Så har jag precis läst klart En seans i Stockholm av Gabrielle de Bourg utgivet av Eloso. Jag försöker undvika spoilers, men vill ändå lägga en tidig varning.
Boken är på 96 sidor inklusive handouts och har ett mycket stämningsfullt omslag av Ola Larsson. Bokens övriga illustrationer är skapade av Joseph Diaz och Peter Sandberg där kvalitén känns godkänd men något mer ojämn. Gillar t.ex. "häxbränningen" (sid 49) och "skräcken på museet" (sid 58) medan "seansen" (sid 4 och sid 10) inte riktigt tilltalar mig. Layoutmässigt så är boken och innehållet snyggt, men hade gärna sett ytterligare några illustrationer för att lätta upp texterna.
Boken inleds med en sammanfattning av scenariot och delas sedan upp i tre delar där varje del har ett tydligt fokus men lämnar ändå utrymme för öppet spel inom respektive del, vilket är trevligt. Avslutningsvis beskrivs äventyrets miljöer i och kring Stockholm vid den tid då berättelsen utspelar sig. Det här är ett upplägg som jag tycker fungerar bra och även om många av miljöbeskrivningarna säkert hade gått att google:a fram så känns det bra att få dem serverade och paketerade.
Själva äventyret är en berättelse om ett sällskap som med varierande ambitionsnivå håller gemensamma seanser för att kommunicera med andevärlden. Utforskarna har lite olika ingångar i historien men hamnar med stor sannolikhet på någon av sällskapets seanser där saker kanske inte riktigt går som planerat. Jag tycker berättelsen är bra, stämningsfull och den gör en snygg korsning mellan mythos och andetro som iaf kändes fräsch för mig. Det är också en rolig detalj hur flera av karaktärerna i äventyret har namn kopplade till personligheter i rollspels-Sverige samt den beskrivning av yngel som jag gissar är hämtad ur scientologin. Jag gillar också delen med häxprocesserna och skulle gärna sett ett CoC Sverige: Dark Ages-äventyr som fokuserade på det. Hade gärna sett lite tips även på hur man bygger upp stämningen kring de övertagna och hur utredarna först ska förstå att något är fel, och långsamt och krypande börja inse vad.
Jag är däremot lite oförstående till mödan man lagt ner på att beskriva och porträttera hela seanssällskapet (17 sidor) med tanke på att de spelar en tämligen avgränsad roll i äventyret. Det känns också trist att konstatera att texterna brister mycket i korrektur. Fel i meningsbyggnader, återupprepningar och ofullständiga meningar kunde undvikits och gett läsningen bättre flyt. Jag kan också tycka att det blir lite tråkigt när en antagonist uppenbarar sig vid flera tillfällen under äventyrets gång men då skall vara oövervinnerlig för att finnas kvar i den slutliga konfrontationen. Det där är dock en smaksak och när det gäller just mythos-varelser så är det ju inte helt ovanligt att enda utvägen är att fly. En detalj som jag tycker känns konstlad är de geo-koordinater som utredarna skall hitta på en runsten som pekar dem vidare i äventyret. Jag är på inget sätt expert kring geo-koordinater, men vad jag vet finns det olika standarder och även om jag förstår att det kan vara stämningshöjande och creepy så kan det även uppfattas lustigt och lite gonzo.
Summerat så tycker jag ändå det här är ett bra äventyr och jag rekommenderar det.
Boken är på 96 sidor inklusive handouts och har ett mycket stämningsfullt omslag av Ola Larsson. Bokens övriga illustrationer är skapade av Joseph Diaz och Peter Sandberg där kvalitén känns godkänd men något mer ojämn. Gillar t.ex. "häxbränningen" (sid 49) och "skräcken på museet" (sid 58) medan "seansen" (sid 4 och sid 10) inte riktigt tilltalar mig. Layoutmässigt så är boken och innehållet snyggt, men hade gärna sett ytterligare några illustrationer för att lätta upp texterna.
Boken inleds med en sammanfattning av scenariot och delas sedan upp i tre delar där varje del har ett tydligt fokus men lämnar ändå utrymme för öppet spel inom respektive del, vilket är trevligt. Avslutningsvis beskrivs äventyrets miljöer i och kring Stockholm vid den tid då berättelsen utspelar sig. Det här är ett upplägg som jag tycker fungerar bra och även om många av miljöbeskrivningarna säkert hade gått att google:a fram så känns det bra att få dem serverade och paketerade.
Själva äventyret är en berättelse om ett sällskap som med varierande ambitionsnivå håller gemensamma seanser för att kommunicera med andevärlden. Utforskarna har lite olika ingångar i historien men hamnar med stor sannolikhet på någon av sällskapets seanser där saker kanske inte riktigt går som planerat. Jag tycker berättelsen är bra, stämningsfull och den gör en snygg korsning mellan mythos och andetro som iaf kändes fräsch för mig. Det är också en rolig detalj hur flera av karaktärerna i äventyret har namn kopplade till personligheter i rollspels-Sverige samt den beskrivning av yngel som jag gissar är hämtad ur scientologin. Jag gillar också delen med häxprocesserna och skulle gärna sett ett CoC Sverige: Dark Ages-äventyr som fokuserade på det. Hade gärna sett lite tips även på hur man bygger upp stämningen kring de övertagna och hur utredarna först ska förstå att något är fel, och långsamt och krypande börja inse vad.
Jag är däremot lite oförstående till mödan man lagt ner på att beskriva och porträttera hela seanssällskapet (17 sidor) med tanke på att de spelar en tämligen avgränsad roll i äventyret. Det känns också trist att konstatera att texterna brister mycket i korrektur. Fel i meningsbyggnader, återupprepningar och ofullständiga meningar kunde undvikits och gett läsningen bättre flyt. Jag kan också tycka att det blir lite tråkigt när en antagonist uppenbarar sig vid flera tillfällen under äventyrets gång men då skall vara oövervinnerlig för att finnas kvar i den slutliga konfrontationen. Det där är dock en smaksak och när det gäller just mythos-varelser så är det ju inte helt ovanligt att enda utvägen är att fly. En detalj som jag tycker känns konstlad är de geo-koordinater som utredarna skall hitta på en runsten som pekar dem vidare i äventyret. Jag är på inget sätt expert kring geo-koordinater, men vad jag vet finns det olika standarder och även om jag förstår att det kan vara stämningshöjande och creepy så kan det även uppfattas lustigt och lite gonzo.
Summerat så tycker jag ändå det här är ett bra äventyr och jag rekommenderar det.
Men historiekapitlen var nog de som vi hade minst tid på.
