Men är det inte bara:
SL: "nu kör vi fantasy!"
Spelarna: "jaaa!"
SL (en bit in i spelet): "...plötsligt anfaller högteknologiska laser-aliens"
Spelarna: "neeej, du lovade ju att vi skulle köra fantasy!" - besvikelse, inte för att de ogillar laser-aliens, utan för att det var fantasy de förväntade sig.
SL skulle här kunna mena att hen tycker att laser-aliens som anfaller från yttre rymden hör ihop med fantasy, och då är det ju ett ärligt misstag/missförstånd. Men det är ju inte det som menas (väl?) utan att poängen är att spelarna ska vara inställda på att köra X och det är SLs twist att byta till Y.
Jag skulle genrellt räkna mig till läger 1, men det är klart, en fantasykampanj som suger skulle kunna ha allt att vinna på att byta genre.
Men jag skulle ha väldigt svårt för t.ex. ett scenario där man spelar besättningen på ett rymdfartyg där det händer märkliga saker som man behöver undersöka, för att SL sedan avslöjar att det är ett typ Big Brother där allt filmas och sänds i TV, alla mysterier är arrangerade och regisserade. Halva besättningen är skådespelare som är placerade där för att manipulera "showen" osv.
Problemet är att genrebytet avslutar det första spelet (som jag tycker låter roligare) och ersätter det med ett annat spel (som jag tycker låter tråkigare). Nu handlar det inte om en besättning i yttre rymden som ska utreda ett mysterium. Nu handlar det om någonting helt annat. Och det var inte som att någon annan än SL hade något att säga till om kring vilken genre man ska spela.
Och återigen, om man inte gillar att utreda mysterier på ett rymdfartyg så är det väl inget problem, men då fattar jag inte riktigt varför man ville spela så från början.
Känner man sin spelgrupp väl och vet att de gillar det så är det nog inga problem att köra läger 2, men annars är det ju säkrare (ärligare?) att köra med öppna kort. Berätta vad man har tänkt att köra och sedan hålla sig till det.