Cybot
Mest spelbar
De sju syskonen stirrade på varandra. De hade levt i tusen år, och på tusen år hade de alla gjort något oförlåtligt mot varandra. Hade de varit människor så hade de kunnat glömma och förlåta; men de var gudar, så århundraden senare så sved oförrätterna som om det var igår.
De hade inte ens gått med på att träffas idag om inte deras Fader, gudarnas konung och himlens herre, hade beordrat dem att samlas.
"Barn. Jag har beslutat mig för att var och en av er ska få makten över flygande art, en aspekt av min domän. Jag har funderat på ett rättvist sätt att fördela dem, men det finns inget sådant sätt som inte någon av er hade kunnat manipulera till sin fördel.”
De sju gudarna tittade på varandra och funderade ett tag, men ryckte till sist på axlarna och erkände att deras Fader hade rätt.
“Så ni får helt enkelt välja en art, och äldst väljer först.”
Den äldste guden gav de övriga ett hånleende och sa "Jag väljer Drakar! Drakar är nu min art och måste lyda mig."
Näst var tvillingbröderna.
"Jag väljer änglar!" sa Mithras, följt av en fasansfull ed från hans broder.
"Du visste att jag ville ha änglar, och du valde dem i alla fall. Det här ska jag komma ihåg och en dag kommer du att ångra att du gjorde såhär mot mig. Jag väljer demoner!" sa Moloch och spottade.
Den fjärde guden sa snabbt "Ha! Då tar jag jätteörnar!"
Den femte guden, den orörde nämnaren, gav honom en blick och sa "Rokfåglar"
“Du kan inte ta rokfåglar”, sa den fjärde guden, “Rokfåglar är ju jätteörnar.”
“Så varför heter de inte Örnfåglar då?”
"Du och dina namn. Rokfåglar är en typ av jätteörnar. De vet alla."
Mithras, Moloch och Tiamat rykte alla på axlarna och nickade. "Okej", sa Demiurgen, "Då väljer jag gripar!"
"Det finns ingenting som heter gripar", sa fjärde guden.
"Jo. Det gör det visst det. Flygande varelser med örnhuvuden och ett lejons bakkropp", sa Demiurgen. Precis när han sa det poppade någonting fram ur tomma luften, en varelse med ett örnhuvud och ett lejons bakdel.
"Men...Så kan man ju inte göra" sa Moloch. "Man kan inte bara skapa en ny art ur tomma luften bara för att"
"Det är gjort", svarade Demiurgen, "och kan inte göras ogjort. För det är min skapelse och jag vägrar"
"Som du vill" muttrade Mithras, "Men inga fler kombinationsvarelser. För vem vet hur dumt det blir. Typ, hästar med horn i pannan eller varelser med huvuden från ett lejon, en get och en orm eller något ännu töntigare."
Han hade inte gjort mer än sagt det när en enhörning och en mantikora dök upp i ett moln av rök och försvann in i djungeln, innan Mithras hade hunnit ångra sina lösryckta tankar. Moloch gapflabbade och knäppte sina fingrar, "Där låste jag dem i den här verkligheten. Och det är bara början på min hämnd broder"
Mithras blev mörkröd i ansiktet, men viftade mot sjätte guden, "Välj något så att det här blir överstökat"
"Okej", sa sjätte guden. "Jag väljer älvor"
Mithras blev om något ännu argare "Alltså, det här blir dummare och dummare. Älvor kan inte flyga. De har dekorativa insektsvingar som aldrig hade kunnat lyfta dem och det är alldeles för sent för att börja mixtra med fysiska lagar!"
"Det hade fungerat om de var jättesmå" svarade sjätte guden.
Just så blev älvorna, en krigisk ras som en gång hade utmanat gudarna själva, förvandlade till små flygande varelser; aldrig mer än tre äpplen höga.
Och så var det den sjunde gudens tur att välja… ja, vad valde du?
De hade inte ens gått med på att träffas idag om inte deras Fader, gudarnas konung och himlens herre, hade beordrat dem att samlas.
"Barn. Jag har beslutat mig för att var och en av er ska få makten över flygande art, en aspekt av min domän. Jag har funderat på ett rättvist sätt att fördela dem, men det finns inget sådant sätt som inte någon av er hade kunnat manipulera till sin fördel.”
De sju gudarna tittade på varandra och funderade ett tag, men ryckte till sist på axlarna och erkände att deras Fader hade rätt.
“Så ni får helt enkelt välja en art, och äldst väljer först.”
Den äldste guden gav de övriga ett hånleende och sa "Jag väljer Drakar! Drakar är nu min art och måste lyda mig."
Näst var tvillingbröderna.
"Jag väljer änglar!" sa Mithras, följt av en fasansfull ed från hans broder.
"Du visste att jag ville ha änglar, och du valde dem i alla fall. Det här ska jag komma ihåg och en dag kommer du att ångra att du gjorde såhär mot mig. Jag väljer demoner!" sa Moloch och spottade.
Den fjärde guden sa snabbt "Ha! Då tar jag jätteörnar!"
Den femte guden, den orörde nämnaren, gav honom en blick och sa "Rokfåglar"
“Du kan inte ta rokfåglar”, sa den fjärde guden, “Rokfåglar är ju jätteörnar.”
“Så varför heter de inte Örnfåglar då?”
"Du och dina namn. Rokfåglar är en typ av jätteörnar. De vet alla."
Mithras, Moloch och Tiamat rykte alla på axlarna och nickade. "Okej", sa Demiurgen, "Då väljer jag gripar!"
"Det finns ingenting som heter gripar", sa fjärde guden.
"Jo. Det gör det visst det. Flygande varelser med örnhuvuden och ett lejons bakkropp", sa Demiurgen. Precis när han sa det poppade någonting fram ur tomma luften, en varelse med ett örnhuvud och ett lejons bakdel.
"Men...Så kan man ju inte göra" sa Moloch. "Man kan inte bara skapa en ny art ur tomma luften bara för att"
"Det är gjort", svarade Demiurgen, "och kan inte göras ogjort. För det är min skapelse och jag vägrar"
"Som du vill" muttrade Mithras, "Men inga fler kombinationsvarelser. För vem vet hur dumt det blir. Typ, hästar med horn i pannan eller varelser med huvuden från ett lejon, en get och en orm eller något ännu töntigare."
Han hade inte gjort mer än sagt det när en enhörning och en mantikora dök upp i ett moln av rök och försvann in i djungeln, innan Mithras hade hunnit ångra sina lösryckta tankar. Moloch gapflabbade och knäppte sina fingrar, "Där låste jag dem i den här verkligheten. Och det är bara början på min hämnd broder"
Mithras blev mörkröd i ansiktet, men viftade mot sjätte guden, "Välj något så att det här blir överstökat"
"Okej", sa sjätte guden. "Jag väljer älvor"
Mithras blev om något ännu argare "Alltså, det här blir dummare och dummare. Älvor kan inte flyga. De har dekorativa insektsvingar som aldrig hade kunnat lyfta dem och det är alldeles för sent för att börja mixtra med fysiska lagar!"
"Det hade fungerat om de var jättesmå" svarade sjätte guden.
Just så blev älvorna, en krigisk ras som en gång hade utmanat gudarna själva, förvandlade till små flygande varelser; aldrig mer än tre äpplen höga.
Och så var det den sjunde gudens tur att välja… ja, vad valde du?
