ut, eftersom spelvärlden, imo, bara är möjlig att föreställa sig fotorealistiskt.
Med det sagt så uppskattar jag skönhet och coolhet extremt mycket, och skönhet och coolhet kommer ofta till sin rätt när illustrationer är lagom stiliserade och cartoony. Det viktiga är bara att de inte blir för cartoony, för då uppstår det där problemet att jag inte fattar hur det är menat att överföras till mitt inre öga. Mina idealiska rollspelsillustrationer är därför en avvägd mix av cartoony och fotorealism; några rollspelstecknare åt det mer cartoony hållet som jag kan uppskatta är tex Björn Öberg, Johan Egerkrans, och i synnerhet Håkan Ackegård. Den sistnämnda känns för mig grovt underuppskattad bland Sveriges rollspelsnostalgiker. Han är en mästare på blyerts, ljus och skugga, komplexa landskap, bisarrt kaos och snygg karaktärsdesign.